- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:725

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Widmark, Erik Johan - Widström, Ulrika Karolina - 1. Wieselgren, Peter - 2. Wieselgren, Harald Ossian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

W. och hans assistenter. 1888–92 utgaf W. tillsammans
med J. Bjerrum Nordisk oftalmologisk tidskrift.

Gift 1883 med Julia Juhlin-Dannfelt.


Widström, Ulrika Karolina,
skaldinna. Född i Stockholm
d. 24 nov. 1764. Föräldrar: hoflakejen Peter Forsberg
och Katarina Maria Grip.

Hennes lefnadsöden förete
ingenting märkvärdigt. Vid tjugusex års ålder gifte
hon sig med violinisten och repetitören vid k. operan
Sven Widström, afflyttade 1814, sedan hon två år
förut blifvit änka, till landsorten och nedsatte sig
1830 i Mariestad, där hon sina återstående dagar
lifnärde sig genom att hålla en flickpension. Hon
afled där d. 19 febr. 1841.

Redan på 1780-talet
hade hon väckt uppmärksamhet genom några smärre
skaldestycken, som infördes i den tidens vittra
ströskrifter. Men sitt skaldenamn förvärfvade hon
egentligen genom sina Erotiska sånger, hvilka under
signaturen U. C. W. utkommo 1799. Framför samtidens
förståndspoesi utmärka sig dessa sånger genom en
innerlig och varm känsla, ett oskuldsfullt behag
och erotisk trånad, som tar sig ett både skyggt och
passioneradt uttryck. Samma intagande egenskaper
återfinnas jämväl i hennes sista diktsamling
Höstaftnarne 1811 och i de små poemen, hvilka
hon inflätat i sin fria öfversättning af romanen
Victor eller skogsbarnet efter Ducray Duminil. Af
fosforisterna hyllades fru W. storligen. Året
före hennes död utgaf C. J. Lénström hennes
Samlade vitterhetsförsök med lefnadsteckning af
Franzén. Med anledning däraf yttrade direktören i
Svenska akad. på akademiens högtidsdag: »Från en
lyra, till hvars första intagande ljud Kellgren och
Leopold med nöje lyssnat, hafva toner åter blifvit
hörda, återkallande en hågkomst från den gustavianska
sångens dagar.

Akademien, som önskar begagna detta
tillfälle, att ägna fru W. ett offentligt vedermäle
af sin uppmärksamhet, har begärt och erhållit sin
skyddsherres tillåtelse, att till fru W. få öfverlämna
akademiens jetton i guld, åtföljd af en skrifvelse
som uttrycker akademiens tänkesätt.»


1. Wieselgen, Peter,
präst, nykterhetskämpe, skriftställare. Född
d. 1 okt. 1800 i Wislanda församling af Växiö
stift, där föräldrarna Jonas Jonsson och Elin
Ingemarsdotter
voro bondfolk.

Sonen, som vid åtta års ålder genomläst hela bibeln och vid
tio års ålder skrifvit psalmer och en predikan,
tog sitt namn dels efter födelsesocknen, dels efter
ett par mödernefränder, som förut burit detsamma,
när han elfva år gammal insattes i Växiö skola. Han
blef student i Lund 1820, sedan han som sjuttonårig
gymnasist börjat predika och vid nitton års ålder
blifvit nykterhetsabsolutist, innan nykterhetsrörelsen
börjat på något ställe i världen. Han erhöll
lagerkransen vid promotionen 1823. Året därefter
förordnad till docent i litteraturhistoria i Lund,
utnämndes han under loppet af s. å. till adjunkt i
estetik, vistades 1823–28 i
hufvudstaden, där han fick både vedersakare och
vänner, blef 1828 e. o. vice bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Lund och befordrades
till vice bibliotekarie 1830. Under dessa år
förestod han flera terminer professuren i estetik
och litteraturhistoria och hade flitigt öfvat sig i
predikande, när han lät prästviga sig 1833. Befordrad
s. å. till kyrkoherde i Västerstads pastorat af Lunds
stift, utnämndes han 1834 till prost, blef teologie
doktor 1844, förflyttades 1847 från Västerstad
som kyrkoherde till Helsingborg och därifrån 1857
som domprost till Göteborg.

Död därstädes d. 10 okt. 1877.

Under åren 1838–46, äfvensom 1855
genomreste W. som Svenska nykterhetssällskapets
ombud flera af Sveriges landskap under ständiga tal,
föredrag och predikningar mot dryckenskapslasten,
mot hvilket onda han äfven verkat som utgifvare
af Nykterhetsvännernas tidning (1838–47) och
genom en mängd uppsatser i andra tidningar och
tidskrifter. »Ifrån barndomen djupt genomträngd
af kristendomens ande och från ungdomen varmt
hängifven åt historiska studier, begåfvad med snabb
uppfattning och rastlös arbetsifver, har W. i en varm
fosterlandskärlek funnit föreningsbandet emellan de
båda banor, på hvilka han arbetat: skriftställarens
och predikantens». Liksom han i den senare egenskapen
varit en af de mest nitiska, har han i den förra
varit en af de alsterrikaste i Sverige. Vi kunna här
endast uppräkna några de viktigaste af hans skrifter:
Minnessånger ur Wärend 1824, Starkodds sånger
1824, Sveriges sköna litteratur, en öfverblick vid
akademiska föreläsningar
, 5 del. 1833–49, en utförlig
svensk litteratur- och kulturhistoria, hvari han
tecknar svenska litteraturens öden från äldsta tider
till år 1844; De la Gardieska arkivet 20 del. 1823–44,
en viktig källsamling för historisk forskning, Ny
Smålands beskrifning, inskränkt till Vexiö stift
,
3 del. 1844–46, Bihang till ny Smålands beskrifning
1847, Sydskandinavernas förstfödslorätt, ett
bidrag till kritik af Skandinaviens urhäfder
1845, en
betydlig del af Biographiskt lexikon öfver namnkunnige
svenske män
, i förening med W. F. Palmblad m. fl.,
23 del. 1835–57, samt bidrag till Svenskt biografiskt
lexikon, ny följd
, 6 del. 1857–68. Hans öfriga arbeten
utgöras af Catalogus manuscriptorum bibliothecæ
Lundensis I–IV
1830, samt De claustris suio-gothicis
I–XV, 1832–33, af minnestal, minnessånger, tal och
predikningar, förord och företal till andras arbeten,
en stor mängd uppsatser och bidrag till tidningar
och tidskrifter o. s. v. Svenska akademien tilldelade
honom 1863 Carl Johanspriset. – Ledamot af en mängd
lärda, patriotiska och filantropiska sällskap.

1900 utgafs en minnesteckning öfver honom af sonen
Sigfrid (se nedan) och 1904 hans Samlade skrifter i
nykterhelsfrågan
.

Gift 1833 med Mathilda Katarina Rosenqvist.


2. Wieselgren, Harald Ossian,
biblioteksman, publicist, historisk och biografisk
skriftställare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free