- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:665

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Uttini, Francesco Antonio - 2. Uttini, Carlo Gasparo Simone - Wachschlager, Gustaf - Wachtmeister - 1. Wachtmeister, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallades han att medverka vid »Kongl. operateaterns»
inrättande. Den 18 jan. 1773 öppnades den nya
teatern i Bollhuset med operan Thetis och Pelée,
hvartill U. skrifvit musiken. Anställd som anförare
och kapellmästare för den nybildade orkestern,
skötte han denna befattning till 1788, då han tog
afsked med pension, hvarefter han afled i Stockholm
d. 25 okt. 1795.

I svenska operainrättningens
historia är U. ett berömdt namn. Han är nämligen
icke blott den egentlige verkställaren vid den
främmande operans plantering i svensk jord utan
en tonsättare af oförneklig förtjänst. Bland de
af honom komponerade operorna må vidare nämnas:
Galatea; l’Isola disabitata; il Ré pastore;
l’Eroe cinese l’Adriano
och il Sogno di Scipione,
hvilka uppfördes på teatern vid Drottningholm 1754–64,
samt Psyché ou les trois sultannes, som gafs
af franska skådespelaresällskapet i Stockholm under
samma tid m. fl. Han har dessutom författat musiken
till Gyllenborgs skådespel Birger Jarl, körerna
till tragedierna Iphigenie i Auliden och Oedipe,
musiken vid Gustaf III:s kröning o. s. v.

Gift 1: med Rosa Scarlatti, 2: med
Sofia Ulrika Liljegren.


2. Uttini, Carlo Gasparo Simone,
skådespelare. Född i Italien 1753; den föreg. son.

Vid tjugo års ålder
begynte U. sin bana vid K. teatern såsom dansör
men öfvergick snart till aktörstaten och uppträdde
för första gången som skådespelare i Abners roll
i sorgespelet »Athalie», 1776. Han var sedan under
en lång följd af år en af scenens bästa förmågor,
»förträfflig aktör, ehuru han med någon svårighet
uttryckte sig på svenska språket». Såsom hans
bästa roller har man antecknat: Bazils i »Figaros
bröllop», Rollers i »Lycksökaren», Peter Nicolas’
i »Klosteroffren», Diedrich Menschenschrecks m. fl. I
åtskilliga år var han ordningsman vid Dramatiska
teatern och afled i Stockholm d. 1 maj 1808.

Gift 1784 med Maria Kristina Lindberg.


Wachschlager, Gustaf,
hofman, landthushållare,
politiker. Född d. 13 sept. 1728. Föräldrar: majoren
Georg Henrik Wachschlager och Anna Hedersköld.

W., som i öfrigt delade sin tid mellan skötseln af
sin egendom Lennartsnäs i Uppland och tjänstgöring
vid hofvet, där han 1767–78 var ceremonimästare
hos prinsessan Sofia Albertina och 1792 blef
hofmarskalk, har i öfrigt mest gjort sig känd för sin
långvariga riksdagsmannaverksamhet. Denna började
under frihetstiden, då W. ställde sig i Mössornas
läger. Han blef ock vid 1765–66 års riksdag invald i
det stora deputationens lagutskott, som utarbetade vår
första tryckfrihetsordning. Under Gustaf III:s regering
intog han en framskjuten plats inom det oppositionella
landtpartiet och var vid 1786 års riksdag ledamot af
statsutskottet samt 1789 af bevillningsutskottet. Död
i Stockholm d. 10 mars 1812.

Gift 1759 med Kristina Holmcreutz.

Hans enda dotter blef gift med skalden
Johan Gabriel Oxenstierna.


Wachtmeister.
Ätten Wachtmeisters äldsta kända
historia går icke längre tillbaka än till midten af
1500-talet, men det är möjligt, att det
sannolikt efter något ämbete,
t. ex. obrist-wacht-meister-öfverstlöjtnant, antagna
släktnamnet Wachtmeister bidragit till att bringa
i glömska ättens måhända förnämligare härkomst. Den
förste med full säkerhet kände stamfadern, Hans W.,
intog åtminstone i midten af 1500-talet en framstående
plats i samhället. (Ättens af äldre släktforskare
namngifna stamfäder Axel och Clas W., som
uppgifvas ha varit herrar till Annach i Livland och ha lefvat
under förra hälften af 1500-talet, omnämnas icke i
hittills kända samtida handlingar.) Ofvannämnda Hans
W., som på 1570-talet var anförare för en »fana»
tyska ryttare i svensk tjänst, adlades 1578, blef
sedermera fältöfverste i Estland samt fältmarskalk
och afled 1590 i Estland. Hans sonson, riksrådet och
riksstallmästaren Hans Classon W., blef 1651
friherre med Björkö till friherreskap. Från honom
härstamma alla nu lefvande grenar af friherrliga
och grefliga ätten W. Två grenar erhöllo svenskt
grefskap. Hans Hansson W., äldste son till den förste
friherren till Björkö, – se W. 1 – utnämndes till
grefve 1687 och skref sig till Johanneshus i Livland,
hvilket gods utbyttes mot fideikommissen Skunkenberg
och Tromtö i Blekinge län, af hvilka det förstnämnda
då erhöll namnet Johannishus. Från honom härstamma
alla ättens nu lefvande medlemmar. Den yngre grenen
erhöll svenskt grefskap 1693 – genom W. 2 – med namnet
W. till Mälsåker. Denna gren utdog 1708.


1. Wachtmeister, Hans,
politiker, Karlskronas
grundläggare och svenska flottans nyskapare.

Född i Stockholm d. 24 december 1641; son till riksrådet,
frih. Hans Wachtmeister och friherrinnan Agnes
Margareta von Helmstedt
.

W. åtnjöt en omsorgsfull uppfostran, som afslutades med en
utrikes resa, hvarunder han i sällskap med sin bror,
Axel, uppvaktade drottning Kristina i Rom, på hennes
bekostnad fick studera och af henne utnämndes till
kammarherre. Under en ny resa anlände han 1665 till
England, som då var inveckladt i krig med holländska
republiken, och ingick i engelsk örlogstjänst samt
deltog i flera sjöträffningar. Vid sin hemkomst
utnämndes han till kaptenlöjtnant vid öfverste
Wrangels regemente, hvarjämte han sedermera antogs
till kunglig kammarherre. 1675 befordrades han
till amiralitetskapten och deltog i kriget mellan
Sverige och Danmark, hvarunder han utmärkte sig
mångfaldiga gånger på det mest fördelaktiga
sätt, såsom i slagen vid Lund och Kjögebukt,
vid återeröfrandet af Bleking, vid försvaret
af Öland o. s. v. Redan 1676 hade han blifvit
utnämnd till vice amiral och amiral, hvarefter hans
krigarförtjänster belönades med öfveramiralsfullmakt
1678, amiralgenerallöjtnantsfullmakt 1679 och
amiralgeneralsvärdigheten 1681. Han blef k. råd
s. å., 1682 därjämte president i amiralitetskollegium,
generalguvernör öfver Kalmar län, Öland och Bleking
1683 – han hade redan 1680 blifvit guvernör öfver
dessa landsdelar – samt slutligen 1687 grefve af
Johannishus.

Vid 1680 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free