- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:627

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolstadius, Erik - Torell, Otto Martin - Torén, Carl Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historia, utgick han dock omsider segrande. Efter tjugufyra
års trägen och trogen tjänstgöring inom Skeppsholmen,
det minsta af hufvudstadens pastorat, kallades han,
utan att hafva på minsta sätt därom ansökt, till
fjärde profpredikant vid uppkommen pastorsledighet
i Jakobs och Johannes församlingar. Utnämnd 1747
till kyrkoherde därstädes, verkade han där till sin
död den 28 juli 1759.

I svenska kyrkans historia är
namnet T. utan tvifvel ett af de mest framstående. För
att rätt bedömas måste han ses icke blott från sin
plats på predikstolen, utan ock i sina handlingar som
människa. Det visar sig då, att han i lära liksom
lefverne var kanske mer praktiskt än teoretiskt sträng
kristen. I sina predikningar lade han förnämsta
vikten på själfva saken, och framställningssättet
var för honom en bisak. Han får ej heller bedömas
af sina efter hans död utgifna skrifter, hvilka af
svärmande anhängare och egennyttiga förläggare fått
sig påbördade tillägg, som han, om det läte sig göras,
själf säkert icke skulle erkänna som sina. Hans
predikningar utkommo samlade 1817, och 1856 följde
på föranstaltande af C. M. Ekbom en fullständigare
samling: Samlade, till större delen förut otryckta
predikningar
. Vidare äro utgifna T:s Uppbyggelige
husförhör
1761. De under hans namn i flera upplagor
offentliggjorda Andeliga sånger, utgöra blott ett
aftryck af en pietistisk sångbok från 1730-talet:
»Andeliga wijsor om hvarjehanda materier, och vid
åtskilliga tillfällen».


Torell, Otto Martin,
geolog, zoolog. Född i Varberg den 5 juni 1828.
Föräldrar: stadsläkaren doktor Johan Peter Torell
och Susanna Charlotte Varenius.

Student i Lund 1844, fortsatte T. med
ifver sina tidigt påbegynta naturvetenskapliga
studier, besökte med prof. Sven Lovén Bohusläns
skärgård och gjorde under somrarna flitigt resor
inom fäderneslandet. Sedan han 1853 vid förenämnda
universitet vunnit den filosofiska magistersgraden,
riktade han för en tid sina studier åt medicinen och
blef medicine kandidat 1858. Dessförinnan hade han
för geologiska forskningar, och särskildt för att
jämföra verkningarna af ännu befintliga glaciärer
på underliggande berg med spår efter dylika på den
skandinaviska halfön, 1856 företagit en resa till
Schweiz och 1857 besökt Island. 1858, så fort han
aflagt sin medicinska examen, anträdde han, åtföljd af
A. E. Nordenskiöld, sin första resa till Spetsbergen
och besökte 1859 Grönland, med hvilka tvenne resor
uppslaget kan sägas vara gjordt till de sedan tätt
återkommande svenska nordpolsexpeditionerna. Utnämnd
till adjunkt i zoologi och intendent vid zoologiska
museet i Lund 1860, företog han året därefter med
statsanslag en ny färd till Spetsbergen, hvars
resultat, liksom den föregåendes, blef en rik skörd
af så väl naturalster som viktiga vetenskapliga
iakttagelser. Äfven företogs nu en förberedande
undersökning för en gradmätning i antydda trakter. Af
stor vikt bland de vetenskapliga iakttagelserna voro de
företagna djupdraggningarna, vid hvilka man från
ända till 2,500 meters djup lyckades upptaga på
djurlif rika bottenprof. Med dessa draggningar,
som gåfvo uppslag till fortsatta framgångsrika
undersökningar af de stora hafsdjupen, ingick en ny
æra för geologien och den fysiska geografien. Under
de därpå närmast följande åren delade T. sin tid
mellan utöfningen af sitt lärarekall och fortsatta
studieresor i Danmark, Tyskland, Holland, England,
Sverige och Norge, utnämndes 1866 till e. o. professor
i zoologi och geologi vid universitetet i Lund och
förordnades 1871, efter professor Erdmanns frånfälle,
att intaga hans plats såsom chef för Sveriges
geologiska undersökning. I denna maktpåliggande
befattning kvarstod han i öfver 25 år eller till
1897, då han därifrån tog afsked. Under denna tid
bedrefvos arbetena för ådagaläggande genom kartor med
tillhörande beskrifningar af vårt lands geologiska
förhållanden med en fart, som öfverträffade äfven
långt gående förväntningar. Sitt verksamma lif
slutade T. i Stockholm d. 11 sept. 1900.

Hans många för vetenskapen viktiga upptäckter finnas
förvarade i hans utgifna skrifter, af hvilka de flesta
blifvit öfverflyttade på andra språk eller införda i
utländska lärda tidskrifter. De mest betydelsefulla
af desamma äro de, som handla om istiden, i afseende
å hvilken T. var en af de första svenska forskare,
som omfattade glaciärteorien i stället för den
Sefströmska rullstensteorien. Vi nämna af hans
skrifter Bref om Island 1857, Bidrag till Spetsbergens
molluskfauna jämte en allmän öfversikt af arktiska
regionens naturförhållanden och forntida utbredning

1859, Explorations in Spetsbergen, undertaken by
the Swedish expedition in 1861
etc. 1863, Om de
geologiska forskningarna i Norge
1865, Bidrag till
sparagmitetagens geognosi och paleontologi
1867,
Petrificata suecana formationis cambricæ 1870,
Undersökningar öfver istiden, I 1872, II 1873 och
III 1887, On the causes of the glacial phenomena
in the north eastern portion of North America
1877,
Sur les traces les plus anciennes de l’existence
de l’homme en Suède
1876, Om Sveriges viktigaste
kristalliniska bergslag och deras förhållande till
hvarandra
1882 och Aflagringarna å ömse sidor uti
Skandinaviens sydligare fjälltrakter
1888.

T., hvilken 1868 fick mottaga Vetenskapssällskapets i
Haarlem guldmedalj för en inlämnad täflingsskrift om
uppkomsten af diluvialaflagringarna vid Groningen
i Holland, var ledamot af Vetenskapsakademien sedan
1870, af Landtbruksakademien sedan 1872 samt af flera
andra lärda samfund inom och utom fäderneslandet.

Gift 1860 med Anna Beata Strömberg.


Torén, Carl Axel,
teolog. Född i Stockholm den 2
oktober 1813. Föräldrar: justitierådet Magnus Torén
och Emerentia Albertina Grubb.

Student i Uppsala 1830, blef T. 1836 promoverad till
filosofie magister och efter trenne års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free