- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:243

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Otter, Salomon von - 2. Otter, Salomon von - 3. Otter, Sebastian von - 4. Otter, Carl von - 5. Otter, Gustaf von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt kammarverk eller statskontor för Amiralitetskollegium,
ordnade Amiralitets-krigsmanskassan,
så att denna, som, då O. öfvertog den, var
nästan förstörd, vid hans afgång hade ett fruktbart
kapital af 400,000 daler s. mt, uppgjorde
den intrasslade likvidationen af flera millioner
mellan kronan och åtskilliga föregifna fordringsägare
samt besörjde flera regementens öfverförande
till Pommern m. m.

Gift 1682 med Barbara Schaeij.


2. Otter, Salomon von, ämbetsman, politiker.
Född i Karlskrona d. 1 maj
1693; den föregåendes son.

Efter att genom sex års studier
vid universitetet i Uppsala
ha beredt sig för ämbetsmannabanan,
inskrefs O. 1714 såsom
e. o. kanslist i Kanslikollegium
samt fick kort därefter åtfölja
hessiska generallöjtnanten Rank till Tyskland. Här
stannade han någon tid i Stralsund, hvilken stad då
som häftigast belägrades, och brukades af konungen
i flera förtroendevärf. Vid sin hemkomst
upptogs han af Görtz 1716 i den s. k. upphandlingskommissionen
men entledigades åter
efter Görtz’ fall och satte då i verket sin länge
närda önskan att företaga en resa till utlandet.
Han begaf sig därför 1719 öfver till Hamburg,
uppehöll sig under tre år dels i Tyskland, dels
i Frankrike och återkom 1722, då han återtog
sin tjänst i kansliet. Åren 1723–30 tjänstgjorde
han såsom legationssekreterare i Haag under
den skicklige diplomaten Joakim Preis men begärde
och erhöll sistnämnda år tillåtelse att återvända
till Sverige och deltog med värme i 1731
års riksdagsförhandlingar samt utsågs med stor
röstpluralitet till riddarhus-sekreterare, blef 1741
kansliråd och 1744 riddarhus-direktör. Vid 1742–43
års riksdag hade O. som var moderat
Mössa, plats i sekreta utskottet, där han spelade
en ganska betydande roll.

Död i Stockholm d. 14 okt. 1745.

»Var till sitt uppförande
ganska stilla, men ägde en stor sinnets
kvickhet. Fåordig, dock mogen och klyftig uti
sitt tal. Ärlig mot sina vänner och välmenande
mot alla. Hans umgänge söktes af dem, som
älska lärdom och förstånd. Uti de prydliga studierna
innehade han en vidlyftig läsning och
talade fransyska som en infödd.» Kort efter
Vetenskapsakademiens stiftelse 1739 kallad till
hennes ledamot, ökade han dess fond med en
betydlig penningsumma och lade därigenom grunden
till de årligen hållna offentliga föreläsningar,
hvilka efter hans svärfader Seb. Tham, fått
namn af de Thamiska.

Gift 1730 med Johanna Kristina Tham.


3. Otter, Sebastian von, militär, konspiratör.
Född d. 11 jan. 1737; den föreg. brorson.
Föräldrar: generalmajoren, frih. Carl von Otter
och Katarina Tham.

Redan vid femton
års ålder blef O. förare vid sin faders regemente
(Skaraborgs), där han 1753 avancerade
till fänrik, 1759 till löjtnant, 1766 till kapten
och 1774 till major. 1780 förflyttades han
som Öfverstelöjtnant vid Helsinge regemente
och 1782 som öfverste till Björneborgs regemente.
Vid finska krigets utbrott 1788 tillhörde
O. de missnöjda officerarna och gjorde
vid Husula Gustaf III personligen föreställningar
för att hindra arméns marsch mot Fredrikshamn.
Han förmådde ock general Armfelt att sända en
beskickning till kejsarinnan Katarina och var
synnerligen verksam att inom sitt regemente
samla underskrifter för den af honom själf beseglade
Anjalaförbundstraktaten. Sedan hären
mot slutet af året dragit i vinterkvarter, fängslades
O. i början af 1789 och sändes till Stockholm
för rannsakning, hvilken 1790 slöt med,
att han dömdes mista lif, ära och gods. O. blef
emellertid på afrättsplatsen benådad och erhöll
tillåtelse att under lindrig bevakning vistas hos
släktingar i Växjö. Följande år erhöll han fullständig
frihet att välja sin vistelseort och afled
han d. 14 mars 1805 å Sannum i Västergötland.

O. skildras som en hederlig och välmenande
men svag och lättledd man, den där därför lätt
behärskades af kraftigare viljor.

Gift 1764 med Maria Margareta Hierta.


4. Otter, Carl von, militär. Född d. 13 aug.
1766; den föreg. son.

Liksom fadern valde O. den militära
banan och var redan vid
tretton års ålder sekundlöjtnant
vid Skaraborgs regemente. 1783
transporterades han som fänrik
till Tavastehus regemente och
blef följande år löjtnant vid
Österbottens. Tjänstgörande som stabsadjutant
hos olika generaler, deltog O. under 1788–90
års krig i drabbningarna vid Aborrfors, Högfors,
Verelä m. fl. Under dess lopp befordrades han
1789 till kapten vid Österbottens regemente,
där han 1799 blef major. Under 1808–09 års krig
utmärkte sig O. vid flera tillfällen, bl. a: i drabbningen
vid Nummijärvi d. 28 aug., då han efter
tre timmars förbittrad strid tillbakaslog ryssarnas
anfall. Han utnämndes under 1808 till
öfverste i armén och blef sedermera efter hvartannat
öfverstlöjtnant vid Älfsborgs och Skaraborgs
regementen. Död å sitt boställe, Munstorp,
i Västergötland d. 20 okt. 1813.

Gift 1800 med
Katarina Charlotta Krook.


5. Otter, Gustaf von, militär. Född d. 1
maj 1775; den föreg. broder.

Fadern bestämde
tidigt sin son för den militära banan och förskaffade
honom 1782 en fänriksfullmakt vid Björneborgs
regemente. Den unge O. avancerade sedan i tur,
så att han vid utbrottet af 1808 års krig var
sekundmajor vid Adlercreutzska regementet. Med
detta deltog han i de flesta under fälttåget förefallande
drabbningarna och utmärkte sig för
stor tapperhet. Af en händelse befann han
sig den 13 mars 1809 i Stockholm och var en
af dem, som medföljde general Adlercreutz på
slottet, hvarigenom han kan sägas i sin mån
hafva medverkat till samma års märkvärdiga
statshvälfning. Kort därefter (1809) utnämndes
han till öfverste i armén och öfverstlöjtnant
vid Västmanlands regemente, blef 1812 kabinettskammarherre
samt två år senare generalmajor
och chef för andra brigaden.

Död i Stockholm d. 19 mars 1820.

Ogift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free