Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Printzensköld, Carl - Prosperin, Erik - Prytz, Andreas Johannis - Prytz, Harald Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortkomsten å ämbetsmannabanan och 1843 blef
P. t. f. landshöfding i Jämtlands län. Då han
emellertid efter Oskar I:s tronbestigning vid
1844–45 års riksdag ställde sig i bestämd opposition
mot flera af den nya styrelsens åtgärder,
återkallades detta förordnande redan i sept. 1844.
Af sitt stånd, som upprepade gånger förut visat
honom sitt förtroende, valdes P. däremot 1845
till fullmäktig i riksgäldskontoret, hvilket uppdrag
han genom förnyade val innehade till 1857,
då han blef fullmäktig i riksbanken, i hvilken egenskap
han fungerade till 1860. Vid åtskilliga riksdagar
ledamot och ordförande i expeditionsutskottet,
var P. en af representationsförändringens mest
lidelsefulla motståndare och gjorde under decemberdagarna
1865 de häftigaste personliga anfall
mot frih. de Geer. P., som 1857 blifvit kammarrättsråd
och 1864 tagit afsked ur statens tjänst,
kom dock ej i tillfälle att pröfva det nya statsskickets
olägenheter, enär han afled å sin egendom
Körunda i Södertörn d. 10 dec. 1866.
Gift 1822 med Beata Kristina Lagerberg.
Prosperin, Erik, astronom. Född på Närlinge
sätesgård i Uppland d. 25 juli 1739. Föräldrar:
bruksägaren Gustaf Prosperin och Anna Enagrius.
I Uppsala utgjorde de matematiska vetenskaperna
P:s hufvudstudium, och han hade i dessa
ämnen de högsta betygen, när han promoverades
till filosofie magister 1761. Året därefter kallad
till docent i fysik, utnämndes han 1767 till
math. och phys. adjunkt, blef 1773 astr. observator,
1776 titulärprofessor och 1797 astronomie
professor. Han hade då redan uppnått en ålder
af femtioåtta år, hvarför han 1798 begärde och
erhöll afsked med bibehållande af professors
lön. Genom sina astronomiska uppsatser, införda
i Vetenskaps-akademiens Handlingar och
Act. Scient. Societ. Upsal., gjorde han sig ett
aktadt namn, till och med i utlandet. Äfven i
andra vetenskaper än de matematiska ägde han
stor insikt, i synnerhet mycken smak och beläsenhet
i sin tids vitterhet.
Död, ogift, i
Uppsala d. 4 april 1803. Led. af Vet.-akad.
och Vet.-societeten och dennas sekreterare 1786.
Prytz, Andreas Johannis, biskop, dramatisk
författare. Född i Arboga 1590. Föräldrar: rektorn
därstädes Johannes Claudii Prytz och Margareta
Persdotter.
Efter trenne års vistelse i
Uppsala, där han i den lärde Joh. Rudbeckii hus
hade ett gynnsamt tillfälle att utvidga sina kunskaper,
besökte P. under ett par år tyska universitet
och promoverades efter sin återkomst
1619 till fil. magister. Två år senare befordrad
till eloquent. professor i Uppsala, utbytte han
1623 sin akademiska lärostol mot rektorsbefattningen
vid Linköpings skola, kallades 1628 af
Gustaf II Adolf till hofpredikant och utnämndes
1631, på anhållan af Göteborgs stad, till pastor
vid därvarande domkyrka, hvarjämte han förordnades
till superintendent öfver Göteborgs stift.
Sedan han i fjorton år med nit skött båda dessa
ämbeten, återbördades han af Linköpings stift
såsom dess styresman och tillträdde biskopsstolen
därstädes 1647.
Död under en resa i Norrköping
den 7 april 1655.
Såsom andlig talare
ansågs han för en af de utmärktaste på sin tid.
Han har äfven vunnit ett namn såsom dramatisk
författare genom tvenne af honom sammanskrifna
religiöst-historiska skådespel: Olof Skottkonung
1620 och En lustig Comoedia om konung
Gustaff then första etc. 1622, hvilka visserligen
röja hans tids orediga begrepp om dramatisk
form, men likväl ej sakna förtjänster i formellt
hänseende, i synnerhet det förstnämnda, under
det att den senare äger särskildt intresse för de
på dalmål skrifna folkscenerna.
Gift med Katarina Stiernfelt.
Prytz, Harald Oscar, militär, författare. Född
den 21 febr. 1836 i Malmö af
utländska föräldrar samt adopt.
fosterson af tulldistriktschefen,
sedermera öfversten, landshöfdingen
Lars Adolf Prytz och
dennes maka Fredrika Elisabet
Rosenberg.
Efter att ha genomgått
krigsakademien å Karlberg,
blef P. 1856 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente
samt 1861 löjtnant därstädes, sedan
han genomgått Mariebergs högre artilleriläroverk.
Vann 1862 anställning i franska armén och tjänstgjorde
i Algeriet såsom löjtnant vid artilleriet samt
företog en längre ökenresa. 1863 medföljde P.
främlingsregementet från Oran till Mexiko, där
han med utmärkelse deltog i guerillakrigen och
sedan, som adjutant hos chefen för reservartilleriet,
i eröfringen af staden Puebla. Han erhöll 1864,
efter återkomsten till fäderneslandet, silfvermedalj
för mexikanska fälttåget samt ingick s. å. som frivillig
i danska armén, äfven nu tjänstgörande som
löjtnant vid artilleriet, under pågående krig mot
Preussen-Österrike. P. beordrades till Als, i hvars
försvar han tappert deltog såsom befälhafvare å
den viktiga stora skansen »Kirkebatteriet», hvars
besättning var den sista, som lämnade ställningen
vid Alssund. Till erkännande af hans välförhållande
i antydda slag, där han från fångenskap
lyckades rädda det kompani, han tillhörde,
vederfors honom den utmärkelsen att få sitt namn
uppläst å dagordern af den 29 juni. Han belönades
också sedermera med Dannebrogsorden och
»Erindringsmedaljen».
1872 utnämndes P. till
kapten i Svea artilleriregemente samt tjänstgjorde
1886–87 vid generalstabens hist. afdelning, där
han bl. a. samlade material till svenska artilleriets
historia från dess första början till år 1700. Förordnad
1874 till chef för det i Hernösand förlagda
batteriet af Svea artilleriregemente,
var han 1874–79 öfverbefälhafvare för skarpskytteföreningen
därstädes. Tog 1887 afsked
ur armén.
P. har från trycket utgifvit bl. a.:
Historiska upplysningar om svenska och norska
arméernas regementen och kårer jämte flottorna
1867–69, Rococo i berättelseform, skisser och
berättelser från Afrika och Mexiko 1868, Karlberg
förr och nu, af en f. d. kadett, jämte beskrifning
af den i slottet därstädes då befintliga
tafvelsamlingen 1872, Föredrag om sjukvården
i fält, infördt i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift
1874, flere reseskildringar, afhandlingar
och öfversättningar, däribland Gustaf II Adolf.
Ett hjältelif, minnesblad med anledning af
300:e årsdagen af konungens födelse 1894,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
