- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:415

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandberg, Carl - Sandberg, Johan Gustaf - Sandell, Jonas - Sandell, Lina Maria - Sandels

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sandberg, Johan Gustaf, historie-, porträtt- och
genremålare. Född d. 13 maj 1782 i Stockholm, där fadern
var snickare.

Vid fjorton års ålder antagen
till elev i konstakademiens principskola, måste
S., som fått lära musik och klavérspelning
genom abbé Voglers försorg, för att kunna
lifnära sig gifva musik- och ritlektioner,
hvarjämte han biträdde Brusell vid k. teaterns
dekorationsateljér. Under sådana förhållanden kom han
att en längre tid kvarstå i elevernas klass och synes
icke ens ha varit medveten om sin verkliga kallelse,
förrän han i umgänge med v. Breda leddes in på den
rätta stråten och med ifver begynte upparbeta sina
anlag för svensk historiemålning. Inom »sällskapet för
konststudier», hvilket bildades som opposition mot
akademien, intog S. ett af de främsta rummen. Efter
att förut ha utställt på akademien, slöt han sig
till Götiska förbundet, och det var på en af detta
samfunds utställningar, han först väckte någon större
uppmärksamhet genom sina Valkyrior. 1821 kallades han
emellertid till ledamot af de fria konsternas akademi
och utnämndes därstädes till professor 1828. Han
hade då redan öfvergifvit den götiska riktningen
dels för en modernare historisk framställning,
såsom i hans bekanta arbeten: Katarina Jagellonica
visande sin förlofningsring för Göran Persson,
Gustaf II Adolfs frieri, Gustaf Adolfs räddning vid
Stuhm
m. fl., dels för genrer ur svenska folklifvet,
såsom: Bondbröllop i Vingåker, Midsommarafton
vid Säfstaholm
o. s. v. Kronan på sitt rykte satte
han likväl genom sina åren 1831–38 utförda fresker
i Gustavianska grafkoret
i Uppsala domkyrka, hvilka
framställa scener ur Gustaf Vasas lif. 1845 fick S. i
uppdrag att vara konstakademiens direktör, hvilken
befattning han innehade till 1853.

Död i Stockholm d. 26 juni 1854.

Sin egentliga popularitet vann
S. som porträttör. Han förde för öfrigt »en pensel,
full af allvar och besinning». Hans samtid prisade
honom för den känsla han nedlade i allt, hvad han
målade. Vår tid finner måhända hans konst väl torr.

Hans inflytande är emellertid ganska märkbart på
senare svenska historiemålare, såsom Holmbergson,
Wahlbom, Blommér m. fl., hvilka, ehuru hvar för
sig själfständiga, likväl i mycket erinra om honom
såsom förebild. S., som var mycket produktiv, har
äfven utfört teckningarna till praktverket Ett år i
Sverige
, grav. under Forssells ledning och utkommet
med text af A. Grafström 1827–35, samt det storartade
porträttverket Galleri af utmärkta svenska
lärde, vitterhetsidkare och konstnärer
1835–42,
som litograferades af J. Cardon.

Gift med Sofia
Dorotea Kökeritz
, bekant såsom skicklig pianist.


Sandell, Jonas, präst, samlare. Född d. 10
jan. 1790 i Lenhofda socken i Småland. Fadern:
hemmansägaren Nils Nilsson; modern: Ingeborg
Hemmingsdotter
.

Upptagen till fosterson af
en aflägsen släkting, blef S. student i Lund
1809, prästvigd 1813 och erhöll vid
promotionen 1817 filosofie doktorsgraden. Året
därefter befordrades han till kollega vid Växiö skola
och utnämndes 1829 till kyrkoherde i Fröryds pastorat
af Växiö stift; blef prost 1836; kontraktsprost i
Västra härad 1839.

Drunknade under en ångbåtsfärd
på Vättern d. 24 juli 1858.

Såsom homilet på det muntliga meddelandets
väg ansågs S. för en af de yppersta
på sin tid. Därjämte har han gjort sig
känd såsom nitisk samlare i naturalhistoria
och antikviteter, samt har efterlämnat värdefulla
anteckningar, rörande Tiohärads topografi och
bygdemål.

Gift 1816 med Fredrika Engstrand.


Sandell, Lina Maria, skådespelerska. Född
i Stockholm d. 13 juli 1861.

Elev vid K. teatern 1881–82, debuterade
S. på stora teatern i Göteborg 1884, var engagerad
därstädes 1884–85, hade sedan anställning vid Nya
teatern i Stockholm 1885–87 och vid
Dramatiska teatern 1887–98.
Från 1898 har S. haft engagement vid Svenska teatern
i Stockholm. Bland hennes roller märkas Geneviève
i »De onyttige», Dora, Gurli i »En räddande engel»,
Hedvig i »Vildanden», Kerttu i »Arbetarens hustru»,
Elfrida i »Askungen», Fanchon i »Syrsan», Erik i
»Unge grefven», Jane i »Damernas vän», Dorotea i »Herr
Dardanell», Drottning Kristina i »En skugga», fru Dag
i »Daglannet». Fru S. är en djupt anlagd natur, som
gifver sina roller med inträngande natursanning. Hon
har äfven stor humoristisk begåfning, såsom framgått
af flere hennes skapelser.

Gift 1888–91 med skådespelaren Oskar Bæckström (se I: 57).


Sandels. Ättens förste kände stamfader, Benedictus
Laurentii
afled 1672 som kyrkoherde i Hållnäs
församling i ärkestiftet. Sonen Per kallade sig Sandel
och blef kyrkoherde i samma församling. Dennes son
Anders, f. 1671, d. 1744, blef prost och kyrkoherde i
Hedemora. Dennes son Samuel adlades 1772 med namnet
Sandels – se S. 1. Af dennes söner blef fältmarskalken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free