- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:739

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Virgin, Christian Adolf - 3. Virgin, Otto Wilhelm - Wirsén, af - 1. Wirsén, Carl Johan af - 2. Wirsén, Gustaf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlskrona, och senare på en nära Växiö belägen
mindre landtgård Hermanstorp, där han slutade
sina dagar, d. 8 febr. 1870. Led. af Vet.-akad.
och Krigsvet.-akad. m. m. – Genom uppfostran
och anlag innerligt fästad vid sitt
vapen, deltog han som led. af riddarhuset i
de heta riksdagsstriderna
mellan anhängarna af stora och lilla flottan och
ställde sig därvid obetingadt på de förras sida.
Som enskild person var han enkel och rättfram
samt för sin tillgänglighet, vänlighet och
godhjärtenhet afhållen af alla. - Gift 1827
med Maria Charlotta Geijer.


3. Virgin, Otto Wilhelm,
militär, statsråd. Född på Marieberg vid Stockholm
d. 21 febr. 1852; den föreg. kusins sonson.
Föräldrar: kaptenen Otto Birger Theodor
Virgin
och Clara Henrika Lagergren.

I likhet med sina närmaste förfäder valde V. den
militära banan och utnämndes
1870 till underlöjtnant vid Västmanlands
regemente, hvarifrån han 1873 transporterades till
Vendes artilleriregemente, där han 1875
befordrades till löjtnant och 1884 till kapten.
Artilleristabsofficer 1879–92, var han 1891–92
ledamot af bestyckningskommittén och 1893–94
af artillerikommittén samt blef 1892 led. af
Krigsvetenskapsakad. Major i armén 1894,
erhöll han 1895 samma värdighet vid Norrlands
artilleriregemente och 1896 vid Vendes
artilleriregemente, där han 1897 blef öfverstelöjtnant.
Öfverste i armén redan följande år, blef han
1899 öfverste och chef för Andra Göta
artilleriregemente och 1902 för Första Svea
artilleriregemente. 1903 blef han statsråd och chef för
landtförsvarsdepartementet och s. å. generalmajor
i armén. Å denna framskjutna post, från
hvilken han tillika med öfriga medlemmar af den
Ramstedtska ministären afgick d. 2 aug. 1905,
visade han sig som en ingalunda oäfven
debattör, om också ej i besittning af någon särskild
oratorisk begåfning. Efter sin afgång ur
statsrådet återgick V. till chefskapet för sitt
regemente.

Gift 1875 med Sigrid Elisabet Lovisa von Knorring.


Wirsén, af.
Ättens förste kände stamfader
Ingeldus Petri blef 1593 kyrkoherde i Stenberga
socken i Växiö stift. Hans sonsons sonsons
sonson Johan Krebbesson antog namnet Wirsén
efter Wirserums socken i Kalmar län, där fadern
var bonde. Johan Wirséns äldre son, vice
amiralen C. J. Wirsén – se W. 1. – adlades 1812
med namnet af Wirsén. Den yngre sonen,
statsrådet G. F. Wirsén – se W. 2. – blef
stamfader för den grefliga ätten Wirsén.


1. Wirsén, Carl Johan af,
sjömilitär. Född på Sveaborg d. 12 sept. 1777.
Föräldrar: revisorn vid flottans eskader därstädes
Johan Wirsén och Helena Sofia Avén.

Af fadern, hvars tjänstebefattning ställde honom i nära
förhållande till flottans officerare,
inskrefs W. tidigt i sjötjänst
och fick lika tidigt pröfva krigets allvar, då han
som tolfårig sergeant deltog i drabbningen vid
Svensksund 1789. Befordrad till officer 1795,
bevistade han därefter en mängd träffningar mot
fransmän, ryssar, danskar och norrmän, seglade
1797–1804 tidtals på kofferdifartyg samt
utnämndes till kapten vid flottan 1808. Följande
året major i flottorna och öfveradjutant hos
konungen, adlades han 1812 under namnet
af Wirsén och blef samma år öfverstlöjtnant
samt chef för skärgårdsstyrmanskompaniet. W.
förde 1813 befälet på den eskader, som tog
Pommern i besittning, och åtföljde under
fälttåget i Tyskland samma år kronprinsen Carl
Johan som generaladjutant för flottarna. 1814
öfverste och kort därefter kontreamiral, sedan
han vid angreppet på Norge som chef på
skärgårdsflottan tvungit norska skärgårdsflottan att draga
sig tillbaka samt i hög grad bidragit till
eröfringen af Kragerön och Fredriksstad. 1815
utnämndes han till chef för Göteborgs eskader af
arméns flotta, förordnades 1823 till chef för
sjöförvaltningen, blef 1825 vice amiral men afled
kort därefter d. 20 okt. 1825. Led. af
Krigsvet. akad., Örlogsmannasällskapet i Karlskrona
m. m.

Skicklig praktisk sjöman, visade han
sig ej mindre duglig som organisatör och har
bland annat förtjänsten af flottans etablissement
i Göteborg, som uppbyggdes, medan han var
eskaderchef där.

Gift 1813 med Helena Gustafva Boucht.


2. Wirsén, Gustaf Fredrik,
ämbetsman, statsman. Född på Sveaborg d.
21 okt. 1779; den föregåendes
bror.

Liksom denne inskrefs
W. tidigt vid flottan men
öfvergick snart till den civila
banan och begynte densamma
som tygskrifvare i Sveaborgs
eskader 1793. Efter ett par år
befordrades han till militärskrifvare, blef 1797
revisor samt 1799 revisor i kammarrätten. Efter
denna tid fortgingo hans befordningar med
ovanlig skyndsamhet, under det han med skicklighet,
samvetsgrannhet och drift fullgjorde de viktiga
uppdrag, som anförtroddes honom. Kommissarie
i kammarrätten 1805, förordnades han s. å. till
öfverkrigskommissarie och chef för
fältpostkontoret i Pommern, blef 1807 statskommissarie
och två år därefter ledamot af rikets allmänna
ärendens beredning. Led. af statsberedningen
1810, inträdde han 1811 som t. f. statssekreterare
för finansärenden efter Hans Järta, blef 1812
adelsman med bibehållande af sitt gamla namn,
hvarefter han samma år utnämndes till
statssekreterare för krigsärendena och åtföljde i denna
egenskap kronprinsen Carl Johan till Tyskland
1813 för att organisera arméns ekonomi samt
närmast under honom sköta de administrativa
ärendena. 1814 deltog han som svensk
kommissarie i konventionen i Moss, upphöjdes 1815
till friherre, blef 1818 president i statskontoret,
1823 serafimerriddare och 1824 statsråd,
hvarefter han 1826 erhöll grefvebrefvet. Död i
Stockholm d. 9 dec. 1827.

Få, om någon
svensk ämbetsman, torde vid sidan af sina
ämbeten haft så många extra ordinära uppdrag som



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free