- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:401

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rydqvist, Carl Magnus - Ryning - 1. Ryning, Axel Nilsson - 2. Ryning, Erik Eriksson - Rådberg, Adolf Fredrik - Rålamb - 1. Rålamb, Anders Sigfridsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunikationsanstalter</i> 2 del. 1848–50, Ett och annat om
svenska brukshandteringen och jernexporten
1852,
Svenska städernas administrativa och representativa
förhållanden
1856, Historisk-statistisk beskrifning
öfver Göteborg från dess anläggning till
närvarande tid
1860, Om staden Malmö 1861, Om den
nuvarande stenkolsproduktionen
1861, Handels- och
sjöfartstraktaten med Frankrike
1864, Statsekonomiska
betraktelser med särskildt afseende på Sverige
1865,
Om bruksväsendets utveckling 1876 samt Frihandeln
och protektionismen nu för tiden
1878.

Gift 1835 med Maria Gustafva Johansson.


Ryning. Ätten Ryning, som under 1400–1600-talen
intog en ganska framstående ställning, härstammar
från Greger Ryning, som lefde i Skåne omkring 1360
och förde i vapnet en silfverbjälke i blått och
rödt fält och på hjälmen fyra påfågelfjädrar. Ätten
intogs på riddarhuset 1625 och vann genom en af sina
medlemmar – se R. 2 – friherrlig värdighet 1651.


1. Ryning, Axel Nilsson, riksamiral, riksmarsk.
Född 1552. Föräldrar: Nils Eriksson (Ryning)
till Gimmersta och Tyresjö, hvilken af Erik XIV
användes på beskickningar till Ryssland, sedermera
blef hans fångvaktare samt afled 1578 såsom hertig
Carls furstliga råd, samt Ingeborg Trolle.

Axel R:s verksamhet begynte genast efter Johan III:s död,
i det han 1592 utnämndes till hertig Carls råd och
s. å. bemedlade försoning mellan hertigen och de
sex rådsherrar, hvilka 1590 blifvit för förrädiska
stämplingar inmanade i häkte. Då Sigismund vid sin
afresa 1594 förordnat Erik Brahe, som var katolik,
till ståthållare i Stockholm, lät hertig Carl i
stället insätta Axel R. och Carl Sture i dennes
befattning och uppdrog åt R. 1599, sedan denne varit
hertigen följaktig på hans tåg till Finland, att
vara ståthållare i Viborg. Tre år senare utnämndes
han af hertigen till riksråd och riksamiral
samt var jämte flera andra svenska herrar rikets
fullmäktig vid fredsmötet med danskarna i Flaksjöbäck
s. å. 1602. Gustaf II Adolf belönade R:s förtjänster
mot hans fader och riket, genom att strax efter sitt
anträde till regeringen upphöja honom till riksmarsk
och lagman i Södermanland 1611. Emellertid finnes
»någon hans synnerliga åtgärd» såsom sådan sällan
omtalad. Vid konungens kröning 1617 blef R. slagen
till riddare.

Död 1620 på Penningby, barnlös.

Gift 1613 med friherrinnan Margareta Bielke.


2. Ryning, Erik Eriksson, riksråd. Född på
Gimmersta i Södermanland d. 11 nov.
1592; den föregåendes brorson. Föräldrar:
ståthållaren öfver Västmanland och
Dalarne Erik Nilsson Ryning och Anna Månsdotter
Lilliehöök
.

R. hade i ungdomen tjänat
i Nederländernas härar och blifvit
befordrad till svensk öfverste, när han
1629 erhöll befäl öfver en del af flottan.
Då Gustaf Adolf följande året öfvergick till
Tyskland, kommenderade R. fjärde divisionen
af krigsskeppen, intog
med dessa 1631 Wismar och förordnades till
guvernör öfver nämnda stad med kringliggande
område. 1633 kallad till riksråd och lagman
i Södermanland, förordnades han 1644 till
generalguvernör i Lifland och hade redan afgått
till Riga, då rådets bref ankom med befallning att
skyndsamt vända tillbaka och intaga den stupade
amiral Flemings plats. Året därefter förenade
han sin eskader med Wrangels, intog Visby och
hade just lagt sig i sundet utanför Köpenhamn, då
underrättelse anlände, att fred var sluten med Danmark
i Brömsebro. Han förordnades då att, med bibehållande
af amiralsämbetet, vara guvernör på Gotland, som genom
freden återkommit under Sverige och upphöjdes 1651
i friherrligt stånd. Död barnlös i Stockholm den 6
dec. 1654.

Gift med Maria Elisabet Karsel.

Rådberg, Adolf Fredrik, präst, författare. Född i
Vänersborg d. 23 febr. 1789. Föräldrar: krigsrådet
Adolf Rådberg och Maria Kristina Thornton.

R. som i Uppsala 1806 tagit hofrättsexamen och
1807 kansliexamen, hade ett par år tjänstgjort i
ämbetsverken i Stockholm, då han 1811 återvände
till Uppsala, tog fil. kand. examen 1816 och
promoverades till fil. doktor 1818. Prästvigd
s. å., anställdes han 1820 såsom lärare vid
Hornsbergs växelundervisningsskola under Fogelviks
säteri, men flyttade 1828 till Stockholm, för att
deltaga i redaktionen af tidningen »Journalen»,
samt blef året därefter lärare och konstituerad
rektor vid Nya elementarskolan. 1831 utbytte han
sistnämnda plats mot Tengeneds sacellani i Skara
stift samt blef slutligen 1836 komminister i sin
födelsestad Vänersborg.

Död därstädes d. 24 febr. 1853.

R., som varmt nitälskade för flera af
samhällslifvets viktigaste frågor och betraktades
i religiöst afseende som N. Ignells meningsfrände,
sökte genom en myckenhet utgifna skrifter bereda
allmänna tänkesättet för de sociala reformer, han
åsyftade. Några af dessa skrifter må här nämnas:
Staten betraktad som uppfostringsinstitut 1823,
Om de religiösa och politiska åsigternas samband och
vexelverkan
1830, Försök till populär framställning
af Christuspantheismen
1833, Friedland 1839, dessutom
finnes af honom Aforismer och paradoxer, skaldestycken
1824, tal, predikningar, öfversättningar, samt en
mängd uppsatser i religiösa och filosofiska ämnen,
uppfostran, kvinnobildning o. d. i »Aftonbladet»,
»Dagligt Allehanda», »Medborgaren», »Vänersborgs
Tidning» m. fl.

Gift 1822 med Carolina Castorin.


Rålamb. Ätten uppgifves härstamma från en Peder, som i
början af 1400-talet var häradshöfding i Gästrikland
och i sitt vapen förde ett lamm. Äldste med visshet
kände stamfadern är emellertid här nedan – se R. 1. –
nämnde Anders Sigfridsson, som 1541 blef adlad och
hvars söner först upptogo namnet. Hans sonson Clas –
se R. 5 – erhöll 1674 friherrlig värdighet. Den adliga
ätten utdog å svärdssidan 1769.


1. Rålamb, Anders Sigfridsson, krigare. Födelseåret
obekant. Föräldrar: landsdomaren i Helsingland Sigfrid
Andersson
och Sissela Dufva.

År 1541 erhöll Anders Sigfridsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free