- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:270

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Pasch, Lorentz, d.ä. - 2. Pasch, Johan - 3. Pasch, Lorentz, d.y. - 4. Pasch, Ulrika Fredrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm inflyttade lybske ämbetsmålareåldermannen
Danckwardt Pasch och Judith Larsdotter.

Sedan P. en tid varit lärjunge
af David v. Krafft, begaf han sig för ytterligare
studier till London 1721. I denna stad,
som just då begynt blifva en vallfartsort
för Sveriges konstnärer, åtnjöt han under
en sjuårig vistelse sin landsman den utmärkte
Dahls undervisning och tillägnade sig, så långt
han förmådde, dennes manér, utan att likväl
kunna höja sig till honom i konstnärlig anda.
Hemkommen till fäderneslandet delade han tiden
mellan sitt yrke som porträttör och sina barns
undervisning. Men lyckligare medtäflare fördunklade
honom snart, och med bristande uppmuntran
gick äfven hans konst småningom under.
Hans sista sorgliga dagar omhuldades af
hans dotter Ulrika Fredrika. Med hennes och
sin sons stigande konstnärsrykte till tröst, slutade
den gamle sina dagar i Stockholm d. 27 april
1766.

Gift 1730 med Anna Helena Beckman.


2. Pasch, Johan, dekorationsmålare. Född i
Stockholm d. 12 mars 1706; den
föreg. broder.

Från början
undervisad af fadern och ytterligare
utbildad i Kraffts skola
samt gesäll i målareämbetet 1724,
begaf sig P. 1732 utrikes för att
i Holland och Paris fullkomna
sina studier. Vid sin hemkomst
1735 anställdes han vid dekorationsarbetena å
Stockholms slott och var, sedan de införskrifna
utländska konstnärerna voro döda eller afskedade,
den, som lade den sista handen vid slottets
dekorering. Efter inrättandet af Målare- och
Bildhuggareakademien förordnades P. till lärare
därstädes, besökte ånyo Paris 1740, erhöll s. å.
skilsmässa från målareämbetet, där han blifvit
mästare 1734, och 1748 k. hofmålare samt gjorde
1755 en resa till Italien, där han stannade ett
halft år i Rom och äfven besökte Neapel. Återkommen
till Sverige undfick han titel af hofintendent
1758 och afled i Stockholm d. 16 jan.
1769.

Såsom hans förnämsta eller åtminstone
mest kända arbete anföres plafonden i slottskapellet
i Stockholm, som begyntes af Taraval
och fullbordades af P. Han har för öfrigt efterlämnat
dekorations- och ornamentsmålningar på
Drottningholm, på åtskilliga herresäten i landsorten
och äfven i några enskilda hus i Stockholm.
Han ägde och förskönade Lögeboda, det
sedan för sitt täcka läge bekanta Bellevue vid
Roslagstull.

Gift 1737 med Anna Katarina Fristedt.


3. Pasch, Lorentz d. y., porträttmålare. Född
i Stockholm d. 6 juni 1733; son
till P. 1.

Till förste lärmästare
hade P. sin far. Men denne,
som själf pröfvat, huru osäkert
konstnärsbanan skänker bröd, önskade,
att sonen skulle blifva
präst och skickade honom tio
år gammal till Uppsala. Då den
medfödda böjelsen för konsten likväl snart dref
gossen till hemmet, kunde saken icke hjälpas,
och fadern måste gifva efter. Sedan han meddelat
sonen all den undervisning, han kunde
lämna, ansågs nödvändigt för den unge Lorentz
att göra en studieresa. I sitt betryck vände sig
far och son till Johan Pasch, som var barnlös
och välmående och begärde af honom hjälp till
resan. De fingo till svar, att unge Lorentz kunde
draga sig fram, som de gamla fått göra, och det
enda, Johan ville bestå, vore ett rekommendationsbref
till Pilo i Köpenhamn. Med detta begaf
sig P. i väg och mottogs af Pilo med dennes
vanliga välvilja. Under tre års vistelse i
hans hus gjorde han så hastiga framsteg, att
svenske ministern föreslog honom till erhållande
af statsunderstöd, som beviljades, med villkor
att P. skulle åtfölja farbrodern och hofintendenten
Rehn på deras resa till Italien. Men
farbrodern försummade att afhämta honom i
Köpenhamn. Med egna små besparingar begaf
han sig därför 1758 till Paris, i akt och mening
att blifva historiemålare, i hvilket afseende han
valde Eustache Le Sueur till föresyn och tog
undervisning af Pierre, Des Hayes och Boucher.
Äfven hans landsman Roslin, då bosatt i Paris,
lämnade honom råd och vägledning. I besittning
af ett aktadt konstnärsnamn, presenterades
han vid sin hemkomst 1766 af Rehn på hofvet och
fick strax porträttera Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika, hvarpå följde en mängd beställningar.
På öfverintendentens begäran åtog
han sig 1768 undervisningen i teckning vid Målareakademien,
erhöll 1773 professors fullmakt
och blef efter Pilos död 1793 akademiens direktör.
Död i Stockholm d. 29 apr. 1805.

I sitt målningssätt påminner P. mycket om de
franska förebilderna. Dräkterna äro dekorativt
utförda, karnationen understundom, men icke
alltid, oklar. Redan samtiden anmärkte, och
med skäl, att han »lyckades bättre i porträtt af
gamla personer än af unga, eller att återgifva
den kvinnliga skönheten.»

Jämte P. v. Krafft,
den gustavianska tidens mest anlitade porträttör,
har han efterlämnat en stor mängd arbeten, bland
hvilka vi särskildt erinra om hans serie af de
äldre landtmarskalkarna på Riddarhuset.

Ogift.


4. Pasch, Ulrika Fredrika, porträttmålarinna.
Född i Stockholm d. 10
juli 1735; den föregåendes syster.

Från sina barnaår visade
fröken P. de mest afgjorda
anlag för ritning och målning,
hvari hon, liksom brodern, undervisades
af sin far. I den senare
konsten kom hon ock snart nog
så långt, att hon genom att måla små konungaföljder
och dussinporträtt kunde afhålla den
svåraste nöden från det torftiga fadershemmet.
Efter broderns hemkomst till Sverige utvecklade
hon under hans ledning sin konstnärlighet så,
att många af hennes senare porträtt i finhet och
ädelhet täfla med hans egna. Hennes talang beredde
henne 1773 kallelsebref till ledamotskap
i Målare- och bildhuggareakademien. Hon afled
några år före brodern, i Stockholm, d. 2 april 1796.

Ogift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:11:22 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free