- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:351

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roberg, Paul Emil Richard - Rogberg - 1. Rogberg, Samuel - 2. Rogberg, Carl Georg - Rohtlieb, Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


R. var gift sedan 1862 med Sofia Elisabet
Öfverberg
.


Rogberg. En i Sverige ansedd prästsläkt, från
Rogberga församling nära Jönköping, härstammande
från en där född bondson Johan Rogberg,
som, född 1660, afled 1728 som kyrkoherde i Unnaryd.


1. Rogberg, Samuel, präst, topograf. Född
i Jönköping d. 18 okt. 1698; son af förenämnda
Johan Rogberg, som då var rektor vid stadsskolan
därstädes och Kristina Hellman.

I Uppsala, där R. 1716 inskrefs som student,
riktade han sina studier hufvudsakligen åt
historia och blef magister vid promotionen
1725. Följande året anställd såsom histor. et
moral. lektor vid Växiö gymnasium, lät han
prästviga sig 1730 och befordrades 1736 till
andre teologie lektor. Tre år senare utnämndes
han till kyrkoherde i Fröderyd, blef prost i
Västra härad 1743, samt var ledamot af prästeståndet
vid 1738, 1741 och 1755–56 års riksdagar.
Vid det sistnämnda af dessa riksmöten
satt han såsom ledamot i den kommission, som
dömde öfver Brahe och hans olyckskamrater.

Död under en brunnskur i närheten af Växiö
den 1 augusti 1760.

En af honom författad
Historisk beskrifning om Småland utkom, tillökt
af E. Ruda, tio år efter hans död 1770 och
utgjorde länge den enda källan till kännedom
om Kronobergs och Jönköpings län. Gift 1:
1728 med Hedvig Kristina Alana; 2: 1747
med Maria Elisabet Krok.


2. Rogberg, Carl Georg, universitetslärare,
homilet. Född i Växiö d. 6
aug. 1789; den föregåendes sonson.
Föräldrar: kyrkoherden i
Alsheda, teol. doktor Johan Daniel
Rogberg
och Kristina Katarina
Colliander
.

Hos R. framträdde, redan då han var
barn, det sinnets allvar, hvilket
utgjorde grunddraget i hans karaktär, lif och verksamhet.
Sedan han, aderton år gammal, blifvit
student i Uppsala, mottog han efter aflagda, om
djupa kunskaper vittnande lärdomsprof, lagerkransen
vid promotionen 1815 och vigdes s. å.
till präst. Kort därefter förordnad till docent vid
prästbildningsseminariet och notarie i teologiska
fakulteten, aflade han teologie kand.-examen 1818
samt uppehöll 1820–23 brunnspredikantbefattningen
vid Sätra. Sistnämnda år förordnad till seminariiprefekt
och kyrkoherde i Trefaldighetsförsamlingen
i Uppsala, erhöll han ett länge önskadt och
sedermera samvetsgrant begagnadt tillfälle att höja
den praktiska prästbildningen vid universitetet.
Han uppgjorde och inlämnade jämväl till regeringen
ett förslag att alldeles omdana seminariet,
men hvilken plan, såsom för djupt ingripande i
andra universitetsförhållanden, endast delvis blef
antagen. 1827 hugnad med professors titel, inkallades
han till ledamot af Uppsala domkapitel
samt året därefter i bibelkommissionen och fann
i dessa båda befattningar välkomna fält för sin
vidt omfattande verksamhet. I synnerhet voro
för bibelkommissionens arbeten hans grundliga
kännedom af Nya testamentets grundspråk och
hans öfverlägsna stilistiska förmåga af mycket
gagn. Hugnad med teologie doktorsvärdigheten
1830, utnämndes han följande året till professor
i pastoralteologi samt kyrkoherde i Gamla Uppsala
och afled, efter en lång och tärande sjukdom,
d. 28 jan. 1834.

Såsom lärare både vid
universitetet och i församlingen intog R. ett af
de mest framstående rummen på sin tid. Flera
församlingar täflade om att tillägna sig den utmärkte
predikanten, men han kvarstannade på
den plats, där han ansåg sig kunna mest gagna,
till sin död. Bland i Sverige tryckta predikosamlingar
hafva få vunnit och länge bibehållit
det anseende som Rogbergs Predikningar
2 bd. 1835, och Skriftetal 1839.

Gift 1822 med Gustafva Fant.

Sonen Carl Erik Johan,
född i Uppsala d. 27 april 1829, blef student
i Uppsala 1847, fil. doktor därstädes 1857,
docent i historia vid därvarande universitet
1859, lektor i historia vid Stockholms gymnasium
1864 och vid Norra latinläroverket i
samma stad 1880. Från sistnämnda befattning
tog han 1897 afsked. 1864–74 var han kronprins
Gustafs och hans bröders lärare samt erhöll
1874 professors namn, heder och värdighet.
1876–1903 var han kanslärssekreterare vid rikets
universitet. Död i Stockholm d. 27 mars 1905.

Af trycket utgaf R. bl. a. Konung Carl IX:s
fälttåg till Livland år 1600 och förberedelserna
därtill
1859 och nionde delen af B. von Schinkels
Minnen ur Sveriges nyare historia 1864.

Gift 1859 med Emma Eugenia Matilda Ahlberg.


Rohtlieb, Johannes, präst, författare. Född
i Hamburg d. 17 dec. 1807.
Föräldrar: skolläraren Bernhard
Conrad Rohtlieb
och Anna Elisabet
Steiner
.

Sin första uppfostran
erhöll R. i faderns enskilda
skola, hvarifrån han öfverflyttades
till Gymnasium Johanneum
1822 och tillbragte tiden
där till 1827, då han tog studentexamen, hvarefter
han stod inskrifven såsom civis academicus
vid akademiska gymnasiet i Hamburg till våren
1828. Student vid universitetet i Halle 1828–30
och i Greifswald 1830–32. Från våren 1831
var han tillika ledamot af Teologiska sällskapet
vid det senare universitetet, inom hvilket
sällskap han af k. ministerium för ecklesiastikärendena
belönades med ett utsatt pris för en
latinsk afhandling. För sin utkomst förestod
han under samma tid en privatskola i Greifswald.
Examinerad för prästämbetet inför konsistorium
i Hamburg 1832, emottog han kort
därefter kallelse från Tyska församlingen i Stockholm
till afläggande af predikoprof och blef,
efter att hafva blifvit vald till predikant vid
Tysk-Holländska kyrkan, prästvigd i Hamburg i
april 1833. Förordnad till vice pastor vid
Tyska S:t Gertruds församling i Stockholm i
januari 1839, utnämndes han af konungen till
förste kyrkoherde vid nämnda församling och
tillträdde sin befattning den 1 maj s. å. 1857
kallades han till predikoprofs afläggande för
återbesättande af den då lediga past. prim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free