- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:620

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Thyselius, Johan Erik August - Tibell, Gustaf Vilhelm af - Tidén, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för sig uppseendeväckande och af T. öfversatta
arbete »Konventionella nutidslögner». Han fördes
härigenom i första ledet af dåtidens »unga Sverige»
och var i pressen en oförtruten kämpe för dess
idéer under de närmast följande åren, särskildt i
Arv. Ahnfelts »Ur Dagens Krönika», där bl. a. hans
med sign. Gasparone undertecknade, starkt pepprade
och i hög grad subjektiva, teaterkritiker lifligt
uppmärksammades. Han fortfor tillika att vara flitigt
verksam som öfversättare af arbeten af Nordau,
Laveleye, Mantegazza, Edv. Brandes m. fl. och var
notarie i riksdagens Andra kammare 1887–95. Hans
politiska intresse tog sig uttryck i valbroschyrerna:
Stockholmsbänken, den afgående och den kommande,
politiska karaktäristiker af X., Y och Z
1890,
Andra kammarens nya män och 1890 års valrörelse,
historiska återblickar och politiska konturteckningar
af Gil Blas
1891, och Hvilka riksdagsmän böra
omväljas? Anteckningar till valmännens tjänst
af Tom Jones & C:o
(jämte V. Millqvist) 1893. I
den brännande teaterfrågan gjorde han 1888 sitt
inlägg genom stridsskriften I afgörandets stund,
teaterfrågan och de k. propositionerna, närmare
belysta af Gasparone
. Efter offentligt uppdrag
utgaf T. 1896 Förteckning öfver kommittébetänkanden
1809–94
och 1904 fortsättning af samma arbete till
och med 1903. Från 1894 till 1900 redigerade han den
debatterade tidskriften Nordisk Revy, var 1897–1901
politisk medarbetare i Svenska Dagbladet och har
efter samma tid tjänstgjort som riksdagsreferent i
olika tidningar. Sedan länge intresseradt deltagande i
hufvudstadens politiska lif och en tid vice ordf. i
Stockholms liberala valmansförening, utgaf T. 1902
Kampen för allmän rösträtt. Sin nitälskan för
den sceniska konsten ådagalade han 1905 ånyo genom
stridsskriften Hvad Stockholms teatrar behöfva. Några
polemiska synpunkter och erinringar
. För närvarande är
T. sysselsatt med utarbetandet af en historik öfver
sin fädernesläkt och dess utgreningar.

Gift 1890 med skådespelerskan Beata Alexandra Lundqvist.


Tibell, Gustaf Vilhelm af,
militär. Född på Malma sätesgård i Södermanland d. 12
maj 1772. Föräldrar: löjtnanten Kristofer Tibell och
Katarina Elisabet Nordenfelt.

Vid sexton års ålder gick T. i fält och bevistade
såsom underofficer vid Södermanlands regemente hela ryska
kriget 1788–90. Följande år (1791) befordrades han till
underlöjtnant vid den af general Siegroth
inrättade artilleriafdelningen af Södermanlands
regemente, blef 1792 kompaniofficer och lärare vid
krigsakademien å Karlberg, 1794 löjtnant i armén och
1795 kompanichef vid krigsakademien samt kapten vid
Jämtlands regementes artilleriinrättning, I förening
med några meningsfränder stiftade han 1796 Svenska
krigsmannasällskapet, hvars namn 1804 förändrades
till Krigsvetenskapsakademien. 1798 ingick han med
vederbörlig tillåtelse i fransk krigstjänst, där han
utnämndes till ingenjörkapten och deltog i Napoleons
italienska fälttåg, insattes efter freden i Luneville
såsom kommenderande general i cisalpinska republiken
och befordrades 1802 till brigadgeneral. Återkallad
till Sverige, utnämndes han 1803 till major och
konungens öfveradjutant samt kort därefter till
öfverstlöjtnant och generaladjutant af flygeln
med placering i krigskollegium, blef året därefter
öfverste i armén och ledamot af krigskollegium, till
hvars ordförande han utnämndes 1805, då han äfven
adlades med namnet af Tibell. Året därefter erhöll
han generalkvartermästaretitel, utnämndes
1808 till generalmajor och blef s. å. tillförordnad
generaladjutant för armén och flottorna.
Misskänd af Gustaf Adolf, frånträdde han
i mars 1809 denna befattning. 1811 utnämndes
han till chef för den då organiserade
ingenjörkåren. Emellertid lämnade han redan s.
å. Sverige för att söka en hastigare befordran
i Frankrike men återvände snart och blef, då han
ankom till Köpenhamn, hos svenska beskickningen
därstädes föremål för en mängd anklagelser,
såsom: att till franska regeringen ha
öfverlämnat planritningar öfver svenska fästningar och
specialkartor öfver svenska kusten, att ha meddelat
underrättelser om svenska arméns organisation m. m.
Ehuru han synes fullkomligt ha rättfärdigat
sig med afseende på dessa beskyllningar, blef
han tills vidare utan tjänst och lifnärde sig
under denna onådstid på ett litet hemmans ringa
afkastning. Han hade ock måst förplikta sig
att icke visa sig i Stockholm eller å någon ort, där
konungen eller kronprinsen hade sitt hofläger.
Omsider förordnades han 1814 och utnämndes 1820
till ständig ordförande i krigshofrätten,
blef 1824 generallöjtnant samt president i
krigskollegium och upphöjdes 1827 till friherre.
Död i Stockholm d. 8 mars 1832. Ledamot af
Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och
antikvitets-akad., m. m.

Af de många poster, T. under sin lefnad beklädde, skänkte
ingen honom större tillfredsställelse och ära
än presidentskapet i krigskollegium. Till
militärchef i egentlig mening ansågs han däremot
mindre lämplig, emedan han saknade den fasthet
och själfständighet, som behöfvas för att vinna
tillbörligt gehör af underordnade. Om hans flit
och kunskaper vittna fördelaktigt flera af honom
utgifna skrifter, bland hvilka i främsta rummet
är att ihågkomma det digra arbetet Sammandrag
af författningar rörande förvaltningen vid
krigsväsendet till lands
1822.

Gift 1: 1797 med Caroline Marianne de Ferrand och 2:
1819 med Sofia Albertina Cederling.


Tidén Lars,
veterinär. Född d. 5 dec. 1777 i
Fröjereds pastorat af Skaraborgs län, där fadern
var torpare.

Utrustad med lyckliga naturanlag men
alldeles obemedlad, fick T. först omkring 1800 följa
sin böjelse att studera och hade då den lyckan att
finna en gynnare i domprosten C. J. Knös i Skara,
som lämnade honom understöd och skaffade honom en
informatorsplats i hufvudstaden. I Stockholm ägnade
T. sina studier åt kirurgi och blef, efter att ha
tjänstgjort dels såsom underläkare vid Svea

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:16:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free