- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:478

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Smitt, Fredrik Adam - Snack, Peter, se Schnack - Snoilsky - 1. Snoilsky, Johan - 2. Snoilsky, Nils - 3. Snoilsky, Carl Johan Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Portugal, Azorerna, Nordamerika och England. 1871
utnämndes han till professor och intendent vid
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, erhöll
1867 Vetensk.-akademiens guldmedalj, blef 1875
ledamot af Vetenskapsakademien och s. å. ledamot
af Landtbruksakademien. Hans vetenskapliga
skrifter, till en del införda i »Öfversikt af
Vet-akad. förhandlingar» äro: Sur les ephippies des
Daphnies
1859, prisbelönt af Vet. Soc. i Uppsala,
Bidrag till kännedom om Hafsbryozoernas utveckling
1863, Disp. pro gradu, Några drag ur mossdjurens lif
1864, Om Hafsbryozoernas utveckling och fettkroppar
1865, prisbelönt af Vetensk.-akad. Kritisk förteckning
öfver Skandinaviens Hafsbryzoer
, 5 del. 1864–1871,
Bryozoa marina in regionibus arcticis et borealibus
viventia
1868, De senaste årens undersökningar
om hafsfaunans gräns mot djupet
1870, Floridan
Bryozoa
, 2 del. 1872, 73, <i>Kritisk förteckning
öfver de i Riksmuseum befintliga salmonider
1886, innehållande en genealogisk utredning af
laxfiskarnas familj, bearbetning och fortsättning
af det världsbekanta arbetet Skandinaviens fiskar,
målade af W. von Wright, beskrifna af B. Fries,
C. U. Ekström och C. Sundevall, 2 bd text 1892, 95
(äfven öfvers. på engelska) samt 1 bd. taflor 1895,
de sistnämnda bestående dels af Wrigths målningar
dels af ett fyratiotal nya färglagda bilder af Carl
Erdmann
, det hela utgörande ett högst värderikt, »i
sanning klassiskt» arbete. Han har vidare utgifvit
de populärt-vetenskapliga arbetena Ur de högre
djurens utvecklingshistoria
1876 och Ryggradsdjurens
geologiska utveckling och slägtskapsförhållande
1882
samt öfversatt och bearbetat en ny upplaga af Brehms
»Djurens lif». Slutligen förtjänar omnämnas hans
praktisk-vetenskapliga verksamhet till fiskeriernas
förbättrande. Död i Stockholm d. 19 febr. 1904.

Gift 1874 med Freja Pålman.


Snack, Peter, se Schnack.


Snoilsky. Gammal från Krain härstammande adlig ätt,
som naturaliserades i Sverige 1651 med namnet von
Snoilsky
, blef friherrlig 1770 och greflig 1771,
då den åter upptog det ursprungliga Snoilsky.


1. Snoilsky, Johan, sjömilitär. Född i Riga
d. 16 febr. 1708. Föräldrar: majoren vid Jönköpings
regemente Gustaf von Snoilsky och Vendela
Margareta von Campenhausen
.

När S. var sexton år gammal,
anställdes han såsom page hos konung Fredrik I
och ingick 1728 vid flottan, hvarefter han för
sin utbildning i sjöyrket 1730–36 tjänstgjorde i
holländska marinen. Under denna sin öfningstid befann
han sig för det mesta på den eskader, som kryssade
i Medelhafvet mot marockanska sjöröfvare, hvarigenom
han kom att deltaga i ej mindre än fyra träffningar
med dessas flottor samt bevista eröfringen af fästet
Mogador på afrikanska kusten. Vid sin hemkomst till
Sverige utnämndes han till löjtnant vid amiralitetet
och kommenderades 1738 på örlogsskeppet »Sverige»,
som, på väg till Konstantinopel, förliste i Spanska
sjön, därvid 150 man af besättningen omkommo. Medan
han ännu kvarstod i löjtnantsgraden, deltog han
i finska kriget 1741–43, befordrades 1744 till
kapten, 1749 till kommendörkapten och 1756 till
generaladjutant. Under kriget i Pommern 1757–62
deltog han i de flesta sjöoperationerna och hade
flera viktiga värf sig anförtrodda, blef 1765
schoutbynacht, 1769 riksråd, 1770 friherre och året
därefter grefve. Död d. 13 mars 1787 i Karlskrona.

På grund af mera sitt personliga anseende, än af
några skarpt utpräglade politiska tänkesätt, intogs
S. vid 1769 års riksdag i rådskammaren. Ehuru han
under sin föregående lefnad visat sig icke sakna
mod, var detta dock ej af det slag, som tarfvades
i riksdagsstriderna; också skyndade han att undvika
den storm, som vid 1771–72 års riksdag bröt lös öfver
Hattregeringen, genom att själf det sistnämnda året
begära sitt entledigande ur rådskammaren.

Gift 1: 1736 med Maria Katarina Spalding, 2: 1746 med
Charlotta Katarina von Psilander.


2. Snoilsky, Nils, ämbetsman. Född d. 7 juli
1792; den föreg. sonson. Föräldrar: den som vitterhetsidkare
kände krigsrådet grefve Gustaf Snoilsky och Johanna
Sofia Psilandersköld
.

Efter slutad akademisk kurs vid universitetet i Uppsala,
inträdde S. kort efter statshvälfningen 1809 på
ämbetsmannabanan, såsom e. o. kanslist i
Justitie-revisions-expeditionen och e. o.
notarie i Svea hofrätt.
Befordrad till kopist i nämnda expedition 1811, erhöll han
häradshöfdings fullmakt 1816 och blef kanslist i
Justitierevisionsexpeditionen 1818. Året därefter
antagen till förste riddarhuskanslist, befordrades han
till protokollssekreterare i konungens kansli 1821,
till assessor i Svea hofrätt 1823 samt tre år senare
till ordförande i Nedre borgrätten. Under utöfningen
af detta ämbete, som han bibehöll till 1836, var
han en tid tillförordnad landshöfding i Örebro
län (1831) och t. f. justitiekansler (1835). Vid
nedläggandet af sin befattning såsom ordförande
i Borgrätten, utnämndes han 1836 till justitieråd
och innehade detta ämbete till 1857, då han på egen
begäran erhöll afsked. Under sin nära femtioåriga
tjänstemannabana hade han inom K. Maj:ts hof fortgått
till hofmarskalk. Död i Stockholm d. 1 febr. 1860.

Utan att genom ovanliga, minnesvärda öden intaga ett
rum i historiens panteon, förtjänar hans namn sin
hågkomst för det utmärkta sätt, hvarpå han skötte sitt
domarekall, och för den själfständighet, han ådagalade
på sin plats såsom ledamot af Högsta domstolen.

Gift 1840 med friherrinnan Sigrid Fredrika Juliana Banér.


3. Snoilsky, Carl Johan Gustaf, skald. Född
i Stockholm d. 8 sept. 1841; den föregåendes son.

Student i Uppsala 1860, aflade S. kansliexamen 1864
och anställdes året därefter såsom attaché vid svenska
beskickningen i Paris. 1866 utnämndes han till andre
sekreterare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free