- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:564

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Svanberg, Lars Fredrik - 3. Svanberg, Adolf Ferdinand - Svanberg, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vetenskapsakademiens kemist men förordnades redan två år
därefter att förestå den nya professuren i allmän kemi vid
Uppsala universitet, å hvilken lärostol han erhöll
fullmakt 1853 och sedan innehade till 1874, då han
såsom pensionsmässig erhöll afsked.

Hans omfattande kunskaper inom alla kemiens grenar togos
ofta i anspråk för så väl offentlig som enskild räkning
vid praktiska frågor, hvilka tarfvat vetenskaplig
utredning och belysning. Så utnämndes han till
löjtnant vid flottans mekaniska kår, hufvudsakligen
för att kontrollera all kanon- och järntillverkning,
som utfördes för hennes räkning. 1838 undersökte
han på uppdrag af riksbanken sammansättningen af
rikets silfvermynt och anställdes 1839 som kemist
hos brukssocieteten. Samma år insattes han som
ledamot af den kommitté, som hade att uppgöra
reglemente för artilleripjäsers och projektilers
besiktning, erhöll 1843 Jernkontorets uppdrag att
bilda och förvalta ett metallurgiskt kabinett samt
företog dels härför, dels för andra vetenskapliga
syften, vidsträckta och mångåriga resor i Sveriges
bergslager, blef 1846 ledamot i en kommitté för
undersökning af bomullskrutets användbarhet, 1850
medlem i administrationen för gaslysnings införande i
hufvudstaden, 1851 ledamot i kommittén för uppgörande
af plan för en ny kemisk byggnad i Uppsala o. s. v.

Till Berzelius stod S. alltid i förhållande af en högt
värderad lärjunge och vän. Härom vittnar framför allt
det förtroendefulla testamente, som den bortgångne
store lade i hans händer, nämligen att fortsätta de
kritiska årsberättelser om vetenskapernas framsteg,
Berzelius till sin död utgaf, samt tillika att
varda hans efterträdare som Vetenskapsakademiens
kemist.

Under S. uppblomstrade kemiens studium vid
Uppsala högskola och en skola yngre kemister utgick
från hans laboratorium, hvilka kommo att bekläda
landets lärostolar i denna vetenskap. Likaså lämnade
S. enskildt i Stockholm 1837–51 handledning åt yngre
forskare, bland dem flere utlänningar, som sedan
skapat sig ett namn inom vetenskapen. Efter att
1839 ha blifvit kallad till ledamot af Vet.-akad.,
erhöll S. 1841 diplom såsom fil. dokt. honorarius i
Giessen, där Justus von Liebig då lefde och verkade,
vann flera gånger inom Vetenskapsakademien det
Lindblomska priset samt invaldes till ledamot af
Landtbruksakademien, Vetenskapssociet. i Uppsala
m. fl. in- och utländska samfund.

Antalet af hans tryckta vetenskapliga skrifter uppgår till
inemot sextio, de flesta införda i Vet.-akad:s
handlingar, Öfversikt af Vet.-akad:s förhandlingar,
Landtbruksakad. handl., Jernkontorets annaler,
förhandl. vid Skandinaviska naturforskarnes möte 1843
och 1849, o. s. v.

Af dem tillåter utrymmet oss
endast nämna: Årsberättelse om framstegen i kemi för
åren 1847, 1848 och 1849
1849–1851, hvilka upphörde
med hans afflyttning till Uppsala och hvarefter någon
kemist på Vet.-akad:s stat aldrig varit tillsatt. Död
i Uppsala d. 16 juli 1878.

Gift 1: 1836 med Augusta Roth och 2: 1859 med
friherrinnan Fredrika Augusta Stiernstedt.


3. Svanberg, Adolf Ferdinand, fysiker.
Född i Stockholm d. 23 okt. 1806; den föreg. bror.

I Uppsala, där han blott tretton år gammal inskrefs
till student, ägnade S. sig med den framgång åt de
akademiska studierna, att han 1826 med utmärkelse
kunde aflägga fil. kand.-examen, hvarefter han
följande år promoverades till fil. doktor. 1828
förordnades S. till docent i matematik, förestod en
del af åren 1832–33 den matematiska professuren samt
utnämndes 1835 till lärare i matematik och mekanik vid
högre artilleriläroverket å Marieberg. Med berömmelse
innehade han denna lärareplats till 1841, då han,
såsom utnämnd professor i fysik och mekanik efter
Rudberg, återflyttade till Uppsala. För att komma i
närmare beröring med utlandets vetenskapsman och lära
känna främmande länders vetenskapliga institutioner,
företog han tre särskilda utrikes resor: 1840 till
Tyskland och Italien, 1846 till Frankrike och England
och 1847 till Danmark, Tyskland och Italien. Ledamot
af Vetenskapsakademien, Vetenskapssocieteten i
Uppsala och flera utländska samfund. Två och ett
halft år före hans död bröts hans hälsa af en svår
blodkongestion åt hjärnan. För att återvinna krafter
flyttade han 1856 till Stockholm, men afled där
inom ett år, d. 27 sept. 1857.

S. har bland annat
utgifvit flere afhandlingar i Vet.-akad. handlingar, i
Öfversigt af Vet.-akad. förhandlingar, i Förhandlingar
vid de skandinaviska naturforskarnes möten och i
utländska tidskrifter. Dessa afhandlingar gälla
matematiken, fysikaliska undersökningar, fluidas
rörelse, termoelektriciteten m. m.

Såsom lärare och
människa var S. anspråkslös och flärdfri, mild och
öfverseende i sina omdömen, samt redlig, samvetsgrann
och rättänkande. »Därför var han värderad och högaktad
af sina kamrater samt älskad af den studerande
ungdomen. – De af hans lärjungar, som lyckades komma
med honom i närmare beröring, kunna aldrig förgäta
den välvilliga omtanke, hvarmed han sökte att befordra
deras bästa.»

Gift 1843 med Charlotta Marianne Ihre.


Svanberg, Gustaf,
astronom. Född i Värmland d. 22 jan. 1802. Föräldrar:
bruksägaren Per Svanberg och Helena Maria
Odén
.

Efter fem års gradualstudier
vid universitet i Uppsala promoverades S. 1824 till
fil. doktor, förordnades 1825 till astronomie docent
och blef samma år vik. observator och prefekt för
astronomiska observatoriet. Utnämnd till ordinarie
observator 1829, ägnade han sin första omsorg åt
att försätta det d. v. gamla observatoriet i ett
tidsenligare skick samt gjorde under åren 1833–35 en
vetenskaplig resa till Tyskland, där astronomiens
studium då ägde sin glansperiod, och där han på
det välvilligaste sätt emottogs af Gauss, Bessel,
Olbers, Encke, Littrow, Weber, Steinheil med flera
framstående astronomer och vetenskapsmän. Förnämligast
genom den personliga bekantskap, han gjorde med Weber,
inrättade han vid sin återkomst till Uppsala ett af
de första magnetometerobservatorierna, där från 1836
under sexton års tid observationer, korresponderande
med utlandets, blefvo anställda. 1838 företog han
för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:22:50 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free