- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:642

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trozelius, Clas Blechert - Trygger, Ernst - 1. Tullberg, Hampus Kristoffer - 2. Tullberg, Otto Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förslag och säges hafva varit ett vedermäle af
universitetskansleren Palmstiernas tillfredsställelse
öfver en af T. 1767 utgifven skrift »Anmärkningar
öfver svenska historien», utgörande en öfversättning
från ett engelskt arbete, med anspelningar
på 1756 års händelser. T. erhöll vid universitetets
jubelfest 1768 teol. doktorsvärdigheten och
utnämndes följande året till kyrkoherde i Hardeberga
och Sandby prebendepastorat, tog afsked
från sin professorsbefattning 1786 samt afled i Lund
d. 1 nov. 1794.

Såsom författare af akademiska
disputationer utvecklade T. en betydlig verksamhet
– hans akademiska afhandlingar, mestadels
disputationer på svenska, uppgå till ej mindre än
109 – och visade sitt nit och sin kärlek för
den praktiska ekonomien genom att anslå medel
bl. a. till en adjunktur vid Lunds universitet i
detta ämne. I själfva verket var han en typ af
frihetstidens smak och ensidiga uppfattning af
den allmänna hushållningen. Öfver vikten af
denna och den nytta, den beredde landet, utbredde
han sig i tal och skrift på ett språk, till stor
del lika anspråksfullt och retoriskt till formen
som innehållstomt och märkligt för sitt lösa
tankesammanhang. Nekas kan dock icke, att
denna författareverksamhet äfven hade sina förtjänster
och värdefulla sidor.

Gift 1: 1760 med Eva Hjertzell, 2: 1786 med
Helena Thim.


Trygger, Ernst,
jurist, politiker. Född i Stockholm d. 27 okt. 1857.
Föräldrar: kaptenlöjtnanten vid flottans konstruktionskår
Carl Alfred Oscar Trygger och Gustafva
Charlotta Sofia Schmiterlöw
.

Student i Uppsala aflade T. juris kandidatexamen
därstädes 1881. Sedan han 1882 för rättsvetenskapliga
studier vistats i Tyskland, Schweiz och Frankrike, blef han
1884 juris licentiat och promoverades 1885 till juris
doktor efter att hafva försvarat afhandlingen
Om fullmakt som civilrättsligt institut. Redan
föregående år hade han kallats till docent i allmän
svensk lagfarenhet, romersk rätt och rättshistoria
vid Uppsala universitet, där han 1888
blef e. o. professor i processrätt och 1889 ord.
professor i samma ämne. T., som hade tjänstgjort
som sekreterare i konstitutionsutskottet vid
1886 års riksdag, var 1895–98 led. af unionskommittén,
där han vid O. Alins sida ställde sig
på den mot de norska anspråken minst tillmötesgående
ståndpunkten. 1897 valdes han af Kopparbergs
läns landsting till led. af Första kammaren
och har i sådan egenskap bevistat alla
efterföljande riksdagar. Ehuru af afgjordt konservativt
skaplynne och tillhörande kammarens
majoritet, är T. af alltför stolt och obändigt
skaplynne för att riktigt finna sig i att låta sig
inkilas i partidisciplinens band och har därföre
tid efter annan beträdts med att »frondera» mera,
än partikamraterna funnit lämpligt. Häraf förklaras
ock hans täta omflyttningar i utskott.
Man finner honom sålunda 1899 i lagutskottet,
1900 i konstitutionsutskottet, 1901 åter i lagutskottet
och 1902–04 i konstitutionsutskottet
samt slutligen 1905 som ordf. i lagutskottet.
Efter att 1901–05 varit Uppsala universitets
prorektor och 1902–04 haft plats i
universitetsexamenskommittén, utnämndes T. 1905 till
justitieråd. Bland af honom utgifna skrifter må
nämnas: Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt
institut
1887, Lagsökning för gäld 1893,
Kommentar till utsökningslagen 1897–1904,
Kommentar till handräckning vid utländsk
domstol
1901 samt uppsatser i »Nytt juridiskt
arkiv» och »Tidsskrift for Retsvidenskab», af
hvars redaktion han i åtskilliga år var medlem.

Gift 1891 med fil. kandidaten Signe Maria
Charlotta Söderström
.


1. Tullberg, Hampus Kristoffer,
präst, språkforskare. Född d. 2 nov. 1796
i Nöbbeleds s:n nära Växiö. Föräldrar: regementsväbeln
Tycho Tullberg och Gustafva Helena Tigerström.

Oaktadt fattigdomen i hemmet sattes T. vid
tio års ålder i Växiö skola, hvarifrån han 1812 uppflyttades
på gymnasium. Här grundlade han sin kännedom
i de österländska språken och ansågs redan
för skicklig orientalist, när han anlände till
universitetet i Lund 1816. Filosofie magister vid
promotionen 1820, förordnades han två år senare
till docent i orientaliska språk och utnämndes
till adjunkt 1829. På 1830-talet förestod han
flera gånger professuren i österländska språk
men lämnade universitetet 1840 såsom utnämnd
pastor i Stora och Lilla Slågarps pastorat af
Lunds stift och blef prost 1843. De sista
åren af sin lefnad åtnjöt han tjänstledighet
från sin kyrkoherdebeställning och var bosatt
i Lund, där han afled d. 2 febr. 1876.

T. var känd för omfattande språkliga kunskaper
men ännu mer för den ihärdighet, hvarmed han
sökte genomföra sina reformatoriska sträfvanden
i svenska språkets rättskrifning, hvilka sträfvanden
emellertid kröntes med föga framgång. För
detta ändamål utgaf han tid efter annan språkliga
arbeten, som redan af titlarna låta ana, huru
han tänkte sig »ett gramatiskt behandlingssätt,
mera lämpadt efter språkets fast beståndande
fordringar än efter språklärans lätt öfvergående
tycken». Bland dessa arbeten må nämnas: Översigt
av svänska rättskrivningsläran
1841, hvilket
arbete hade en särdeles trög åtgång i bokhandeln,
Svänsk rättskrivningslära, stödd på
vetenskaplig grund
1862, utgörande samma arbete
som föregående i omarbetadt och utvidgadt
skick, Bidrag till etymologiskt lexikon över
främmande ord i svenska språket
1868 o. s. v.
För öfrigt utgaf han Hebräisk språklära 1826–27
samt Hebräisk läsbok 1834.

Gift 1842 med Ulla Stäck, syster till den bekante
konstnären.


2. Tullberg, Otto Fredrik,
orientalist, musiker. Född i Nöbbeleds socken
af Kronobergs län d. 26 sept. 1802; den föregåendes broder.

I Uppsala, där T. blef student 1822, vacklade han länge i
valet mellan den prästerliga kallet och vetenskapen,
hvarföre han, efter att ha vunnit den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free