- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:517

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Stedingk, Eugene Fredrik Oscar Ludvig von - Stedt, Johan Axel - 1. Stéenhoff, Nicolaus Johan Cervin - 2. Stéenhoff, Helga Frideborg (Frida) Maria - Steffen, Gustaf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Louise Isabella von Haxthausen.

Student i Uppsala
1842, deltog S. med lif och lust i tidens lifliga
och glada studentlif, tillhörande »juvenalernas»
sällskap, inom hvilket Wennerbergs »Gluntar»
först sågo dagen med S. såsom ackompagnatör. Efter
1854 aflagd kansliexamen, beträdde han 1855 den
diplomatiska banan såsom attaché vid svenska
beskickningen i Paris och utnämndes året
därefter till andre sekreterare i kabinettet
för utrikes brefväxlingen. 1857 förordnades han
till legationssekreterare vid kejserliga hofvet i
Petersburg och blef 1859 legationssekreterare i Paris
men hemkallades redan året därefter att öfvertaga
befattningen såsom förste direktör vid k. maj:ts
hofkapell och spektakter. Med gedigen musikalisk
underbyggnad och ej ringa estetisk beläsenhet, var
han fullt kvalificerad för den kinkiga befattningen
och fyllde den på ett synnerligt tillfredsställande
sätt. Utrymmet tillåter ej att här uppräkna de
värderika stycken, som under hans teaterförvaltning
införlifvades med den kungliga scenen. Ett minne
från hans styrelsetid var Dramatiska teatern vid
Kungsträdgården, som på hans förslag af konungen
inköptes 1863 för att äfven till lokalen skilja den
dramatiska och lyriska scenen från hvarandra. 1866
lämnade han sin direktörsplats vid teatern för att
såsom ministerresident begifva sig till Madrid, till
hvilken post han utnämnts redan 1865, hvarefter han
1868 utnämndes till svensk minister i Köpenhamn. En
tilltagande sjuklighet tvang honom likväl snart att
lämna sin ministerpost och återvända till Sverige,
där han afled vid Södertelje badinrättning d. 22
juli 1871.

Gift med den omtyckta sångerskan Vilhelmina
Charlotta Gelhaar
, i hennes första gifte.


Stedt, Johan Axel,
militär, politiker. Född d. 20 juli 1756. Föräldrar:
kammarherren Claës Henrik Stedt och Carolina Simzon.

Tidigt ingick S. å den militära banan och blef
redan 1769 sekundadjutant vid Bohus dragonregemente,
där han 1773 befordrades till löjtnant
och 1775 till kapten. Förflyttad 1782 som major
till Jönköpings regemente, inlämnade han på grund
af missnöje med Gustaf III:s ryska krig 1788 sin
afskedsansökan, hvilken under konungens stora
missnöje beviljades. S. spelade därefter under
de följande riksdagarna en framskjuten roll inom
riddarhusoppositionen samt var ledamot af hemliga
utskottet 1792 och 1800. Vid den sistnämnda riksdagen
lyckades han genom sina dugande egenskaper göra sig så
bemärkt af de styrande, att han 1801 förordnades till
landshöfding i Jönköpings län. Död d. 7 april 1805.

Gift 1783 med Ulrika Kristina Ehrenpreus.


1. Stéenhoff, Nicolaus Johan Cervin,
präst, teolog, skriftställare. Född i Karlshamn d. 19
juni 1805. Föräldrar: handelsmannen Per Wandel
Stéenhoff
och Kristina Sofia Cervin.

Student i Lund 1822, erhöll S. vid promotionen
1829 lagerkransen, hvarefter han
tjänstgjorde såsom e. o. kanslist i
krigsexpeditionen 1830–34. Han öfvergaf dock snart
tjänstemannabanan och återvände till Lund, där
han beredde sig för inträde i det andliga ståndet
samt vigdes till präst 1836. Sedan han under en
följd af år innehaft åtskilliga e. o. prästerliga
beställningar i Lunds stift, utnämndes han 1854 till
predikant vid cellfängelset i Karlshamn samt till
slottspredikant på Frisholmen 1856, förordnades till
svensk brunnspredikant i Karlsbad, erhöll teologie
doktorsvärdighet vid universitetet i Erlangen 1862
samt utnämndes 1863 till kyrkoherde i Karlshamn. 1865
blef han prost öfver Bräkne och Listers kontrakt och
var led. af flera lärda sällskap. Såsom teologisk
skriftställare sökte han rikta vår litteratur med
en mängd goda öfversättningar af främmande gedigna
teologiska verk. Äfven på det vittra området har
S. lämnat spår efter sig genom sina öfversättningar
af Vittorio Alfieris sorgespel Filippo 1831, och
Oehlenschlägers Starkodder 1833, genom smärre stycken
på vers vid åtskilliga tillfällen o. s. v. Död i
Karlshamn d. 7 jan. 1879.

Gift 1850 med Fanny Louise Sockolowsky.


2. Stéenhoff, Helga Frideborg (Frida) Maria,
född Wadström, författarinna. Född i Stockholm
d. 11 dec. 1865; den föreg. sonhustru. Föräldrar:
komministern Carl Bernhard Philonegros Wadström
och Helga Westdahl.

Fru S., som 1887 ingick
äktenskap med sedermera stadsläkaren i Sundsvall
Gotthilf Johan Wilhelm Stéenhoff, har gjort sig
känd för sin af oppositionellt trots mot bestående
samfundsförhållanden präglade författarverksamhet,
af hvars alster må nämnas dramerna Lejonets unge
1896 och Sin nästas hustru 1898, berättelserna Det
heliga arfvet
1903 och Öknen 1904, samt broschyrerna
Feminismens moral 1903, Den reglementerade
prostitutionen ur feministisk synpunkt
1904, och
Humanitet och barnalstring 1905.


Steffen, Gustaf Fredrik,
publicist, nationalekonom. Född i Stockholm d. 4 maj 1864.

Efter 1883 aflagd mogenhetsexamen studerade S. kemi
vid tyska högskolor 1883–85 och var assistent för
mineralanalys vid k. geologiska byrån i Berlin
1885–87. Hans hufvudintresse hade dock dragits åt
sociala frågor och för att studera Englands sociala
historia och där brännande socialpolitiska spörsmål
antog S., som redan förut korresponderat till svenska
tidningar, 1887 anbud från Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning att vara dess korrespondent i London,
i hvilken egenskap han verkade till 1897. Han höll
äfven under denna tid nationalekonomiska föreläsningar
i England. Han studerade sedermera 1897–1902 social
historia i Florens, under hvilken tid han äfven
var nämnda tidnings korrespondent, förvärfvade 1902
doktorsgraden i Rostock och blef 1903 professor i
nationalekonomi och sociologi vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 13 21:03:16 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free