- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:640

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Trolle, Carl Axel - 4. Trolle, Erik Birger - Trolle, af - 1. Trolle, Georg Herman af - 2. Trolle, Henrik af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1874 till hedersled. af Landtbruksakademien. Tillika
deltog han lifligt i sin hemorts allmänna värf,
var 1853–62 ordf. i Skånska hypoteksföreningens
direktion, vice ordf. i Malmöhus läns
hushållningssällskap 1850–67, o. s. v. Från 1844
representerande sin ätt å riddarhuset, var han ledamot
af konstitutionsutskottet vid 1865–66 års riksdag,
då han motsatte sig representationsreformen. Under
det nya statsskicket hade han 1867–73 plats i Första
kammaren, som vid de fyra första riksdagarna insatte
honom i konstitutionsutskottet. 1859 förlänades honom
kammarherrevärdighet. Död i Lund d. 22 dec. 1879.

Gift 1855 med Ebba Toll.

Af hans söner har hofjägmästaren Nils Axel Arvid,
född d. 30 mars 1859,
sedan 1895 tillhört Första kammaren, och vice
häradshöfdingen Carl Axel, född d. 29 juni
1862, företrädt Frosta domsaga i Andra kammaren
1900–05. Den tredje är


4. Trolle, Erik Birger,
diplomat, utrikesminister. Född d. 23 sept. 1863.

Student i Lund 1883, aflade T. kansliexamen därstädes
1886. Han ägnade sig därefter åt den diplomatiska
banan och blef, efter att ha tjänstgjort som
attaché vid hofven i Köpenhamn och Madrid, 1889
andre sekreterare i utrikesdepartementet. 1894 blef
han förste sekreterare och kammarherre, utnämndes
1897 till legationssekreterare i Berlin, 1900 till
legationsråd och 1903 till kabinettssekreterare i
utrikesdepartementet. Envoyé vid beskickningen i
Köpenhamn 1905, kallades T. d. 7 nov. s. å. till
minister för utrikes ärendena. En af hans första
åtgärder var tillsättningen af en kommitté
för omorganisation af vår diplomati och vårt
konsulatväsen, i syfte att bättre tillgodose våra
kommersiella intressen. På grundvalen af dennas
arbete utarbetades ock ett förslag, som godkändes af
1906 års riksdag. Den 16 maj 1906 inlämnade T. jämte
krigsministern Tingsten sin afskedsansökan, som det
allmänt uppgifvits, af missnöje med statsminister
Staaffs anförande föregående dag i Andra kammaren vid
rösträttsfrågans behandling. Den häraf föranledda
ministerkrisen erhöll d. 29 maj den utgång, att
den Staaffska ministären efterträddes af en ny, med
generaldirektör S. A. A. Lindman i spetsen och i denna
kvarstannade T. på sin förutvarande post.

Gift 1893 med grefvinnan Augusta Charlotta Alice
Gyldenstolpe
.


Trolle, af.
Denna svenska adelsätt härstammar från
den danskfödde Georg Herman T. – se T. 1 – som med
namnet af T. adlades 1762.


1. Trolle, Georg Herman af,
sjömilitär. Född i Danmark
d. 28 okt. 1672. Föräldrar: kaptenen i dansk tjänst
Herman Trolle och Anna Maria Mara.

Ännu helt späd sändes T. till en anförvant i Amsterdam och
gjorde vid tio års ålder sin första sjöresa. Efter
att ha besökt Danmark, Island, Tyskland, Frankrike,
England m. fl. länder, anställdes han 1690 som styrman
på en kofferdifarare till Ostindien, Under resan
förgicks fartyget i närheten af S:t Thomas med en stor del af
manskapet, och T. måste i tre dygn sitta på ett
vrak i kalla vattnet, innan han blef bärgad. Han
fortfor att tjäna på handelsfartyg till 1704,
från hvilket år till 1710 han var anställd på
kapare och örlogsfartyg i England, Holland och
Frankrike. Medan han tjänte i Holland, fick han vid
en träffning mellan fyra holländska konvojskepp
och några franska örlogsfartyg ett sabelhugg tvärs
öfver ansiktet, hvarefter han bar märke under hela
sin lefnad. Sedan han vidare 1710–14 tjänstgjort
vid danska flottan, ingick han sistnämnda år såsom
kapten vid svenska örlogsflottan och utnämndes
1717 till kapten vid 1:a halfva delen af Norra
Roslags kompani af Sjögastregementet. Kommenderad
1718–19 på linjeskeppet »Wachtmeister», blef han
vid en sjödrabbning med ryssarna tillfångatagen
och jämte det redlösa skeppet, öfver hvilket han,
sedan dess befälhafvare, kommendören A. J. Wrangel,
blifvit sårad, tagit befälet och som han försvarat
till själf tredje man, förd till Reval. Då hans
utomordentliga tapperhet omtalades för tsar Peter,
lät denne hämta honom till sig i Kronstadt och sökte
på allt sätt vinna honom för sin tjänst. Då T. vägrade
att ingå härpå, skickades han med några andra fångar
till Solikamsk i Sibirien, där han i svår fångenskap
måste kvarstanna till fredsslutet 1721, och hvarifrån
han återkom till Sverige 1722. Omkring tio år senare
befinnes han anställd såsom befälhafvare på skeppet
»Fredericus Rex Sueciæ» i Ostindiska kompaniets
tjänst och var den förste, som från Sverige gjorde
en resa till Ostindien och tillbaka. Afseglad
från Göteborg d. 28 febr. 1732, återkom nämnda
ostindiefarare i aug. 1733 med rik laddning. 1741
befordrad till kommendörkapten och deltagande
i 1742 års kampanj såsom chef för sex galärer,
fick han 1743 först befälet öfver den för Bottniska
viken afsedda eskadern men beordrades sedermera att
med några större fartyg förstärka galäreskadern i
Ålands haf. 1754 befordrades han till kommendör
vid Stockholmseskadern och fyra år senare till
schoutbynacht eller konteramiral. 1762 upphöjdes han
i adligt stånd, då han, till skillnad från den förut
varande adliga svenska familjen Trolle, kallade sig
af Trolle. Död i Stockholm, vid åttiofem års ålder,
den 8 febr. 1765.

Gift med Anna Margareta Grill.


2. Trolle, Henrik af,
sjömilitär. Född den 24 nov. 1730; den föreg. son.

När T. var tio år
gammal, lät fadern inskrifva honom vid flottan,
hvarefter den unge sjömannen beseglade fjärran haf
i tretton år eller till 1753. Dessa hans läroår,
hvarunder han 1751 avancerade till medelstyrman voro icke
utan ett och annat allvarsamt äfventyr. Hemkommen till
fäderneslandet befordrades han 1754 till öfverstyrman,
blef 1755 löjtnant vid amiralitetet och konstituerad
kaptenlöjtnant 1758. I denna egenskap bevistade han
belägringen af Peenemünde och deltog såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free