- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:698

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warfvinge, Frans Wilhelm - Warg, Anna Kristina - Wargentin, Peter Vilhelm - 1. Warholm, Johan Wilhelm - 2. Warholm, Clas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna 1897 trädde i verksamhet.

Gift 1879 med Alma Evelina Bratt.


Warg, Anna Kristina,
kokboksförfattarinna. Född i
Örebro d. 22 mars 1703. Föräldrar: landskamreraren
Anders Warg och Katarina Lewin.

W. ägnade sig åt kokkonsten och lär ha varit anställd hos
en Klinckowström och en Stackelberg.
Hennes arbete Hjelpreda i hushållningen för
unga fruentimber
utkom 1755 och har upplefvat många
upplagor samt öfversatts till tyska 1772.

Död i Stockholm i början af februari 1769.

Det bevingade ordet »man tager» eller »man tager om man
så hafva kan» anses ha tillkommit genom W:s berömda kokbok,
där det återfinnes.

Ogift.


Wargentin, Peter Vilhelm,
matematiker, astronom. Född
d. 11 sept. 1717 i Sunne socken i Jämtland,
där fadern Vilhelm Wargentin var kyrkoherde och
gift med Kristina Arosel.

W. genomgick Frösö
skola och Hernösands gymnasium samt blef student
i Uppsala 1735. Vid universitetet begynte han
studera till präst men beslöt snart tillfredsställa
sin håg för matematiska och astronomiska studier
och ansågs för en af Klingenstiernas och Celsii
utmärktaste lärjungar, när han promoverades till
filosofie magister 1743. Han hade då både inom
och utom landet väckt stor uppmärksamhet genom sin
gradualdisputation De satellitibus Jovis, i hvilken
han med noggrannhet och skarpsinnighet bestämt gången
och omloppet af Jupiters månar. W. arbetade ända
till sin död på förbättrandet af dessa tabeller
och offentliggjorde dessa ändringar bl. a. i
flera utländska arbeten. Efter en ny afhandling De
incrementis quæ cepit astronomia ab ineunte hoc
sæculo
1746, förordnades han till astronomie docent
och befordrades 1748 till adjunkt i filosofiska
fakulteten. Vid Elvii följande året timade död
kallades han af Vetenskapsakademien i Stockholm till
hennes sekreterare och innehade sedan denna befattning
i trettiofyra år, under hvilka han utgaf alla årens
almanackor, författade de därstädes förekommande
historiska, astronomiska och fysiska uppsatserna,
bestridde observationerna på observatorium och
sysselsatte sig med vidlyftiga forskningar i sin
vetenskap. Innan han ännu vunnit den filosofiska
graden, hade han blifvit kallad till ledamot af
Vet.-societeten i Uppsala, blef sedan korresponderande
medlem af franska Vetenskapsakad. och ledamot af
svenska Vetenskapsakad. m. m. Död i Stockholm d. 13
dec. 1783.

Kunskapsrik, samvetsgrann och outtröttlig
som vetenskapsman, bidrog W. på mångfaldigt sätt
att bereda ett ökadt anseende åt det svenska namnet
och den akademi, hvars mångåriga sekreterare han
var. Genom egna arbeten – Vet.-akademiens handlingar
innehålla ej mindre än sextio rön och uppsatser af
hans hand, bl. a. om Merkurius’ gång förbi solen,
magnetnålens missvisning,
norrskenet, klimatet och väderleken – samt
genom noggrann pröfning af insända afhandlingar
skänkte han akademiens meddelanden ett inre värde,
som motsvarades af den ökade uppmärksamhet,
de vunno i och utom landet. Som ledare af
Tabellkommissionen var W. verksam i afseende på
svenska befolkningsstatistiken och konstruerade äfven
särskilda mortalitets- och lifslängdstabeller för
Sverige. Genom att klokt begagna vetenskapsälskande
mecenaters nit eller fåfänga att lysa beredde han
jämväl akademien en tillökning i dess fonder, som
vida den tiden var högst behöflig för bestridande
af kostnaderna för hennes ökade arbeten.

Gift 1756 med Kristina Magdalena Raab.


1. Warholm, Johan Wilhelm,
präst, biograf. Född i Skara d. 22 dec. 1817. Föräldrar:
dåv. gymnasiiadjunkten, sedermera kontraktsprosten
och kyrkoherden i Böne af Skara stift Clas
Gustaf Warholm
och Sofia Margareta Wästfelt.

Student i Lund 1836, blef W. fil. doktor därstädes 1844.
Redan dessförinnan hade han 1841 blifvit kollega i
Skara. Efter att 1850 i Uppsala aflagt teologiska
examina, prästvigdes W. s. å. och var 1850–55
regementspastor vid Älfsborgs regemente. 1857 blef
han kyrkoherde i Gudhems pastorat af Skara stift och
transporterades 1870 till Amnehärad, å båda ställena
fungerande som kontraktsprost. W. har gjort sig känd
som utgifvare af fem matriklar öfver sitt stift och
det i många afseenden förträffliga arbetet Skara
stifts herdaminne
I-II, 1871. Han är för närvarande
(1906) sitt stifts senior. Gift 1: 1852 med grefvinnan
Kristina Charlotta Rudenschöld och 2: 1868 med
Sofia Mathesius.


2. Warholm, Clas,
universitetslärare, teolog.
Född i Skara d. 27 jan. 1821; den föreg. bror.

Student i Lund 1839 och fil. doktor vid promotionen
därstädes 1844, förordnades W. 1848 till docent i
exegetisk teologi, lät prästviga sig 1850 och förestod
professuren i exegetisk teologi 1852–53. Adjunkt
vid Lunds domkyrka 1856 samt pastor vid Södra
skånska infanteriregementet s. å., utnämndes han 1858
till kyrkoherde i Slöta och Karleby församlingars
pastorat af Skara stift, förflyttades därifrån som
professor i dogmatik och moralteologi till Lund 1867
samt kyrkoherde i Husie prebendepastorat, som han
1872 utbytte mot Kärrtorps. Teol. doktorsvärdighet
erhöll han 1868. Af teol. fakulteten i Lund valdes
han till ombud vid allmänna svenska kyrkomötena
1868, 1873, 1883 och 1888. W., som 1890 tog afsked
från professorsbefattningen, afled i Lund d. 24
dec. 1891.

Utom uppsatser och litterära kritiker
i skönlitteratur har W. författat och utgifvit:
Apostelen Johannis lära om Christi återkomst 1848,
<i>Är Lutherska läran om Christi lekamens och blods
närvaro i nattvarden äfven Skriftens? 1857, Om
den heliga skrifts inspiration
1866, Proföfversättning
af psaltaren med anmärkningar och företal

1855, <i>Trösten i lifvets strid; samling ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free