- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:607

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Theorell, Sven Lorens - 2. Theorell, Johan Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sakförare, inkallades 1841 i lagberedningen och
utnämndes samma år till kammarråd. Han fortsatte
emellertid sina arbeten i lagberedningen till 1845,
då han inträdde i utöfningen af kammarrådstjänsten,
men redan året därefter erhöll han fullmakt såsom
utnämnd domhafvande i Södra Möre härad af Kalmar
län. Såväl inom lagberedningen, där han uppträdde
som Richerts motståndare, som genom sina utgifna
skrifter: Anckarsvärdska politiken, en blick på
1840 års riksdag, Fabriksväsendets inflytande på
arbetares bergning och deras barns uppfostran
1842–43,
Om svenska nationalrepresentationens ombildning
1844, Betraktelser och handlingar hörande till reformen i
nationalrepresentationen och allmänna lagen
1846–48,
visade sig T. i mångt och mycket lämnat sin ungdoms
tendenser bakom sig, särskildt allmänna val och
jurydomstolar. De konservativa ansågo sig därföre
i T. fått en lämplig motkandidat mot den för dem
misshaglige frisinnade justitieombudsmannen Landin
(se II: 17,) och genom en koalition med en fraktion
af de liberala lyckades de 1848 genomdrifva T:s
val till justitieombudsman, under skarp protest
från samtliga borgarståndets och flertalet af
bondeståndets elektorer, som förklarade T. »öfverlefvat
sig själf». Detta omdöme visade sig allt annat än
befogadt. Under den tid af åtta år, T. innehade
justitieombudsmannasysslan, utvecklade han nämligen
ett nit och en kraft, som läto honom framstå såsom en
högst samvetsgrann och plikttrogen lagarnas väktare,
men äfven väckte ett med tiden allt mera stegradt
missnöje hos de statens tjänare både inom och utom
riksdagen, som efter hand kände sig obehagligt berörda
af hans ämbetsutöfning. Följden blef, att han vid
justitieombudsmannavalet under 1856–58 års riksdag
endast erhöll fjärdedelen af elektorernas röster,
detta oaktadt lagutskottet förklarat honom fortfarande
vara förtjänt af riksdagens förtroende. Som ständerna
emellertid tillerkänt honom en lifstidspension,
tog han 1858 afsked från sitt häradshöfdingeämbete
och bosatte sig i Stockholm, där han afled d. 15
dec. 1861.

Hans berättelser såsom justitieombudsman
kunna genom skrifsättets lediga behag ännu läsas med
nöje.

Gift 1823 med grefvinnan Sofia Vilhelmina von
Schwerin
.


2. Theorell, Johan Peter,
publicist. Född i Herrljunga församling i Västergötland
d. 16 aug. 1791; den föregåendes bror.

Student i Uppsala 1809, vann T. vid promotionen tre år
senare filosofiska magistersgraden. Under de närmast
följande åren uppehöll han sig såsom privatlärare
på landet, men flyttade 1816 till Stockholm,
där han några år tjänstgjorde i Konungens kansli
och Kommerskollegium. Under tiden eröfrade han i
Svenska akademien tvenne pris, nämligen 1816 stora
priset för sin täflingsskrift De två rosornas strid
om den engelska kronan
och 1818 andra priset för en
afhandling om Longobardiska rikets fall. Då han
snart insåg, att för honom på ämbetsmannabanan,
ingen framgång var att påräkna, vände han sin håg och
sina beräkningar åt annat håll. Till en början
utgaf han tillsammans med sin äldre bror (se T. 1)
oppositionstidningen »Stockholms Courier», hvilken,
flera gånger indragen, med något förändradt
namn fortfor i tre år, 1820–22. 1823 inköpte han
tidningen »Dagligt Allehanda», som då var blott
ett annonsblad men i T:s hand snart blef både en
nyhetstidning och ett politiskt organ af liberal
färg. 1833 sålde han nämnda tidning men fortfor att
åt densamma ägna sin penna till hösten 1834, då han
öfvergick till »Aftonbladet». 1838 återvände han
dock till »Dagligt Allehanda», i hvars redaktion han
deltog till i slutet af 1843. Året därefter begynte
han utgifvandet af veckoskriften »Vinterbladet»,
hvilket 1846 införlifvades med »Dagligt Allehanda»,
likväl med bibehållande af veckoskriftens titel öfver
de uppsatser, till hvilka T. var författare. När med
1848 »Dagligt Allehanda» öfvergick till en ny ägare,
lämnade han denne till en början sitt biträde, men
drog sig ånyo tillbaka och ingick under årets lopp som
medarbetare i »Aftonposten», efter hvars upphörande
han ånyo utgaf »Vinterbladet» 1851–52. Sedan den
tiden var han ej stadigt fästad vid någon tidnings
redaktion. Likväl voro hvarken han själf eller hans
penna overksamma. Så utgaf han anonymt tid efter annan
ströskrifter i hvarjehanda ämnen, hvilka skrifter
dock icke sällan voro aftryck eller bearbetningar
af hans egna tidningsartiklar. Redan 1819 hade han
utgifvit i anledning af ett tryckfrihetsåtal mot
brodern en med bitande kvickhet skrifven broschyr,
Försök att tourmatta på opinionen, och, medan han
ännu tillhörde tidningspressen, utkommo af hans hand
Bondeståndet och indragningsmakten 1830. Vidare
må nämnas: Några ord om press, reformer,
ministerstyrelse
1839, Ett ord i den stora frågan
om en förändring af nationalrepresentationen i Sverige

1844, Svenskt handelstvång och handelsfrihet 1850
m. fl. Äfven anlitades hans råd och hans penna i
flerahanda riktningar, dels enskildt såsom böndernas
»skrifkunnige vän», i hvilken egenskap han utöfvade
ej ringa inflytande vid riksdagarna, dels såsom
sekreterare och led. i flera kommittéer. Därjämte var
han en synnerligt användbar samt under flera riksdagar
mycket nyttjad tjänsteman i utskottens kanslier och
innehade ännu en sådan befattning, när han skördades
af döden d. 9 mars 1861. Ehuru publiciteten alltid var
hans hufvudsakliga uppgift, måste han för sin utkomst
söka hvarjehanda andra förvärfsvägar. Så förestod han
1822–27 Stockholms stads bokauktionsverk, var 1822–33
boktryckare, öfvertog 1834 ett landtbruk o. s. v.

Med värme, men i allt efter mogen öfverläggning,
slöt sig T. till de frihetsrörelser, som begynte med
det nya statsskicket. De åsikter han en gång omfattat
sökte han sedermera göra gällande i de tidningar,
i hvilka han arbetade, och det var när hans ifrigt
förfäktade älsklingssatser rönte motstånd hos de
respektive redaktionerna, som han vände sig åt annat
håll för att yrka samma läror.

Gift med Theresia Mathilda Pulchau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free