- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:257

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Paijkull, Göran - 2. Paijkull, Gustaf von - 3. Paijkull, Carl Vilhelm - Palander af Vega, Adolf Arnold Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Paijkull, Göran, riksråd. Född i Reval
d. 2 maj 1605. Föräldrar: Jörgen
Claesson Paijkull
till Innis
och Tyrsevall samt Margareta
von Treijden
.

Sonen ingick i som krigare i Gustaf Adolfs här,
befordrades alla graderna igenom
till öfverste och insattes 1642
såsom kommendant i det eröfrade
Olmütz. Här blef hans första åtgärd att låta
afbränna förstäderna, hvarefter två tusen soldater
dagligen fingo arbeta på fästningsverkens iståndsättande,
så att dessa snart kommo i det förträffligaste
skick. Af stadens borgerskap tog
han en dyr ed att ej på några villkor inlåta sig
i underhandlingar med österrikarne. Men då
stämplingar icke desto mindre upptäcktes, lät
han halshugga tjuguåtta af de förnämsta deltagarna
och dömde anstiftaren att såsom menedare
sönderslitas mellan fyra hästar. Genom
denna stränghet, förenad med ordning och vaksamhet,
bragte han det därhän, att fästningen
höll sig ända till krigets slut, ehuru den i nära
tre år blockerades af fienden. Befordrad 1647
till generalmajor, deltog han följande året i eröfringen
af Prag och utnämndes 1651 till generallöjtnant,
assessor i krigskollegium och friherre.
Efter ytterligare ett år förordnades han till krigsråd
och guvernör i Wismar och upphöjdes 1654
till riksråd.

Död i Stockholm d. 1 febr. 1657.

Gift 1652 med friherrinnan Sigrid Horn.


2. Paijkull, Gustaf von, vitterhetsidkare, naturforskare.
Född i Stockholm
d. 21 aug. 1757. Föräldrar:
artillerimajoren Carl Fredrik
Paijkull
, hvilken 1756 introducerades
såsom svensk adelsman,
och Beata Charlotta Simming.

På ämbetsmannabanan, där
P. gjorde sitt inträde 1779 såsom
e. o. kanslist i utrikes expeditionen, befordrades
han 1781 till kopist, 1783 till protokollsekreterare,
1794 till förste expeditionssekreterare och
1796 till kansliråd. 1815 erhöll han titel af hofmarskalk.

Död på Wallox-Säby i Uppland d. 28 januari 1826.

Redan i sina ynglingaår delade
han sin lust mellan vitterheten och naturvetenskaperna.
Såsom ledamot af sällskapet Utile Dulci
fick han i dess »Vitterhetsnöjen» införda ett par
oden, hvarefter han i Svenska Parnassen 1784–85
publicerade några vitterhetsförsök och öfversättningar
af Anakreon. 1787 utgaf han sina tolkningar
under titeln Anacreon, Sappho, Bion och Moschus.
Äfven på det dramatiska området försökte
han sig och sammanskref tragedierna Domald
och Virginia, samt en komedi Ordensvurmen,
som af alla hans vittra skrifter anses som den
minst lyckade. Då han snart insåg, att den vittra
banan ej för honom bar några lagrar, återvände
han till sin första kärlek naturvetenskaperna och
vann på detta fält både tillfredsställelse och utmärkelse.
På sin egendom Wallox-Säby anlade
han ett naturhistoriskt museum, som i afseende
på fåglar och insekter slutligen var det rikaste
i norden. Flera naturvetenskapliga arbeten utgingo
ifrån hans hand, såsom: Monographia
Staphylinorum
1789, Monographia Caraborum
Sueciæ
1790, Monographia Curculionum 1792,
Fauna Suecica 1798–1800, Monographia Histeroidum
1811 m. fl. Dessa bemödanden till vetenskapens
fromma belönades med hans inkallande
i Vetensk.-akad. och en mängd utländska naturvetenskapliga
sällskap, hvarjämte flera lärde, med
hvilka han stod i förbindelse, till hans ära uppkallade
åtskilliga naturföremål med hans namn.
På sin ålderdom skänkte han sina samlingar till
Vetensk.-akademien, hvilken betydande gåfva af
regeringen gäldades med hans upphöjande i friherrligt
stånd 1818.

Gift 1: 1790 med friherrinnan
Anna Elisabet Ehrensvärd, 2: 1795
med Johanna Möller och 3: 1807 med Anna
Katarina Sandels
.


3. Paijkull, Carl Vilhelm, geolog, kemist,
skriftställare. Född d. 22 okt.
1836; den föregåendes sonson.
Föräldrar: kammarherren Carl
Samuel Paijkull
och friherrinnan
Lovisa Vilhelmina Stiernstedt.

P. blef student i Uppsala
1853 och ägnade sig först
åt den militära banan samt utnämndes
till underlöjtnant vid ingenjörkåren
1855. Redan s. å. förflyttades han på egen begäran
till Helsinge regemente men tjänstgjorde
där endast en kort tid, innan han tog afsked
och återvände till universitetet i Uppsala, där
han promoverades till filosofie doktor 1860.
Kallad till docent i mineralogi i Uppsala, företog
han 1865 en resa till Island, hvilken resetur
han beskrifvit i En sommar på Island 1866.
P. flyttade på hösten 1866 till Stockholm, där
han anställdes såsom adjunkt i matematik och
fysik vid Nya elementarskolan samt öppnade en
kemisk-analytisk byrå. Under de tvänne år,
han vistades i hufvudstaden, ägnade han sig åt
en liflig litterär verksamhet, utgaf en mindre
Lärobok i geologi och mineralogi, Lärobok i
naturlära, Stenriket, Istiden i Norden
, egentligen
en serie föreläsningar på stora börssalen
hösten 1867; öfversatte »Lubbock: Människans
urtillstånd», »Zimmermann: Urvärldens under»
o. s. v. 1867 utnämndes han till folkskoleinspektör
i Östergötland, hvilken tjänst han började
1868. Ifrig skandinav, deltog han med värme i
Nordiska nationalföreningens arbeten och såg i
nordens politiska sammanslutning enda villkoret
för de skandinaviska ländernas framtida storhet
och säkerhet. På sista tiden hängaf han sig
med förkärlek åt folkupplysningens viktiga sak
och ämnade just med sin befattning såsom skolinspektör
förena ledningen af Östergötlands folkhögskola,
då han afled på Samuelsberg nära
Motala d. 12 juni 1869.

Gift 1862 med Fredrika
Augusta Broström
, som efter sin mans död i
Östergötland öppnade Sveriges
första folkhögskola för kvinnor.


Palander af Vega, Adolf Arnold
Louis,
sjömilitär, arktisk
resande. Född d. 2 okt. 1842 i
Karlskrona. Föräldrar: kommendörkaptenen,
varfschefen vid
Karlskrona station <i>Axel Fredrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free