- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:570

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper - 1. Svedbom, Per Erik - 2. Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm - Svedelius - 1. Svedelius, Vilhelm Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifver eftersträfvade, var att bland svenska allmogen
åstadkomma en allmän och större färdighet i
innanläsning. Likaså förtjänar det ihågkommas,
huru han sökte afskaffa de många apostladagarna,
hvilka den tiden firades såsom helgdagar, men, enligt
hans yttrande, blefvo lika många syndadagar. Hans
bemödanden att förskaffa svenska kyrkan en ny
psalmbok kom honom att uppträda såsom psalmist. I den
psalmboksupplaga, som Spegel föranstaltade 1695, har
S. författat åtskilliga psalmer, af hvilka somliga äro
bibehållna i vår nuvarande psalmbok.

För svenska språkets närmare bestämning i ortografiskt och
syntaktiskt hänseende var han liksom i allt annat
outtröttligt verksam. För detta ändamål studerade
han under en lång tid våra gamla språkminnen,
och frukten af denna forskning frambar han i sin
Schibboleth. Swenska språkets rycht och richtighet
1716. Han har äfven utarbetat Grammatica svecana 1722
samt En fullkomlig svensk Ordabok, hvilken sist nämnda
dock ej blifvit tryckt.

Hos Carl XI stod han alltid
i högt anseende, ehuru han ej sällan skarpt uppträdde
mot konungens handlingar. Däremot stod han icke
alltid lika väl hos rikets första stånd, hvars oarter
han utan hänsyn bestraffade i sina predikningar.

S. tog också ganska verksam del i riksmötena och
intog en framstående plats bland motståndarna till
frihetstidens statsskick.

Svenska akademien lät 1852 slå en minnespenning öfver honom.

Gift 1: 1683 med Sara Behm, 2: 1697 med Sara
Bergia
och 3: 1720 med Kristina Arrhusia.
Hans söner adlades med namnet Swedenborg.

1. Svedbom, Per Erik,
skolman, publicist, Född 1811 i Hernösand, där fadern
Jonas Svedbom var rektor.

Student i Uppsala 1829, erhöll lagerkransen såsom
ultimus vid promotionen, 1836. Kort därefter förordnad
till docent i statistik, företog S. 1838–40 såsom
bysantinsk stipendiat en längre
utrikes resa, under hvilken undervisningsväsendet i
främmande länder utgjorde det hufvudsakliga ämnet
för hans iakttagelser. Hemkommen till Sverige,
förordnades han till lärare vid Nya elementarskolan
i Stockholm och utnämndes till rektor därstädes
1850. Han innehade sedermera denna befattning till
i mars 1856, då han utbytte den pedagogiska mot den
publicistiska banan och öfvertog redaktörsskapet för
tidningen Aftonbladet. Denna nya verksamhet blef
emellertid icke långvarig, emedan han afled kort
därefter af kolera i Stockholm d. 7 okt. 1857.

Sedan S. öfvertagit Aftonbladet, meddelade han många
värderika bidrag, i synnerhet i undervisningsfrågor,
så väl åt nämnda tidning som åt tidningarna
Reformvännen och Bore. Undervisningsväsendet och dess
utveckling var och förblef under alla förhållanden
hans älsklingsidé. Själf utrustad med grundlig lärdom
ville han äfven göra den fruktbärande för andra,
och han arbetade härför, dels såsom förfäktare af
de nya åsikterna i skolfrågan, dels såsom författare
af nya läroböcker, däribland Ledtråd vid den första
undervisningen i modersmålet
1843, Läsebok för Sveriges
ungdom
1844, Elementarkurs i tyska språket 1848,
Tysk läsebok 1849–50, och dels såsom upphofsman
till nya skolordningar, dem han förstod att drifva
igenom. Såsom ledare af Aftonbladet blef han ej sällan
hårdt angripen och klandrad. Hvad likväl hans
bittraste motståndare aldrig sökt frånkänna honom,
var en ärlig vilja, heder och redbarhet. Han gjorde
sig jämväl bemärkt såsom musiker och tonsättare. Bland
hans efterlämnade manuskript funnos kompositioner för
orkester, för piano och violoncell samt för sång och
piano.

Gift med Fredrika Forsberg.


2. Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm,
musiker. Född i Stockholm d. 8 mars 1843; den föreg. son.

Student i Uppsala 1861, filosofie doktor 1872 och docent i
litteraturhistoria vid Uppsala universitet s. å., blef
S. sekreterare vid Musikaliska akademien 1876 och
lärare vid konservatoriet i musikhistoria
och estetik 1877. Efter Albert Rubensons
död 1901 konservatoriets direktör, innehade han
denna befattning till sin död d. 25 dec. 1904.

S. företog flera resor i utlandet för att taga
kännedom om dess musikaliska förhållanden. Som
delegerad för Sverige deltog han i Wienkonferensen
1885 för bestämmande af normaltonhöjd. Från 1878 var
han sekreterare i Musikaliska konstföreningen och
från 1881 ordförande i den af honom och Ludv. Norman
stiftade »Musikföreningen». Han var äfven medlem
af operastyrelsen.

Redan tidigt gjorde S. sig
bemärkt i Uppsala som god pianist och kompositör
af trefliga vismelodier. Han studerade sedermera
komposition för den berömde Fr. Kiel i Berlin. I
besittning af god melodisk begåfning, komponerade
S. bl. a. I rosengården för solo, kör och orkester
samt Fyris till O. D:s 25-års-fest 1878. Ur den
förra är den vackra Svennens sång, som blifvit
mycket populär. Andra mera sjungna solosånger af
S. äro Sten Sture, Källan Karneval, En stackars
tjänsteflicka
, m. fl. Af hans körsånger äro mest
bekanta arrangemangerna af Grönbergens visa och
Hej dunkom.

Gift 1884 med Hilma Lindberg, känd
som talangfull pianist.


Svedelius. Äldste kände stamfadern Nils
Andersson
, lefde under förra hälften af
1500-talet i Leksands socken i Dalarne. Hans son,
Anders Dalecarlus, dog 1614 som kyrkoherde
i Rättvik. Efter en af dennes son, kapellanen i
Rättvik, Daniel Dalecarlus, å hans prästgård
uppodlad trakt vid namn Sveden, antogs släktnamnet
af dennes barnbarn.


1. Svedelius, Vilhelm Erik, historiker. Född
i Köping d. 5 maj 1816.
Föräldrar: kyrkoherden och
kontraktsprosten teol. doktor Jakob
Mikael Svedelius
och Anna
Vilhelmina Svedelius
. – Efter att
på den korta tiden af fem år
ha genomgått Västerås lärdomsskola
och gymnasium, blef S.
vid femton års ålder student i Uppsala 1831,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free