- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:355

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Roos, Carl Gustaf - 2. Roos, Axel Erik - 1. Roos, Adolf Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gifva sig fången åt fienden. Han fördes, sedan
han fått illustrera tsarens intåg i Moskva, till
det inre af Ryssland och tillbragte sina fångenskapsår
i Kasan. När han ändtligen vid freden
blifvit frigifven och var stadd på återresa till
Sverige, afled han i Åbo 1722.

Gift 1: med Kristina Maria Sparre, 2: med friherrinnan
Magdalena Kristina von der Noth.


2. Roos, Axel Erik, krigare. Född på Årnäs i
Västergötland d. 25 maj 1686;
den föregåendes son i första giftet.

När Carl XII öppnade sin
hjältebana med landstigningen
på Själland, stod den unge Axel
Roos såsom page vid hans sida.
Han följde sedan troget sin
konung i fältslagen vid Narva,
Düna, Klissow, Frauenstadt och Pultava till
Bender och hade vid ankomsten dit nyss blifvit
befordrad till en af konungens drabanter. I kalabaliken
i Bender 1713 utmärkte han sig för
det mest uppoffrande mod. Då konungen vid
turkarnas anfall ville störta ut bland fienderna,
tvang honom R. att till en början försvara sig
inom hus. När byggnaden blifvit skjuten i
brand, och nedfallande bjälkar och eldbränder
nödgade Carl och hans bussar att ta sin tillflykt
in i konungens sängkammare, ställde sig R. mellan
konungen och fönstret för att skydda sin
herre för fiendens kulor. När vid reträtten ur
huset konungen snafvade och föll, kastade sig
den trogne lifdrabanten öfver honom för att skydda
honom mot janitscharernas sablar och pikar. Efter
återkomsten till Stralsund blef han vid ett
blodigt utfall från staden illa sårad, först af en
granat och kort därpå af en invid honom exploderande
bomb. Efter striden i Bender hade R.
blifvit befordrad till generaladjutant och utnämndes
s. å. (1713) till chef vid Södra skånska kavalleriregementet.
Använd af konungen att från
honom föra hemliga bud till Pommern, stannade
han i Stralsund och uthärdade efter Carls ditkomst
med denne stadens belägring 1715. Återkommen
från en beskickning vid franska hofvet,
hvarunder han råkat falla i danskarnas händer,
men lyckats befria sig därur, träffade han 1719
Carl i Lund och följde honom till Norge. Efter
konungens fall, och sedan Sverige fått en ny
styrelse, befordrades R. 1722 till generalmajor
af kavalleriet, blef tre år senare chef för Nylands
och Tavastlands läns dragonregemente och
1728 öfverste för Bohusläns regemente. 1740 utnämndes
han till landshöfding i Älfsborgs län. Då
han 1749 tog afsked från sin landshöfdingbefattning,
tilldelades honom generallöjtnants namn, heder
och värdighet.
Död på sin sätesgård Löfås å Dal d. 14 dec. 1765.

»Hans hela lefnad var
en kedja af dygd, ära och hjältebedrifter, och
hans personlighet en fulländad typ af karolinernas
hjältesläkt.» Man har antagit, att det är
bilden af denne Axel Roos, som föresväfvat Tegnér
vid diktningen af romansen Axel. Själf har
skalden uppgifvit, att hans dikt grundar sig på
en berättelse om en karolin, som han hörde i
sin barndom. Möjligen har det varit en folksägen,
som uppväxt ur minnet af Carl XII:s vän
och följeslagare, den trogne lifdrabanten Axel
Roos.

Gift 1: 1718 med Elisabet Juliana
Lilliehöök
, 2: 1722 med grefvinnan Hedvig
Charlotta Cronhielm
, dotter af kanslipresidenten
Gustaf Cronhielm.


1. Roos, Adolf Vilhelm, generalpostdirektör.
Född i Kristinestad i Finland den
21 juni 1824. Föräldrar: pastorn i
Kristinestad Johan Henrik Roos
och Maria Lovisa Wenman.

R. hade njutit undervisning i
Vasa trivialskola och på Åbo
gymnasium, när han 1845 öfverflyttade
till Sverige och s. å. inskrefs
såsom studerande vid Uppsala universitet.
Året därefter eröfrade han Svenska akademiens
pris för ett skaldestycke, Runosångarens död,
och blef, efter i Uppsala aflagd kansliexamen
hösten 1851 antagen till e. o. tjänsteman i
Finansdepartementet och tjänstgjorde äfven i
några andra ämbetsverk. 1856 anställdes han
såsom sekreterare hos den nybildade telegrafstyrelsen
och blef som sådan använd att uppgöra
förslag till reglemente och andra författningar
rörande den nya inrättningen. 1860 antagen till
sekreterare hos generalpoststyrelsen, befordrades
han 1863 till kanslidepartementschef och utnämndes
1867 till generalpostdirektör. Både före
och efter denna utnämning innehade R. flera
gånger uppdrag att med främmande makter underhandla
om afslutande af nya postfördrag: 1865,
1869 och 1873 med Danmark, 1864 och 1869 i
Berlin med Preussen, 1867 i Paris med Frankrike.
Såsom ombud från Sverige deltog han i internationella
postkonferenser: i Bern 1874, Paris
1878, 1880 och Lissabon 1885. Efter sin utnämning
till generalpostdirektör visade han sig
vara rätta mannen på den rätta platsen. Hans
nit och skicklighet får det väsentligen tillskrifvas,
att svenska postverket med snabba steg utvecklade
sig därhän, att det inom jämförelsevis
kort tid befann sig i lika ändamålsenligt skick
som de bäst organiserade anstalter af hithörande
slag i utlandet. Mångfaldiga voro de lagstiftningsåtgärder
och administrativa reformer, som
betingade denna utveckling och som åstadkommos
genom hans i större eller mindre mån ingripande
medverkan. Dit är att hänföra införande
af ett likformigt porto för all brefväxling
mellan Sverige, Norge och Danmark; utverkad rättighet
för Sverige att på billiga villkor få posten
genom de närmast liggande länderna befordrad i
s. k. sluten brefsäck, en anordning af högsta vikt
för nedsättningen af portot för utrikes bref; införandet
af ett medelporto för paketförsändelser,
af postanvisningar och postförskott samt af brefkort
och kortbref; Upphäfvandet af det ovillkorliga
frankotvånget, ombildning af assuransväsendet,
afskaffandet af tidningsstämpeln, af brefbärareskillingen
för hemburna postförsändelser, af kronobrefbärningen
och fribrefsrätten; tidningars försändande
under förändrade villkor; postbefordringstungans
aflyftande från posthemmanen och
postskjutsens ställande på beting, fastställandet
af förändrade grunder för postpersonalens aflöning
och pensionering; utfärdandet af en allmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free