- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:663

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unonius, Gustaf Elias - Upmark, Gustaf Henrik Vilhelm - Upmark, Johan, se Rosenadler - Uppström, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medlem i svenska kyrkan, nedlade han dock aldrig sitt
prästämbete i den angloamerikanska kyrkan utan
kvarstod i dess matrikel ända till sin död, som
inträffade d. 14 okt. 1902, alltså vid den höga åldern
af fyllda 92 år.

Före sin utvandring till Amerika
hade han utgifvit: Gustaf eller den finska flyktingen
1829, Vitterhetsförsök 1834 samt Några ord yttrade vid
Uppsala nykterhetssällskaps sammanträde
1840. Under
sin vistelse i Amerika författade han och utgaf:
Haandbog för den Hel. allmindelige Kirkes Bekjendere
1846 och efter sin återkomst till fäderneslandet
Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra
Amerika
– två delar 1861–62 – ett omfattande och
innehållsrikt arbete, i hvilket han tecknar sitt
eget lif samt förhållande i amerikanska västern,
och där isynnerhet skildringen af de första årens
nybyggarlif är af stort intresse såsom varande ett
slags robinsonad.


Upmark, Gustaf Henrik Vilhelm,
konst- och kulturhistoriker. Född i Stockholm d. 29 febr.
1844. Föräldrar: revisorn i kammarrätten Lars Gustaf
Mauritz Upmark
och Matilda Wilhelmina Molien.

Student i Uppsala 1861, vann U. därstädes filosofiska graden
1869 och anställdes s. å. som e. o. amanuens vid
Nationalmuseums konstafdelning. Sedan han därstädes
1873 blifvit andre och 1875 förste amanuens samt 1880
utnämnts till intendent, tog han såsom sådan under
sin särskilda vård de förenade handtecknings- och
gravyrsamlingarna. Efter vetenskapliga grunder
och med tillämpning af den erfarenhet, han under
en 1872 med statsunderstöd företagen utrikes
resa vunnit genom studier vid därvarande museer,
ordnade han och sammanförde till ett helt de
olika delarna af dessa samlingar. Det var ock
efter en af U. uppgjord plan, som Nationalmusei
nya, 1885 öppnade, konstslöjdafdelning blifvit
anordnad, liksom det väsentligen är genom honom,
som Nationalmuseum erhållit den fasta organisation,
det för närvarande äger. Vid sidan af antydda
verksamhet ägnade U. med mycken flit sina krafter och
sina insikter till främjande af konstslöjdens samt
den konstindustriella och tekniska undervisningens
utveckling i vårt land. Tillfälle hade han dels såsom
ledamot i styrelserna för Svenska slöjdföreningen och
Tekniska skolan i Stockholm, dels såsom sekreterare
i 1877 års kommitté för upprättande af ett museum
för konstindustri och slöjd i hufvudstaden,
dels såsom öfverlärare i Tekniska skolans högre
konstindustriafdelning och såsom konservator
vid Svenska slöjdföreningens museum, hvars första
anordnande var hans verk. Äfven såsom författare och
föreläsare var han i förenämnda syfte verksam. U. kan
också sägas hafva varit den mer eller mindre egentliga
upphofsmannen till åtskilliga utställningar, såsom
konstslöjdutställningen i Arffurstens palats
1876–77, textilutställningen i slöjdföreningen 1880
och Gustavianska utställningen 1891. Genom den af
honom 1889 stiftade Gripsholmsföreningen togs ett
stort steg till en pietetsfull restaurering af
den gamla på minnen rika Vasaborgen invid det lilla
Mariefred. Ordförande 1887 i Föreningen för grafisk
konst, var han verksam för höjande af denna konst,
bl. a. genom anordnandet 1889 å Nationalmuseum af en
utställning af moderna nordiska gravyrer o. dyl. Den
illustrerade katalogen till densamma inleddes med en
af U. författad uppsats De grafiska konsterna. Flitigt
använde han för öfrigt sin penna i den saks tjänst,
vid hvilken han med så lifligt intresse var fästad. Af
hans litterära alster må vidare nämnas Jeremias
Falck, drottning Christinas hofkopparstickare
1884, i
»Medd. från Nationalmuseum», Tapetväfveriet i Sverige
under de första Vasakonungarna
1886, i »Medd. från
Sv. slöjdföreningen», Handteckningar af äldre
mästare i Nationalmuseum
1889, Kyrkorna i Sotholms
härad I
, 1890, i »Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria», Svenska porträtt efter kopparstick
i Nationalmuseum och kongl. biblioteket
1890,
Svenska riddarhuset 1891, Vadstena slott 1545–1620,
i »Svenska fornminnesföreningens tidskrift» VIII
1891–92, Tyska kyrkan i Stockholm 1889, i »Jul»,
Kyrkorna i Tyresö 1893, i »Tekn. tidskrift», Skånska
herrgårdar under renässanstiden
1896, i »Sv. slöjdf:s
medd.», Gripsholms slott 1887, i »Nord. tidskrift»,
Torpa 1897, i »Sv. fornminnesf:s tidskr.», Tidö,
ett stormanshem på 1600-talet
1897, i »Sv. slöjdf:s
medd.» samt det stort anlagda verket Architektur
der Renaissance in Schweden 1530–1760
. Af detta verk
hvars innehåll framgår af dess titel, hann författaren
blott utgifva några häften, men redan dessa prägla
arbetet såsom en prydnad för Sveriges konsthistoriska
litteratur. Medarbetare i »Nordisk familjebok»,
lämnade han icke få bidrag till detta omfattande verk
äfvensom till Brockhaus’ Konversationslexikon. U.,
som 1897 blef vice ordförande i Sv. slöjdföreningen
och 1898 ledamot af kommittén för Sveriges deltagande
i Parisutställningen 1900, var därjämte ordförande
i Svenska fornminnesföreningens styrelse. Efter
ett långvarigt hjärtlidande afled han i Stockholm
d. 28 maj 1900.

Gift 1874 med Eva Dorothea Helena Kindstrand.


Upmark, Johan, se Rosenadler.


Uppström, Anders,
språkforskare. Född på Hammarby bruk i
Gästrikland d. 29 juni 1806. Föräldrar: arbetskarlen
Erik Uppström och Katarina Andersdotter.

Då de fattiga föräldrarna själfva ej förmådde befordra den
vetgirige gossens studier, åtog sig deras
husbonde, den som riksdagsman
bekante bruksägaren Thore Petre, hans uppfostran och
lät inskrifna honom i Gäfle skola 1818. Efter sex
år befanns U. mogen att afgå till universitetet i
Uppsala, där han vistades någon tid, men snart måste
han af brist på medel söka sig någon utkomstväg
och antog plats som lärare vid ett par folkskolor
i Gästrikland. Sedan han innehaft denna befattning
i två år samt tillbragt en längre tid, dels med
egna studier i Uppsala, dels med konditionerande i
hembygden, tog han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free