- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:244

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - 6. Otter, Carl Gustaf von - 7. Otter, Fredrik Vilhelm von - Owen, Samuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6. Otter, Carl Gustaf von, sjömilitär, statsråd.
Född å Fimmersta i Västergötland 
d. 17 aug. 1827; den föreg.
kusins son. Föräldrar: öfverstelöjtnanten, 
frih. Casten Fredrik
von Otter och Anna Wilhelmina 
Dorotea Santesson, dotter till
kommerserådet B. H. Santesson
(se nedan). 

Tidigt väljande sjömilitärens 
yrke, utnämndes O. 1847 till sekundlöjtnant
vid flottan, där han så småningom avancerade
till kommendörkapten 1867. Sedan han från 1872
fungerat som chef för Norra lotsdistriktet, utnämndes 
han 1875 till lotsdirektör och chef för
Lotsstyrelsen, från hvilken post han 1880 afgick
för att efterträda sin yngre broder (se O. 7) 
som statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet. 
I denna egenskap verkade O., som under 
tiden 1883 erhållit kontreamirals och 1889 
vice amirals värdighet, ända till 1892, då han 
afgick med pension. O., som gjort sig känd 
genom de af honom konstruerade klippfyrarna, 
hade under sin långa statsrådstid fröjden att i 
icke oväsentlig grad bidraga till vår flottas tillväxt 
och utveckling. Led. af Krigsvetensk. akad. 
1881 och hedersled. af Örlogsmannasällsk.

Död i Stockholm d. 24 febr. 1900. 

Gift 1858 med Charlotta Gustafva Bollman (från Stralsund).


7. Otter, Fredrik Vilhelm von, sjömilitär,
nordpolsfarare, politiker. Född 
d. 11 apr. 1833 på Fimmersta i 
Västergötland, den föregåendes 
broder. 

Intogs tolf år gammal 
vid d. v. krigsakademien på 
Karlberg och utnämndes till 
sekundlöjtnant i flottan 1850.
Sedan O. deltagit i flera expeditioner 
och sjökommenderingar, ingick han 1857 
i engelsk örlogstjänst och kvarstannade i denna 
till 1860, under hvilken tid han med stor
utmärkelse deltog i engelsmännens krig mot 
Kina samt erhöll till intyg om sitt välförhållande 
under detta fälttåg engelsk tapperhetsmedalj. 
1858 utnämnd till premierlöjtnant, förordnades 
han 1863 till underekipagemästare i Karlskrona 
och befordrades 1866 till kapten. Under flera 
af de därpå följande åren ledde han, dels såsom 
chef, dels såsom sekond, åtskilliga sjöexpeditioner. 
Sålunda var han sistnämnda år chef å skonerten 
»Falk» under dennes expedition i Östersjön och 
Kattegatt, 1867 chef å kanonbåten »Ingegerd» 
på dess expedition till Norges västkust, 1868 
chef å kanonångaren »Sophia» på Nordenskiölds
vetenskapliga expedition till Spetsbergen, under
hvilken farliga färd han på ett lysande sätt
ådagalade sina egenskaper såsom behjärtad, 
pålitlig och skicklig sjöman. 1869 tjänstgjorde 
han såsom sekond å korvetten »Josephina» på 
dess expedition till Azorerna och Nordamerika; 
1871 var han chef å kanonbåten »Ingegerd» 
med befäl öfver briggen »Gladan» på dessa fartygs 
expeditioner till Baffins bay för att från 
Discoön afhämta de bekanta, af Nordenskiöld
upptäckta meteoriterna. S. å. förordnad till
sekreterare i kommittén angående organisationen
af sjöförsvarets militärpersonal samt utnämnd 
till adjutant hos hertigen af Östergötland, befordrades
han 1872 till kommendörkapten, blef 
s. å. ledamot i militärtekniska byrån samt adjutant 
hos konungen. 1873 ledde han såsom 
befälhafvare korvetten »Balders» expedition till 
Nordsjön och Atlanten, utnämndes 1874 till 
kommendör vid flottan och kallades den 23 dec. 
s. å. till ledamot af konungens statsråd och 
chef för sjöförsvarsdepartementet. Efter att hafva 
bestridt detta ämbete i sex år, afgick han från 
detsamma 1880 för att efterträdas af sin äldre
broder (se O. 6). Han utnämndes nu till varfschef
vid flottans station i Karlskrona och blef 
1892 vice amiral. Han var sedermera ordförande 
i kommittéerna angående organiserande af en 
fästningsartillerikår i Karlskrona 1892 och angående 
lotsstyrelsens omorganisation 1893 samt 
ledamot i kommittéen rörande Landt- och Sjöförsvarsdepartementens
sammanslagning. 1891 
insattes han i Första kammaren såsom representant 
för Blekinge län, som han företrädde till och 
med 1899 års riksdag, från och med 1893 placerad 
i statsutskottet. Han räknades härvid till 
protektionisterna, om ock ej till dess ultras. Vid 
riksdagarna 1900--02 representerade han Karlskrona 
i Andra kammaren och fungerade 1900 som 
vice ordf. i arbetarförsäkringsutskottet. Den 12
sept. s. å. kallades han som statsminister i spetsen
för konungens råd. I denna egenskap lyckades 
han 1901 genomdrifva den nya härordningen, 
som med afskaffande af indelningsverket införde 
8 månaders öfning för infanteriet och 12 månaders 
för specialvapnen. Däremot vann det 1902 
framlagda rösträttsförslaget föga eller inga sympatier 
från något håll och blef af riksdagen afslaget. 
O. lämnade ock d. 5 juli s. å. sin plats 
för att efterträdas af E. G. Boström och drog
sig med pension tillbaka till privatlifvet. 1902
valdes han ånyo till Blekinge läns representant 
i Första kammaren. Led. af Krigsvetensk.-akad. 
och Sv. örlogsmannasällskapet, var O. under en 
följd af år ledamot af Blekinge läns landsting 
och Karlskrona stadsfullmäktiges ordförande.

Gift 1863 med Mathilda Dahlström.


Owen, Samuel, mekaniker, svenska ångbåtsindustriens
fader. Född d. 12 
maj 1774 i byn Northon, grefskapet
Shropshire i England, där 
fadern var landtbrukare. 

Vid nio och ett halft års ålder sattes 
O. i en skola, där han likväl ej 
kom att begagna undervisningen
mer än trefjärdedels år, emedan
han för fattigdom måste taga tjänst på en herrgård
såsom gåsvaktare. I dylika underordnade 
befattningar på flera andra ställen förflöt tiden 
till hans adertonde år, då han kom i snickarelära. 
Här gjorde han sig bemärkt genom sina 
mekaniska anlag och den ifver, hvarmed han 
under alla slags umbäranden begagnade sig af 
tillfället att i en närbelägen aftonskola inhämta 
en del kunskaper. Två år senare sökte och 
erhöll han inträde såsom modellsnickare vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 17 02:21:00 2008 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0244.html

Valid HTML 4.0!