- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:257

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Paijkull, Göran - 2. Paijkull, Gustaf von - 3. Paijkull, Carl Vilhelm - Palander af Vega, Adolf Arnold Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Paijkull, Göran, riksråd. Född i Reval 
d. 2 maj 1605. Föräldrar: Jörgen 
Claesson Paijkull till Innis 
och Tyrsevall samt Margareta 
von Treijden.

Sonen ingick i som krigare i Gustaf Adolfs här, 
befordrades alla graderna igenom 
till öfverste och insattes 1642
såsom kommendant i det eröfrade
Olmütz. Här blef hans första åtgärd att låta 
afbränna förstäderna, hvarefter två tusen soldater 
dagligen fingo arbeta på fästningsverkens iståndsättande,
så att dessa snart kommo i det förträffligaste
skick. Af stadens borgerskap tog 
han en dyr ed att ej på några villkor inlåta sig 
i underhandlingar med österrikarne. Men då 
stämplingar icke desto mindre upptäcktes, lät 
han halshugga tjuguåtta af de förnämsta deltagarna 
och dömde anstiftaren att såsom menedare 
sönderslitas mellan fyra hästar. Genom
denna stränghet, förenad med ordning och vaksamhet,
bragte han det därhän, att fästningen 
höll sig ända till krigets slut, ehuru den i nära 
tre år blockerades af fienden. Befordrad 1647 
till generalmajor, deltog han följande året i eröfringen 
af Prag och utnämndes 1651 till generallöjtnant, 
assessor i krigskollegium och friherre. 
Efter ytterligare ett år förordnades han till krigsråd 
och guvernör i Wismar och upphöjdes 1654
till riksråd.

Död i Stockholm d. 1 febr. 1657.

Gift 1652 med friherrinnan Sigrid Horn.


2. Paijkull, Gustaf von, vitterhetsidkare, naturforskare. 
Född i Stockholm 
d. 21 aug. 1757. Föräldrar:
artillerimajoren Carl Fredrik
Paijkull, hvilken 1756 introducerades 
såsom svensk adelsman,
och Beata Charlotta Simming.

På ämbetsmannabanan, där 
P. gjorde sitt inträde 1779 såsom 
e. o. kanslist i utrikes expeditionen, befordrades 
han 1781 till kopist, 1783 till protokollsekreterare, 
1794 till förste expeditionssekreterare och 
1796 till kansliråd. 1815 erhöll han titel af hofmarskalk.

Död på Wallox-Säby i Uppland d. 28 januari 1826.

Redan i sina ynglingaår delade 
han sin lust mellan vitterheten och naturvetenskaperna. 
Såsom ledamot af sällskapet Utile Dulci 
fick han i dess »Vitterhetsnöjen» införda ett par 
oden, hvarefter han i Svenska Parnassen 1784--85 
publicerade några vitterhetsförsök och öfversättningar 
af Anakreon. 1787 utgaf han sina tolkningar 
under titeln Anacreon, Sappho, Bion och Moschus. 
Äfven på det dramatiska området försökte 
han sig och sammanskref tragedierna Domald 
och Virginia, samt en komedi Ordensvurmen, 
som af alla hans vittra skrifter anses som den 
minst lyckade. Då han snart insåg, att den vittra 
banan ej för honom bar några lagrar, återvände 
han till sin första kärlek naturvetenskaperna och 
vann på detta fält både tillfredsställelse och utmärkelse. 
På sin egendom Wallox-Säby anlade 
han ett naturhistoriskt museum, som i afseende 
på fåglar och insekter slutligen var det rikaste 
i norden. Flera naturvetenskapliga arbeten utgingo 
ifrån hans hand, såsom: Monographia
Staphylinorum 1789, Monographia Caraborum 
Sueciæ 1790, Monographia Curculionum 1792, 
Fauna Suecica 1798--1800, Monographia Histeroidum 
1811 m. fl. Dessa bemödanden till vetenskapens 
fromma belönades med hans inkallande 
i Vetensk.-akad. och en mängd utländska naturvetenskapliga 
sällskap, hvarjämte flera lärde, med 
hvilka han stod i förbindelse, till hans ära uppkallade 
åtskilliga naturföremål med hans namn. 
På sin ålderdom skänkte han sina samlingar till 
Vetensk.-akademien, hvilken betydande gåfva af
regeringen gäldades med hans upphöjande i friherrligt
stånd 1818.

Gift 1: 1790 med friherrinnan 
Anna Elisabet Ehrensvärd, 2: 1795 
med Johanna Möller och 3: 1807 med Anna 
Katarina Sandels.


3. Paijkull, Carl Vilhelm, geolog, kemist,
skriftställare. Född d. 22 okt. 
1836; den föregåendes sonson. 
Föräldrar: kammarherren Carl 
Samuel Paijkull och friherrinnan 
Lovisa Vilhelmina Stiernstedt.

P. blef student i Uppsala 
1853 och ägnade sig först
åt den militära banan samt utnämndes
till underlöjtnant vid ingenjörkåren 
1855. Redan s. å. förflyttades han på egen begäran 
till Helsinge regemente men tjänstgjorde
där endast en kort tid, innan han tog afsked 
och återvände till universitetet i Uppsala, där 
han promoverades till filosofie doktor 1860. 
Kallad till docent i mineralogi i Uppsala, företog 
han 1865 en resa till Island, hvilken resetur 
han beskrifvit i En sommar på Island 1866. 
P. flyttade på hösten 1866 till Stockholm, där 
han anställdes såsom adjunkt i matematik och 
fysik vid Nya elementarskolan samt öppnade en 
kemisk-analytisk byrå. Under de tvänne år, 
han vistades i hufvudstaden, ägnade han sig åt 
en liflig litterär verksamhet, utgaf en mindre 
Lärobok i geologi och mineralogi, Lärobok i
naturlära, Stenriket, Istiden i Norden, egentligen
en serie föreläsningar på stora börssalen 
hösten 1867; öfversatte »Lubbock: Människans 
urtillstånd», »Zimmermann: Urvärldens under» 
o. s. v. 1867 utnämndes han till folkskoleinspektör 
i Östergötland, hvilken tjänst han började 
1868. Ifrig skandinav, deltog han med värme i 
Nordiska nationalföreningens arbeten och såg i 
nordens politiska sammanslutning enda villkoret 
för de skandinaviska ländernas framtida storhet 
och säkerhet. På sista tiden hängaf han sig
med förkärlek åt folkupplysningens viktiga sak 
och ämnade just med sin befattning såsom skolinspektör
förena ledningen af Östergötlands folkhögskola, 
då han afled på Samuelsberg nära 
Motala d. 12 juni 1869.

Gift 1862 med Fredrika 
Augusta Broström, som efter sin mans död i 
Östergötland öppnade Sveriges 
första folkhögskola för kvinnor. 


Palander af Vega, Adolf Arnold 
Louis, sjömilitär, arktisk 
resande. Född d. 2 okt. 1842 i 
Karlskrona. Föräldrar: kommendörkaptenen,
varfschefen vid 
Karlskrona station Axel Fredrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 17 02:21:00 2008 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0257.html

Valid HTML 4.0!