Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Svedelius, Vilhelm Erik - 2. Svedelius, Axel Gabriel Johan - Swedenborg, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undergick fil. kandidatexamen 1838 samt mottog
såsom ultimus lagerkransen vid promotionen
1839. Året därefter förordnad till politices
docens vid Uppsala universitet, förestod han
skytteanska professuren 1846--47, utnämndes 1850 till
histor. adjunkt samt bestridde åren 1850--51 och
1853--54 historiska professuren. 1856 befordrades
han till professor i historia vid universitetet i
Lund och innehade detta ämbete till 1862, då han
såsom utnämnd skytteansk professor återvände till
Uppsala. Led. af svensk-norska unionskommittén
1865, var S. 1868--69 Uppsala universitets rektor
och blef 1879 jur. hedersdoktor vid Köpenhamns
universitets jubelfest. 1841 erhöll han Svenska
akademiens stora pris för en afhandling: Försök
till en historisk framställning af de orsaker,
hvilka under Konung Carl XI:s regering föranledde
statsskickets förändring, invaldes till led. af Vitt-,
hist.- och ant.-akad. 1858, blef en af de aderton i
Svenska akad. 1864, led. af Vet.-akad. 1870 samt var
medlem af flera andra vetenskapliga samfund. Död i
Uppsala d. 26 febr. 1889, sedan han lämnat professuren
1881.
Af S:s historiska afhandlingar, föredrag,
tal samt arbeten i svensk och utländsk statskunskap
kunna endast några här uppräknas: Om reductionen of
krono- och adeliga gods under kon. Carl X Gustafs
och kon. Carl XI:s regering 1849--51, Om statsrådets
ansvarighet 1856, Om historiska studier, med afseende
på de svenska universiteternas ungdom 1857, Till
Gustaf Vasas minne. Tal vid Utmeland i Mora 1860,
Om konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling,
särdeles under den tidigare delen af hans lefnad
1862, Om förföljelsen emot Castovius och Bilberg;
ett bidrag till svenska tryckfrihetens historia
1842, Om konung Carl X:s reduktion af kronogods,
jemförd med den, som verkstäldes under kon. Carl
XI 1842, Om arfsrätten till Sveriges krona 1843,
de tre sistnämnda i tidskriften Frey, Stycken ur Norges
historia. Föreläsningar hållna i Stockholm 1866, 1866,
Anteckningar för akademiska examina i statskunskap
I-IV 1868--69, Smärre skrifter I- III 1871--88,
Maria Stuart och Elisabet 1871--72, Om
nationsföreningar och studentlif, Om Finlands
landtdagar etc. 1872, Studier i Sveriges statskunskap
I 1875, Inledning till Europas och Amerikas
statskunskap I, II 1876, Om kulturen i Norden 1884,
Representationsreformens historia 1885,
akademiska disputationer, historiska
afhandlingar, tal och minnesteckningar dels särskildt
utgifna, dels i Vitt.- hist.- och ant.-akademiens och
Svenska akademiens handlingar m. m. Efter hans död
utgafs 1889--90 hans Anteckningar om mitt förflutna
lif. Som talare och minnestecknare var S. mycket
framstående, och nämna vi bland talen hans bekanta
Afsked från studenterna 1882.
S. var en i hög grad originell personlighet, och det
finnes många anekdoter om »gubben Sved».
Ogift.
2. Svedelius, Axel Gabriel Johan,
ingenjör, bruksidkare, riksdagsman. Född i Norrköping d. 14
okt. 1836; den föregåendes kusin. Föräldrar:
klädesfabrikören Per Svedelius och Charlotta
Gabriella Silfverstolpe, dotter af riddarhussekreteraren
A. G. Silfverstolpe (se II: 460).
Efter att 1857--60 genomgått Mariebergs högre
artilleriläroverk, utnämndes S. 1861 till löjtnant
vid väg- och vattenbyggnadskåren, där han 1871
befordrades till kapten. Vid afskedstagandet 1891
erhöll han majors värdighet. Adjutant i mellersta
väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1862--75, var han
1862--66 arbetschef för diverse sjösänkningsföretag
och 1871--75 flottningschef å Dalälfven. Efter att
1872--74 fungerat som statens kontrollerande ingenjör
vid Bergslagernas järnvägsbyggnad, var han 1875--81
trafikchef vid Bergslagernas järnvägar. 1881--93
tjänstgjorde han som affärsdisponent för de stora
Uddeholmsverken i Värmland, hvilka under hans ledning
hade att fröjda sig åt ett kraftigt uppsving,
bl. a. genom trämassefabrikationens införande,
manufaktureringens ombildning och utveckling
samt egendomskomplexens utvidgning. Efter att i
hemorten innehaft åtskilliga kommunala uppdrag,
invaldes S. 1888 i Första kammaren, som han sedan
dess oafbrutet tillhört. Anslutande sig till dess
konservativt protektionistiska majoritet, har han
af densamma hedrats med en mängd förtroenden. Så
var han 1892--93 ledamot af statsutskottet,
1897 af bevillningsutskottet samt vid en mängd
riksdagar led. och ordförande i tillfälliga och
särskilda utskott, särskildt sådana, som haft att
behandla frågor rörande arbetarförsäkring. 1893
kallades S. till landshöfding i Örebro län,
å hvilken post han stannade till 1904, då han
ingick som ordf. i styrelsen för trafikaktiebolaget
Grängesberg--Oxelösund. Af regeringen har S. anlitats
för åtskilliga kommittéer, bl. a. som ordf. i
bevillningskommittén 1896, vattenfallskommittén
1899--1903 och kommittén för tekniska högskolans
omorganisation 1904.
Gift 1862 med Julia Matilda Azelius.
Swedenborg, Emanuel,
naturforskare, mystiker. Född
i Stockholm d. 29 jan. 1688; son af d. v. pastorn
vid Lifregementet, sedermera biskopen i Skara,
Jesper Svedberg (se ofvan) och Sara Behm.
Redan som barn sysselsatte sig S. med andliga betraktelser
och yttrade sig understundom med ett förstånd och en
värme, som kom de förvånade föräldrarna att tro, »det
en ängel talade ur hans mun». Hans första undervisning
leddes af fadern, hvarigenom han tidigt inhämtade
en grundlig kännedom i österländska och klassiska
språk; hvarjämte han i ungdomen studerade geometri,
mekanik, kemi och naturvetenskaperna. När under
peståret 1710 nästan all undervisning afstannade vid
de svenska högskolorna, anträdde den tjugutvåårige
S. en utrikes resa, hvarunder han bl. a. i England
gjorde sig nära förtrogen med filosofen Lockes och
matematikern Newtons nya åsikter. Återkommen till
Sverige 1714,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
