- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:402

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rålamb, Anders Sigfridsson - 2. Rålamb, Lars Andersson - 3. Rålamb, Broder Andersson - 4. Rålamb, Erik Brorsson - 5. Rålamb, Clas Brorsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Gustaf Wasa förnyelse på sin frälsemannarätt,
med sitt fädernevapen »ett rålamm» i gult och blått
fält. Erik XIV gjorde honom 1563 till befallningsman
på Stockholms slott och satte honom till öfverste
för det krigsfolk, som sändes till Finland för att
fängsla hertig Johan. Sedan detta värf lyckligen
utförts, utnämndes han s. å. 1563 till lagman öfver
Norrland och förordnades 1564 till tygmästare öfver
artilleriet. Kort därefter sändes han med manskap och
fältstycken att tillika med Bengt Bagge understödja
Åke Bengtsson Ferlas infall i Bleking, intog Lyckeby
slott samt bevistade 1566 Bohus’ belägring. Men nu
förändrades konungens sinnesstämning. Jämte Nils
Sture, Erik Stenbock och Nils Boye ställdes R. till
rätta för att genom sin försumlighet ha varit till
hinders vid slottets fåfängt företagna belägring men
undslapp för sina forna tjänster allt straff. Ifall
han verkligen låtit någon försummelse komma sig
till last, återupprättade han sitt krigarrykte två
år senare, då han med en obetydlig krigsstyrka mötte
danskarna i en skarp skärmytsling vid Engelholm. Efter
Eriks afsättning var R. bland dem, som hade sig
anförtrodt att bevaka den fångne konungen och intog
därefter ett förtroendefullt rum i konung Johans
tjänst.

Död i Stockholm 1583.

Gift 1: med Anna Larsdotter (Björnram),
2: med Anna Butz eller Store.


2. Rålamb, Lars Andersson, krigare. Födelseåret
obekant; den föregåendes son.

R. hade blifvit uppfostrad af jesuiter, hvaraf till någon del
förklaras hans blinda tillgifvenhet för Sigismund. I
januari 1597 sändes han af denne till ständerna
med ett bref, hvari Sigismund uppdrog styrelsen
åt rådet, »eftersom han förnummit, att hertigen
icke ville, efter den gifna regeringsformen,
befatta sig med densamma,» och förbjöd den utlysta
riksdagen i Arboga. Detta budskap höll på att stå
R. dyrt. Allmogen, som blifvit uppretad mot konungen,
hotade hans sändebud till lifvet, och hertigen måste
för att skydda R. omge honom med vakt. När Sigismund,
efter slaget vid Stångebro 1598, lämnade Sverige,
insatte han Lars Andersson bland befälhafvarna i
Kalmar samt befallde honom och de andra att hålla
slottet sig tillhanda. Då staden likväl kort därefter
föll i hertigens händer, fingo befälhafvarna dyrt
umgälla sin trohet. Efter en kort ransakning dömdes
Johan Sparre, Christofer Gyllengrip och Lars Andersson
Rålamb till döden. Afrättningen ägde rum den 16
maj 1599, och deras afhuggna hufvuden uppsattes på
järnstänger öfver en stadsport i Kalmar.


3. Rålamb, Broder Andersson, ämbetsman,
Född på Bro sätesgård
i Bro socken, Uppland, 1568; den föregåendes
broder.

R. blef 1613 kammarråd, 1622 ståthållare
öfver Nerike och Värmland med Arboga, samt Nora
och Lindes bergslager, 1624 landshöfding
öfver Västmanland och två år
därefter ståthållare på Västerås slott, 1627 assessor
och s. å. vice ordförande i Svea hofrätt samt 1630
utnämnd till president i hofrätten i
Åbo. Följande år förordnades han till bisittare i
den domstol, som skulle döma i ärekränkningsmålet
mellan Rhengrefven Otto Ludvig och prins Kristian
af Danmark. Knappt var denna rättegång afslutad, då
från Gustaf Adolf, som då var i Tyskland, befallning
anlände till rådet att afsätta Broder Andersson från
hans ämbeten och indraga hans förläningar, till dess
han inställde sin son Erik – se R. 4 – att svara för
den sidvördnad, han visat konungen. Emellertid blef
den i sonens förseelse alldeles oskyldige fadern
skild från sina befattningar och afhänd sina gods
och förblef i saknad däraf, så länge Gustaf Adolf
lefde. Efter konungens död förordnades han 1634 af
Axel Oxenstierna till landshöfding öfver Finland med
Åland samt afled på Bro den 3 jan. 1647.

Gift 1: 1605 med friherrinnan Anna Oxenstierna,
2: 1621 med Anna Tott.


4. Rålamb, Erik Brorsson, krigare; den
föregåendes son i första giftet. Hans födelseår
är icke angifvet men kan med säkerhet antagas
hafva infallit i första början af 1600-talet.

Liksom bröderna, erhöll han en vårdad, till och
med grundlärd uppfostran och hade bland sina lärare
den berömde orientalisten Hambræus, som till sina
lärjungars, herrarna Rålambs, undervisning i goda
seder lät på svenska utgifva »Erasmi Roterodami Liber
de civilitate morum puerilium». År 1622 var Erik
R. i Uppsala, där han höll en oration: De veritatis
laudatissimæ virtutis præminentia præ rege,
vino et muliere
och befann sig 1629 i Paris, för
att under Hambræi ögon afsluta sin uppfostran.
När drottning Maria Eleonora besökte sin gemål,
Gustaf Adolf, i Tyskland, var Erik R, i hennes
svit och kvarstannade hos konungen som kammarherre.
Vid en kunglig taffel i Hörst d. 19 nov. 1631, då
åtskilliga furstar och herrar voro inbjudna till
aftonmåltid, befallde konungen, »eftersom ingen
annan var tillstädes, R. träda till bordet och
förrätta det vanliga credensze-ärendet». Den
unge ädlingen, hvilken ansåg sin värdighet
såsom kunglig kammarherre nedsatt genom befallningen,
lämnade genast rummet och begaf sig på flykten.
Denna sidvördnad förtröt Gustaf Adolf så mycket, att
han vände sin ovilja äfven mot fadern (se föreg.) och
aldrig kunde förmås att upptaga vare sig fadern
eller sonen i sin gunst igen. Efter Gustaf
Adolfs död använde Axel Oxenstierna unge R. åter i
fäderneslandets tjänst, men denne dog icke
långt därefter i Paris d. 16 maj 1635.

Ogift.

5. Rålamb, Clas Brorsson, riksråd, rättslärd.
Född i Stockholm d. 2 maj (enligt en annan uppgift
den 8 maj) 1622; den föregåendes halfbroder.

Rikt begåfvad å förståndets vägnar, erhöll R. en vårdad
uppfostran, dels i Uppsala, dels under utrikes resor,
från hvilka han återkom till
Sverige i franska ambassadören De la Tuilleries’
sällskap 1644. Under sin vistelse i Tyskland hade han
en kort tid tjänstgjort vid svenska beskickningen i
Osnabrück, hvaremot han afböjt ett anbud att inträda
i Torstensons armé. Axel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free