- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:532

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernman, Anders Anton von - Stiernroos, Magnus - Stiernsköld - 1. Stiernsköld, Göran Classon - 2. Stiernskiöld, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och likvidationskommissionen och 1750 i den
s. k. förkortningskommissionen, som hade att
föreslå hvarjehanda förenklingar vid de allmänna
ärendenas behandling och afgörande. Vid 1751 års
riksdag var han medlem af så väl urskillnings- som
riddarhusdeputationerna samt vid riksdagen 1760
ledamot af ständernas stora deputation. Död i
Stockholm d. 2 mars 1765.

Utrustad med stora
historiska kunskaper, ett aldrig svalnande
forskningsnit och en outtröttlig arbetsförmåga,
fann han under sina många tjänstebefattningar tid
öfrig till ett omfattande författareskap. Af hans
efterlämnade arbeten, som äfven af senare forskare
ofta rådfrågat, må nämnas: Biskopens Petri Andreæ
Nigri eller Svarts historia om de forna Vesterås
biskopar
1744, Samlingar af Kongl. Stadgar, bref
och förordningar, rörande religionen
1744, Svea
och Götha höfdingeminne
1745, Konung Sigismunds
och konung Carl IX:des historier af Jonas Werwing

1746–47, Konung Eric den XIV:des historia etc. af
Eric Jöransson Tegel
1751, Svea rikes ridderskaps och
adels matrikel
1754–55, Bibliotheca Suio-gothica,
Herrar landtmarskalkars historia
m. fl. Flera af
S:s arbeten begagnas ännu som viktiga källor.

Gift 1732 med Anna Katarina Wefverstedt.


Stiernroos, Magnus,
krigare. Född 1684. Föräldrar: lagmannen Johan Berelius,
adlad Stiernroos, och Maria Hobel.

Antagen som volontär vid
sjöstaten i Karlskrona 1700, åtföljde S. följande
år såsom arklimästare svenska flottans expedition
till Arkangel, befordrades 1702 till fänrik,
1705 till löjtnant och anställdes 1707 vid
lifdrabantkåren. Under Carl XII:s krig bevistade
han alla fältslag, träffningar och belägringar, där
konungen själf var närvarande, samt blef därunder
svårt sårad i slaget vid Holofzin 1708. Sedan
han efter olyckan vid Pultava följt Carl till
Bender, användes han i hvarjehanda beskickningar,
särdeles sådana, där slughet och fyndighet voro af
nöden. Sålunda besökte han Tartar-Khan, Taman i
Asien, turkiska fästningen Taganrok m. fl., oftast
hemligen och under åtskilliga förklädnader. Sedan
han kämpat i kalabaliken och 1714 blifvit befordrad
till vice korpral vid lifdrabanterna, bevistade
han Stralsunds belägring och träffningen på Rügen
samt följde såsom drabant konungen på de båda norska
fälttågen. Under det sista af dessa utnämnd till
korporal i drabantkåren, befordrades han 1723 till
öfverste, 1732 till löjtnant vid lifdrabanterna, 1744
till kapten-löjtnant vid samma kår samt generalmajor
af kavalleriet, 1751 till generallöjtnant och
slutligen 1755 till general. Död i Stockholm d. 16
maj 1762.

S. var en man af oförvitlig heder
och en, som genom egna förtjänster utan mäktiga
släktförbindelser banade sig väg till krigarens
högsta värdighet. Icke desto mindre fanns det en tid,
då han ganska allmänt troddes hafva varit Carl XII:s
mördare. Nyare historiska forskningar hafva till fullo
ådagalagt grundlösheten af dessa beskyllningar, som
hade sitt upphof från en anonym nidskrift, hvilken
utkom först femtio år efter Carls död.

Gift 1720 med Sofia Juliana von Bratt.


Stiernsköld.
Ätten, nu mera utgången, har gamla
anor och nämnes redan i vår medeltidshistoria. Vid
riddarhusets stiftelse inregistrerades hon i
adelsklassen och erhöll friherrlig värdighet 1651.


1. Stiernsköld, Göran Classon,

krigare. Född 1552. Föräldrar: ståthållaren Clas
Göransson
till Norrnäs och Mariana Grip.

Göran Classon nämnes såsom
häradshöfding i Strömsholms län 1588 och blef 1590
hertig Carls furstliga råd. 1593 förordnades
han till slottslofven på Stockholms slott och
skickades året därefter såsom legat till Danmark.
1595 insattes han som ståthållare på Kalmar och blef
1597 jämte Axel Ryning ståthållare öfver »Stockholms
slott, stad och malmar med underliggande län».

När Sigismund 1598 kom för att återtaga Sverige, voro
S. och Olof Hård befälhafvare på Kalmar. Från
Avaskär, där flottan landat, sände konungen
sin höfvidsman Lasky att uppfordra slottet,
hvilket de bägge kommendanterna dock vägrade
att efterkomma af det skäl att konungen kom i
spetsen för en främmande krigshär. De hörsammade
dock till slut befallningen, hvarefter de
fängslades och öfverfördes till Polen samt måste där
utstå många vidrigheter. Emellertid blefvo de, på
hertig Carls uttryckliga fordran, efter slaget
vid Stångebro lösgifna, hvarefter S. nämnes såsom
närvarande vid rättegången mot riksråden i Linköping
samt såsom bisittare i rätten 1606 öfver den fängslade
ärkebiskopen Abrahamus Andreæ Angermannus. Hos Carl
IX stod han alltid i stor gunst och hedrades
af honom med många viktiga uppdrag. Hemkommen från
Ryssland, dit han 1601 afgått såsom sändebud
utnämndes han året därefter till riksråd och
riksmarskalk, var 1605 en af svenska kommissarierna
vid fredsverket med Ryssland och insattes slutligen
1606 som ståthållare på Älfsborg. Död på Tuna i
Södermanland d. 18 aug. 1611.

Gift 1575 med Kerstin Hansdotter Bielkenstierna.


2. Stiernskiöld, Nils,
krigare, sjöhjälte. Född på Biby i Södermanland
d. 12 juni 1583; den föreg. son.

När fadern 1598 af Sigismund bortfördes till
Polen, medföljde S. såsom fånge men återkom 1600
till Sverige och anställdes såsom småsven i hertig
Carls hof. S. befordrades till lifpage och
åtföljde sin herre under hela livländska
fälttåget, i belägringarna af Pernau,
Felin, Dorpt, Wolmar, Kockenhusen samt i
slaget vid Riga. Efter dessa lärospån fick han
hertigens tillstånd att gå i utländsk tjänst
och tog anställning såsom simpel soldat under prins
Moritz af Oranien. Sedan han tjänstgjort ett år
vid holländska armén och därunder deltagit
i eröfringen af Grawe, begaf han sig till Ungarn
och gjorde i kejserliga hären ett tre års fälttåg
mot turkarna. Vid sin återkomst till Sverige
befordrades han 1605 till fänrik vid konungens
lifdrabanter och beordrades att för andra gången
åtfölja Carl IX till Livland. Öfver allt,
vid eröfringen af Dünamünde, belägringen af Riga
och i träffningen vid Kirkholm, utmärkte han
sig för sitt okufliga mod och utnämndes därför till
kammarherre samt ryttmästare vid adelsfanan. Under
den följande tiden deltog han under grefve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free