Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sefström, Anders Gustaf - 2. Sefström, Nils Gabriel - Segebaden, Carl Otto von - Segerstedt, Albrekt Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
febr. 1861.
Af hans skrifter må anföras: Sång
till ungdomen 1840–41, Några blad till historien om
läsarne 1841 samt D:r M. Luthers Lilla katekes och d:r
J. A. Lindbloms förklaring, med tillägg och utredning
vid hvarje förklaringsstycke 1845, många uppl. –
ett kateketiskt arbete, hvilket ansågs vara det
yppersta bland alla försök att göra den Lindblomska
katekesen så användbar som möjligt.
2. Sefström, Nils Gabriel, läkare, kemist,
geolog. Född i Ilsbo socken af norra Hälsingland
d. 2 juni 1787; den föregåendes broder.
Kort efter det S. 1807 i Uppsala aflagt studentexamen,
erhöll han anställning såsom lärare i ett enskildt
hus i Stockholm och begynte för sitt nöje afhöra
Berzelius’ föreläsningar i kemi. Snart blef han en
af den store mästarens icke blott flitigaste utan
skickligaste lärjungar, så att Berzelius, då han
företog en utrikes resa 1812, föreslog S. att i hans
ställe hålla föreläsningar i kemi och naturalhistoria
vid Karlberg. Sedan S. s. å. aflagt med. kand. examen
i Uppsala, utnämndes han 1813 till ord. kemie adjunkt
vid Karolinska institutet och blef sistnämnda år
med. doktor. Ord. lärare i kemi och naturalhistoria
vid Karlberg 1816, förordnades han 1818 till professor
och lärare vid artilleriläroverket å Marieberg. Under
Berzelius’ utländska resa 1819 förestod han dennes
professur och anställdes året därefter såsom
ord. lärare vid Bergsskolan i Falun. Efter femton
års gagnande verksamhet på denna plats, återflyttade
han till Stockholm, blef adjungerad ledamot af
Bergskollegium samt föreståndare för mineralkabinettet
och proberkammaren därstädes. Ledamot af Vet.-akad.,
Krigsvetenskapsakad., Vetensk.-societeten i
Uppsala m. fl. lärda samfund. Död i Stockholm d. 30
nov. 1845.
S:s rykte som vetenskapsman sträckte sig
vida utom Sveriges gränser, och på flera ställen i
sin kemi har Berzelius med stort loford yttrat sig
om hans vetenskapliga verksamhet. I och under sina
forskningar för bergsbruket upptäckte S. 1820 en
ny metall, som han för dess lysande färger kallade
Vanedium. Han var äfven upphofsman till teorien
om den s. k. »rullstensfloden», hvilken enligt hans
förklaring skulle åstadkommit de geologiska fenomen,
som af vetenskapen nu anses tillkomna genom forntida
oerhörda glacierer. Från 1820 och intill sin död
redigerade han Jernkontorets annaler; hans öfriga
skrifter återfinnas i Vet. akad., Krigsvet. akad. och
Svenska läkaresällskapets handlingar.
Gift med Emilia Nordenström, åt hvilken svenska regeringen
efter hans död anslog 1,500 riksdaler, såsom ett
erkännande af mannens gagneliga vetenskapliga
verksamhet.
Segebaden, Carl Otto von, krigare, ämbetsman.
Född d. 28 febr. 1718. Föräldrar: majoren
Henrik Gutzloff von Segebaden och Ebba Kristina
Palmstierna, syster till riksrådet
Nils Palmstierna.
Sedan S. genomgått underofficersgraderna såsom
lärkonstapel och sergeant vid artilleriet,
befordrades han till löjtnant vid Hamiltonska
regementet, ingick kort därefter i fransk tjänst,
bevistade fälttåget i Flandern, belägringen af
Maestricht m. fl. krigsoperationer samt återkom
1749 till Sverige såsom fransk öfverste. Under
tiden hade han hemma fortgått till major vid
Hamiltonska regementet, utnämndes 1760 till
öfverste i armén och blef året därefter öfverste
och chef för Jämtlands dragonregemente. 1765
förordnades han till landshöfding på Gotland,
erhöll 1770 generalmajors fullmakt, blef friherre
1771 och 1775 generallöjtnant. 1787 afgick han från
landshöfdingplatsen i Visby och afled på Frötuna i
Närike d. 3 mars 1795.
Af gotländingarna själfva
anses v. S. såsom en af öns yppersta och verksammaste
höfdingar. Han anlade, efter mycket motstånd och
många sammankomster med allmogen, Gotlands nu varande
förträffliga landsvägar, befordrade ett förbättradt
landtbruk, började och genomdref, i trots af folkets
oförståndiga hot, storskiftet i södra delen af länet,
uppmuntrade skogsvården, hästafveln och fisket samt
lät uppföra de första båtsmanstorpen. Han försökte
äfven införa potatisodling på ön, hvilket dock för
folkets obenägenhets skull misslyckades. Några
år efter hans död intogos likväl gotlänningarna
af ett riktigt raseri att odla denna jordfrukt;
det var nämligen sedan man kommit under fund med
att af densamma kunde tillverkas – brännvin.
v. S. var sedan 1756 gift med Maria Elisabet
Danckwardt-Lillieström.
Segerstedt, Albrekt Julius, läkare, präst,
författare. Född d. 22 juni 1763 i
Lista socken af Södermanland. Föräldrar: dåvarande
komministern, sedermera prosten i Trosa Johannes
Segerstedt och Maria Kristina Kumblin.
Sedan S., som 1779 tagit studentexamen i
Uppsala, 1785 blifvit fil. magister
därstädes, riktade han sina studier åt läkarekonsten
och promoverades till med. d:r 1788. Året därpå
tjänstgjorde han såsom fältlasarettsmedikus i
Karlskrona, förestod provinsialläkaretjänsten
i Örebro 1790 och utnämndes 1795 till lektor
i naturalhistoria och medicin vid Strängnäs
gymnasium. 1809 antog han prästerlig ordination
och erhöll kort därefter allmän kallelse till
Kumla pastorat i Strängnäs stift, men då detta af
konungen tilldelades Franzén, blef S. 1810 nämnd
till kyrkoherde i Lerbo samt prost 1812. Tre år
senare erhöll han fullmakt att vara kyrkoherde i
Vingåker i Södermanland men afled före tillträdet
d. 12 sept. 1815.
Under sin lektorstid arrenderade
S. Strängnäs gymnasii tryckeri och utgaf därifrån
såsom författare, öfversättare, och förläggare en
mängd skrifter. Af hans egna arbeten må här nämnas:
Lärobok i medicinen 1797, Inledning till kunskapen om
de jordiska kropparne 1798, Christliga betraktelser
öfver de vanliga sön- och högtidsdagars evangelier
1802, Möjligheten af en allmän läkarevård genom
undervisning vid gymnasierna i medicinens grunder
1810, Svensk boktrycknings historia 1810 s. å.,
<i>Försök till granskning af K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
