- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:639

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Troili, Gustaf Uno - Trolle - 1. Trolle, Ture Arvidsson - 2. Trolle, Fredrik - 3. Trolle, Carl Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Södermarks djupare uppfattning och samvetsgranna
utförande. Det passade sig sålunda väl, att det blef
han, som med Gyllenhaals och Lagerbjelkes bilder
på riddarhuset afslöt den intressanta serien af
landtmarskalksporträtt. Det kan tilläggas, att han
äfven öppnat bilderraden af Andra kammarens talmän
med ärkebiskop Sundbergs porträtt, hvilket jämte
de två förutnämnda torde vara det mest bekanta
af hans arbeten. Af öfriga af honom på duken
frammanade bilder, förskrifvande sig från olika,
till sitt skaplynne något skiljaktiga, skeden af hans
konstnärsbana, må nämnas herr och fru Lagerhjelm,
general Malmborg, grefve af Ugglas, hofmarskalken
G. v. Rosen, A. Retzius, frih. J. A. Gripenstedt,
J. F. Fåhræus, G. Myhrberg, G. Nyblæus
, grefvinnan
J. A. Anckarsvärd, excellensen grefve G. A. Sparre
m. fl. Till hans rika begåfning hörde jämväl en
stor musikalisk färdighet, synnerligast på piano. De
sista åren af sin lefnad plågades han af ett dystert
själslidande, som undergräfde hans krafter och bäddade
hans graf.

Gift 1855 med Maria Charlotta Geijer.


Trolle.
En svensk frälsesläkt, hvars anor kunna följas
tillbaka till 1300-talet. Sedan en gren däraf i slutet
af 1400-talet bosatt sig i Danmark och förvärfvat sig
egendomar bl. a. i Skåne, blef en linje af densamma
1689 introducerad på svenska riddarhuset med Arvid
Nilsson T.
, fadern till den för sin rikedom ryktbare
Fredrik T. – se T. 2. En dennes sonson, Nils T.,
född 1777, död 1827, erhöll 1816 friherrlig värdighet för
sig och sina efterkommande enl. 37 § Regeringsformen.


1. Trolle, Ture Arvidsson,
riksråd. Födelseår obekant; son af riksrådet Arvid
Birgersson (Trolle)
till Bergkvara, Aspenäs och Engsö.

1527 nämnes Ture Arvidsson såsom af Gustaf I bemyndigad
att rådslå med allmogen i Småland om
den påbjudna gärden till riksens gälds betalning.
På återresan därifrån blef han af någon fiende
forsåtligen skjuten genom lifvet med en skäckta,
dock ej farligare än att han sedan tillfrisknade,
hvarefter han af konungen utnämndes till riddare
1530, förordnades till slottslofven å Kalmar slott
med dess stad och län samt Öland 1533, blef
riksråd 1534 och skickades följande året till
Landskrona såsom biträde åt amiralen Måns Somme.
1537 bevistade han med några andra af riksens råd
Halmstads möte och höll året därefter »allmänt ting
med allmogen och vapensyn öfver hela Småland».
Död 1555.

Gift med Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna).


2. Trolle, Fredrik,
landthushållare, politiker, fideikommisstiftare. Född d.
24 maj 1693. Föräldrar: den 1689 på svenska riddarhuset
introducerade ryttmästaren Arvid Trolle och Sofia
Elisabet Augusta von Buchwald
.

I yngre år tjänstgjorde T. vid flottan och slutade
sin militära bana såsom öfverstlöjtnant. Död på Näs i
Skåne d. 4 maj 1770.

Genom sitt gifte ägare af en ansenlig
förmögenhet, förökade han denna ytterligare
genom klok hushållning, så att han till sist var
en af Skånes rikaste godsägare. Med sin hustru,
Brita Ramel, hade han fyra barn, en son och tre
döttrar. Vid slutet af sin lefnad förordnade han sina
ärfda och förvärfvade egendomar till fideikommisser:
för äldste sonsonen Näs, nu af honom benämndt
Trollenäs, i Onsjö socken, jämte Fulltofta,
för dottern Fredrika Vivika Bonde och hennes
efterkommande Eriksholm, som kallades Trolleholm,
och för dottern Hilda Birgitta Wachtmeister och hennes
efterkommande Värpinge, som fick namnet förändradt
till Trolleberg. Från sistnämnda ställe öfverflyttades
dock 1830 fideikommissnaturen till Ljungby, sedermera
kalladt Trolle-Ljungby. Till dottern Sofia Elisabet
Augusta Löwen och hennes efterkommande anslogs en
summa penningar till inköp af något annat gods, som
skulle vara i lika författning med de andras. Härför
inlöstes 1808 Ludgonäs i Södermanland, hvilket ställe
efter fideikommisstiftaren erhöll namnet Trollesund. I
sitt testamente förordnade han vidare, att hvarje
fideikommissarie bland döttrarnas efterkommande skulle
med sitt namn och vapen förena Trollefamiljens,
samt att ingen fideikommissarie fick gifta sig med
någon ofrälse; bröts häremot, skulle godset vara
förverkadt och tillfalla Vadstena krigsmanshus. Så
uppkommo namnen Trolle-Bonde, Trolle-Löwen och
Trolle-Wachtmeisler. Medan T. genom nämnda
testamentariska förordnanden ej så litet skattade åt
sin adliga fåfänga, hade han äfven en tanke på de
torftiga. Af hvarje fideikommiss skulle sex fattiga
med bättre uppfostran njuta underhåll, hvilket
nådebröd var så rundligt tilltaget, att man funnit
att ett dubbelt så stort antal därmed skulle kunna
hjälpas.

T. deltog äfven flitigt i riksdagarna, och
äfven här tillämpande sina sparsamhetsgrundsatser,
fördes han i Mössornas läger. Tack vare sin duglighet
och sitt moderata kynne var han en af dem, med hvilka
äfven motpartiet måste räkna, och var 1740, 1742 och
1755 medlem af sekreta utskottet. Vid 1765–66 års
riksdag tillhörde han den då betydande bankodeputationen.


3. Trolle, Carl Axel,
landthushållare, kommunal- och
riksdagsman. Född på Klågerup i Skåne d. 17 juli
1810; den föregåendes sonsons son. Föräldrar:
kammarherren, frih. Nils Trolle och Andrietta
Kristina Barchæus
.

Student i Lund redan 1820,
aflade T. hofrättsexamen därstädes 1829 hvarefter
han ägnade sig åt juridisk tjänstgöring i skilda
branscher. 1838 öfvertog han förvaltningen af
fäderneegendomen Klågerup, af hvilken han 1840
blef ägare, och förvärfvade tillika 1842 säteriet
Bjellerup. »Vidsträckta nyodlingar och mångdubblade
skördar, ombyggnad af nästan alla hus, ej blott
å sätesgården utan jämväl å underlydande gårdar
och lägenheter, vittna om T:s verksamhet som
landthushållare,» säger P. von Möller i 1867 års
Första kammare. Han rönte ock erkännandet att 1861
kallas till led. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free