- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:606

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thegner, Olof Arvidsson - Themptander, Oscar Robert - 1. Theorell, Sven Lorens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

människa hvarken samvetsöm eller särdeles nogräknad om
medlen.

Gift 1656 med Katarina Gerdes.


Themptander, Oscar Robert,
ämbetsman, politiker. Född i Stockholm d. 14
febr. 1844. Föräldrar: f. d. löjtnanten
Nils Robert Themptander – härstammande från
en gammal prästsläkt i Västergötland – och
Adolphina Oscara Laurent.

Student i Uppsala 1861, fäste T.
den allmänna uppmärksamheten vid
sin person, då han gentemot den fruktade tentatorn,
prof. J. C. Lindblad, som underkänt honom, tilltvang
sig rätt att offentligt undergå hofrättsexamen,
hvilken han d. 8 dec. 1863 med heder bestod. Under
de följande åren delande sin tid mellan tjänstgöring
i åtskilliga ämbetsverk och riksdagens kansli, blef
han 1870 vice häradshöfding och 1871 sekreterare i
justitieombudsmannaexpeditionen samt var sekreterare
i 1873 års bevillningsutskott. Advokatfiskal i
generaltullstyrelsen 1874, befordrades han 1878
till byråchef därstädes. Samma år insattes han i
tullkommittén och i en annan för utarbetande af
lagförslag rörande inteckning i järnväg samt valdes
till ledamot af Andra kammaren för Stockholms stad,
i hvilken egenskap han fungerade till och med
1881 års riksdag. Till dessa snabba framgångar
torde det anseende för duglighet, T. vunnit
under afvecklingen af en stor bankirfirma, i icke
oväsentlig mån bidragit. Som riksdagsman ådagalade
han snart tendenser, hvilka stodo landtmannapartiets
ganska nära. 1880 gaf han sålunda tillkänna, att
han ryggade tillbaka för en försvarsorganisation,
byggd på värnplikten, om annan lösning vore möjlig,
och att han icke ville ålägga rust- och rotehållare
ökade skyldigheter för försvaret under fredstid,
innan indelningsverket afskaffats, hvilket måste
påskyndas. Då T. dessutom som talare gjort sig bemärkt
genom en human, ledig och klar samt rakt på sak gående
framställning, var det naturligt, att han skulle vinna
den dåvarande majoritetens öra. Också insattes han
redan 1879 som fullmäktig i riksgäldskontoret och
inträdde d. 7 dec. 1880 som konsultativt statsråd
i den Posseska ministären. Den 8 mars 1881 öfvertog
han finansministerportföljen och utnämndes d. 16 maj
1884 efter Thyselii afgång till statsminister. Som
sådan skördade han 1885 »kompromissens» första
fallna frukt, då riksdagen antog förslaget om 12
dagars ökning af beväringsöfningarna mot 30 procents
afskrifning af grundskatterna samt af rustnings- och
roteringsbesvären. Försöken att lugna norrmännens
missnöje öfver deras förmenta tillbakasättande i
unionen genom ett klokt tillmötesgående strandade
på norrmännens uppskrufvade anspråk. Många
nyttiga åtgärder åvägabragtes på T:s eget eller
hans regerings initiativ, såsom domänstyrelsens
omorganisation 1882, den personliga skyddsafgiftens
borttagande 1883, postsparbankens inrättande 1883,
skattefrälseräntans inlösen 1885 och anordnande af
kontroll öfver försäkringsanstalter. 1886 öfverlämnade
han finansportföljen i andra händer. Hvad som i icke
ringa grad satte färg på T:s regering, var dess
energiska kamp mot återinförandet af
lifsmedelstullar. Då slutligen en svag majoritet i
Andra kammaren uttalat sig i denna riktning, blef
Andra kammaren i mars 1887 på T:s inrådan upplöst
och nya val utskrifna. Dessa, som skedde under större
upphetsning, än som i mannaminne förekommit i Sverige,
och under de häftigaste anfall mot regeringen, gåfvo
till utslag en stark frihandelsmajoritet. Men redan
vid de ordinarie höstvalen s. å. blef denna rätt
decimerad för att slutligen förvandlas till minoritet,
sedan Stockholmsvalets resultat genom formfel
omkastats. Den 6 febr. 1888 ingaf ock T. sin
afskedsansökan och afsade sig efter riksdagens slut den
plats i Första kammaren, han sedan 1883 innehaft. Vid
afskedstagandet utnämndes han till landshöfding
i Stockholms län, å hvilken post han med af alla
erkänd duglighet verkade till 1896, då han inträdde
som verkställande direktör i trafikaktiebolaget
Grängesberg–Oxelösund. Hans arbetskraft togs ock
i anspråk för åtskilliga kommittéer, som ordf. i
bankkommittén 1889–90, i jordbrukslägenhetskommittén
1891–92, i kommittén angående landt- och
sjöförsvarsdepartementens sammanslagning 1894–95
samt som led. af unionskommittén från 1895. Ännu
en gång kom T. att deltaga i det politiska lifvet,
sedan han 1893 på ett moderat–liberalt program valts
till representant för Stockholms stads andra valkrets
i Andra kammaren, som han tillhörde till sin död
i Stockholm d. 30 jan. 1897. Från denna tid, under
hvilken T. 1894–96 var ordförande i bankoutskottet
och i kammaren intog en särdeles framskjuten plats,
förtjänar särskildt framhållas hans i stor stil
hållna anförande 1894 mot inskränkning i städernas
representationsrätt. Serafimerriddare 1886, blef
T. 1893 hedersled. af Landtbruksakad.

Gift 1874 med Frida Mariana Dahlberg.


1. Theorell, Sven Lorens,
rättslärd, skriftställare, justitieombudsman. Född i
Herrljunga församling i Västergötland d. 5 nov. 1784.
Föräldrar: d. v. komministern, sedermera kyrkoherden
därstädes Theodor Sven Theorell
och Magdalena Holm.

Sedan T. om våren 1808 tagit
auskultantexamen i landtmäterikontoret och om
hösten s. å. hofrättsexamen, sysselsatte han sig
under loppet af några år om somrarna med
landtmäterigöromål och om vintrarna med tingsarbeten
i Kronobergs län. 1815 flyttade han till Stockholm,
där han s. å. utnämndes till kopist i kammarkollegium,
hvarefter han 1816 erhöll häradshöfdings namn med tur
och befordringsrätt, 1817 förordnades att förestå
vice advokatfiskalstjänsten i kammarkollegium
och s. å. befordrades till kanslist i samma
ämbetsverk. Lifligt besjälad af konstitutionella
frihetsgrundsatser, utgaf T. tillsammans med sin
bror, J. P. Theorell (se T. 2), 1820–22 tidningen
»Stockholms courier» och räknades länge bland de
frisinnades främsta led. Efter att 1823 ha erhållit
förordnande att tills vidare förestå notarietjänsten i
bemälda kollegium, utnämndes han 1835 till ordinarie
notarie och tog afsked från ämbetsverket 1839. T.,
som under detta skede af sin offentliga verksamhet
äfven gjorde sig känd såsom en mycket anlitad och
högt ansedd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free