- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:265

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Palmqvist, Magnus Daniel - Palmroot, Johannes - 1. Palmskiöld, Erik - 2. Palmskiöld, Elias - 1. Palmstedt, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämbetsmannabana. Led. af Krigsvetensk.-akad.

Död i Karlskrona d. 6 nov. 1834.

Gift 1800 med Fredrika Emerentia Modée.


Palmroot, Johannes, lärd. Född i Arboga d.
28 mars 1659. Föräldrar: rådmannen
Nils Svensson och Elisabet
Palmgren
.

Vid Uppsala
universitet, där P. 1685 promoverades
till magister, hade han
gjort sig så ryktbar för sin lärdom,
att han tre dagar efter
promotionen föreslogs till filosofie
adjunkt och erhöll fullmakt på denna syssla.
Fyra år senare företog han på Carl XI:s bekostnad
en studieresa, som utsträcktes ända till
Rom, hvarunder han besökte de förnämsta universitet
på kontinenten. Sedan han hemkommit
och återtagit sin akademiska lärarebefattning i Uppsala,
utnämndes han 1695 till kyrkoherde i Börje
prebendepastorat och befordrades året därefter
till professor i österländska språk. Efter den
lärde Norrmans utnämning till biskop i Göteborg
förflyttades han till en teologie professur,
med Vaksala pastorat till prebende och fortfor
att bekläda denna lärostol till sin död, i Uppsala,
d. 14 maj 1727. Teol. doktor 1715.

Af sin samtid berömmes P. icke blott för sin stora lärdom,
utan ock för sin ovanliga undervisningsskicklighet,
särdeles i österländska litteraturen, där
»månge – medelst hans lätta method och oförlikneliga
liuflighet så upmuntrades til kärlek,
lust och flit, at the woro redan gode orientalister,
enär the thet sielwe som minst förmodade.»

Gift 1698 med Cecilia Thel.


1. Palmskiöld, Erik, arkivforskare. Född på
gården Runsö i Öfver-Selö socken i Södermanland
d. 7 okt. 1608. Föräldrar: häradsskrifvaren Laurentius
Erici
och Elin Eriksdotter.

Under det antagna namnet Runell, efter födelsegården,
inskrefs sonen nio år gammal i Strängnäs skola,
där han kvarstannade till 1620, då faderns frånfälle
och moderns fattigdom tvungo honom att afbryta
studierna och förblifva hos den senare i
hemmet. På detta sätt förgingo fyra år, hvarefter
modern med sin son flyttade till Stockholm,
då tillfälle för honom åter yppades att besöka
lärdomsskolan. Med sin utomordentliga flit gjorde
han så hastiga framsteg, att han redan 1627
kunde begifva sig till universitetet i Uppsala.
Senare antogs han på rekommendation af d. v.
sekreteraren i riksarkivet Johan Bureus till kanslist
i nämnda ämbetsverk och befordrades därstädes
1644 till aktuarie. Någon tid därefter
erbjöds honom en assessorsplats i Åbo hofrätt,
hvilken han dock afsade sig för att fortfarande
få ägna sina forskningar åt skatterna i
riksarkivet. Sedan han 1651 fått efterträda Bureus
såsom riksarkivsekreterare, upphöjdes han
1681 i adligt stånd med namnet Palmskiöld och
afled i Stockholm d. 4 juni 1686.

Utom sina åligganden vid riksarkivet hade P. sig anförtrodt
att under alla riksdagar 1649–60 skriftligen
uppsätta allmogens besvär och ingifva dem till
regeringen, liksom att uppsätta allmogens svar
på riksdagspropositionerna, hvarjämte han 1654–67
förestod förvaltningen af räntekammaren
eller k. kanslikassan. Hos hvarje svensk häfdaforskare
lefver han för öfrigt i tacksamt minne,
såsom den, hvilken först begynte ordna riksarkivets
akter och öfver dem upprätta skrifna
register.

Gift 1: 1635 med Elisabet Ernest,
2: 1666 med Magdalena Gavelius.


2. Palmskiöld, Elias, arkivforskare och samlare.
Född i Stockholm d. 18
juli 1667; den föregåendes son.

Vid tolf års ålder inskrefs P.
som student i Uppsala, där hans
af fadern väckta håg för historiska
forskningar lyckligt utvecklades
genom umgänge med den
ryktbare Örnhielm, i hvars hus
han någon tid varit inackorderad. 1685, således
året före faderns död, antogs han till kanslist i
riksarkivet samt började 1689 tjänstgöra i Svea
hofrätt, där han tog en noggrann kännedom om
alla äldre handlingar, resolutions-, dom- och kriminalböcker,
referentieböcker och registraturer
och gjorde ur dem vidlyftiga utdrag. 1693 förordnad
till aktuarie i riksarkivet, erhöll han 1702
fullmakt såsom sekreterare därstädes och skötte
oafbrutet denna befattning till sin död i Stockholm
d. 7 april 1719.

Med outtröttlig arbetsamhet
ökade han de samlingar, fadern börjat,
och afskref i riksarkivet samt ur andra arkivers
och bibliotekers handlingar allt, hvad han kunde
komma öfver, och som på något sätt bidrog att
sprida ljus öfver fäderneslandets historia. Den
ursprungliga afsikten med dem var att få en
grundval för en beskrifning till Dahlbergs Suecia
antiqua et hodierna, som likväl uteblef. Hans
samlingar äro af honom själf ordnade under
följande titlar: 1: Beskrifning på orter i riket
med hvad sig där tilldragit, 2: Märkvärdigheter
om svenska folket, 3: Kalendarium om hvad på
hvarje dag i Sverige sig tilldragit, 4: Register
på alla recesser och publika handlingar från
äldre tider, 5: Genealogiska samlingar och 6:
Förteckning på alla af svenskar utgifna skrifter.
1724 inköptes 295 band för tretusen d:r k:mt
till Uppsala universitetsbibliotek, där de fortfarande
förvaras, såsom en dyrbar skatt för alla
forskare, under namn af Palmskiöldska samlingen.

Gift 1700 med Katarina Margareta Blixencron.


1. Palmstedt, Erik, arkitekt. Född i Stockholm
d. 16 dec. 1741. Son af hofmusikus
Johan Palmstedt och Maria Segerlund.

P. ägnade sig tidigt åt byggnadskonsten och
gjorde sin skola under den på sin tid såsom
byggnadskonstnär mycket betydande öfverintendenten
Carl Fredrik Adelcrantz. 1767 erhöll
han arkitektbefattningen vid Stockholms börsbyggnad,
där han var sysselsatt till 1776.
Han blef 1773 vice stadsarkitekt i hufvudstaden.
Sedan han 1778-80 gjort en resa till Danmark,
Tyskland och Frankrike, uppdrogos åt honom
flere stora byggnadsverk, bland hvilka särskildt
förtjäna framhållas: den förra Riddarholmsbron,
omgestaltningen af Torstenssonska huset till Arffurstens
palats, ett motstycke till det vid Gustaf
Adolfs torg belägna och af Adelcrantz ombyggda
och utvidgade Operahuset, Tullpackhuset, om- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free