- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:748

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Wrangel, Evert Henrik Gabriel - 9. Wrangel, Carl Henrik - 10. Wrangel, Georg Gustaf - 11. Wrangel, Vilhelm Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till professor i ämnet. W. har bl. a. utgifvit
Det Carolinska tidehvarfvets komiska diktning
1888, Edv. von Hartmanns estetiska system i
kritisk belysning
1890, Sverige i Frankrike 1892,
Davids psaltare i svensk psalmsång 1892–93,
Frihetstidens odlingshistoria 1718–33 1895,
H. S. Schmid, Konststilarne etc. I svensk
bearb.
1897, Sveriges litterära förbindelser med
Holland särdeles under 1600 talet
1897,
Estetiska studier 1898, Bidrag till den svenska
litteraturens historia, Målarkonstens historia

1902, Byggnadskonstens historia 1904 o. s. v.

Gift 1902 med friherrinnan Ingrid Elisabeth
Hermelin
.


Af ätten Wrangel af Adinal märkas:


9. Wrangel, Carl Henrik,
krigare. Född d.
28 jan. 1681. Föräldrar:
kaptenen frih. Reinhold Wrangel
af Adinal och Anna Margareta
Zöge von Manteuffel
.

När Carl XII begynte sina
olycksbringande krig, ställde sig W.
vid femton års ålder i
karolinernas leder och kämpade med
tapperhet vid Riga, Klissow och Holofzin.
Utnämnd till löjtnant vid lifgardet 1701, hade han
hunnit öfverstlöjtnantsgraden vid Skånska
ståndsdragonerna, när han blef fången vid Poltava och
bortförd till Moskva. Då han ändtligen återkom
ur fångenskapen 1722, placerades han som
öfverste på Nylands regemente till häst, flyttades
därifrån 1727 som öfverste för Tavastehus
regemente och blef 1729 chef för Nylands
dragonregemente. 1732 erhöll han generalmajors
rang och transporterades 1739 som öfverste till
Skaraborgs regemente. Som riksdagsman
tillhörde han Mösspartiet och kämpade därför med
ifver mot den ryska krigsförklaringen. Men
sedan beslutet därom en gång fattats, grep han
med kraft in i verkställighetsåtgärderna. Han
utsågs ock till en af underbefälhafvarna under
Buddenbrock. När ryska hären, långt innan
man hade väntat, öfverskred gränsen och ryckte
mot Willmanstrand 1741, skyndade W., som dock
fått order att invänta Buddenbrocks afdelning,
till stadens undsättning och inlät sig i strid med
den öfverlägsna fienden. Men han blef, genom
öfverdåd hos somliga af sina underordnade och
feghet hos andra, i grund slagen. Själf illa
sårad, kastade han sig med sitt folk in i staden,
som stormades af fienden, hvarefter W. fördes
som fånge ur Willmanstrands ruiner. Då slaget
vid Willmanstrand var det enda under kriget,
där armén utmärkte sig, blef W. nationens hjälte,
och Buddenbrock fick ensam skulden till olyckan.
Sedan han blifvit utväxlad vid freden, erhöll
han 1743 chefskapet öfver Nerikes och
Värmlands regemente och utnämndes till general s. å.,
undfick på begäran afsked från sin
regementschefsplats 1748, blef fältmarskalk 1754 och
afled på Sperlingsholm i Halland den 22 mars
1755.

Gift 1718 under sin fångenskap i
Moskva med grefvinnan Märta Helena Horn,
hvilken 1704 jämte fadern och fyra systrar
blifvit fången vid Narva och bortförd till det inre
af Ryssland.


10. Wrangel, Georg Gustaf,
militär, politiker.
Född d. 23 mars 1728; den föreg. son.

Redan 1737 inskrefs W. vid armén, där han 1746
avancerat till kapten vid lifgardet, då han sattes att
bevaka Springer (se II: 504), som på grund af sin
kännedom om faderns politiska åsikter invigde honom
i sitt förtroende, hvilket W. skamligt svek,
lämnande rapport till de styrande om allt, hvad S.
yttrat. Den gamle faderns ursinniga förbittring
öfver detta ovärdiga beteende förmådde W. att gå
i fransk krigstjänst, där han genom kronprinsen
Adolf Fredriks bemedling erhöll anställning som
kapten. Han blef sedermera 1749 löjtnant vid
lifgardet, 1750 kapten vid Cronhjortska
regementet och 1752 öfveradjutant. En kort tid
1756 tjänstgjorde han som af ständerna utsedd
kavaljer hos kronprins Gustaf, blef 1757 major
vid drottningens lifregemente och deltog med
utmärkelse i pommerska kriget. 1760–61
minister vid den Nedersachsiska kretsen och
resident i Hamburg, utnämndes han 1761 till
öfverste för Gula husarerna, transporterades 1763
i samma egenskap till Bohusläns regemente och
1769 till Nylands dragoner samt erhöll s. å.
generalmajors afsked. Han ägnade sig nu några
år åt skötseln af de gods i Tyskland, af hvilka
han genom sitt gifte kommit i besittning. Han
återkom till Sverige vid den tid, då Gustaf III
upptogs af sina planer om införande af
brännvinsregalet, för hvilkas förverkligande W. genom
sin kännedom om den preussiska
brännvinslagstiftningen ansågs särskildt lämplig. På hans
förslag beslöts också, att brännvinsbränningen ej
skulle, som ämnadt var, bedrifvas vid mindre
utarrenderade brännerier utan i stora
kronobrännerier, delvis inrymda i historiskt ryktbara
byggnader. Han insattes ock 1775 i den för kontroll
af planens förverkligande tillsatta
brännvinsdirektionen och blef s. å. landshöfding i Västerbottens
län och generallöjtnant. Den höga nåd,
hvarmed han en tid omfattats af konungen,
minskades dock, då det finansiella resultatet af
kronobrännerierna ej blef så lysande, som beräknats,
och i stället för beräknad riksrådsvärdighet fick
W. nöja sig med att 1781 förflyttas till
Halmstads landshöfdingstol och utgick s. å. ur
brännvinsdirektionen. 1789–92 var han svensk
minister i Italien, där han sedermera kvarstannade
till sin död i Livorno d. 7 dec. 1795.

Gift 1: med Dorotea Albertina von Barnewitz och
2: med friherrinnan Maria Charlotta Cedercreutz.


Adliga ätten Wrangel af Fall tillhörde


11. Wrangel, Vilhelm Gustaf,
krigare, konspiratör. Född i Reval d. 16 mars 1695.
Föräldrar: kaptenen Carl Gustaf Wrangel och
Margareta von Krusenstjerna.

Tidigt inkommen på krigarens
bana, deltog W. i striderna i Finland 1713–14,
blef 1717 kapten vid Södermanlands regemente,
deltog i Fredrikshalds belägring och sårades vid
Stäket 1719. W., som 1734 naturaliserades
som svensk adelsman, deltog med lif och själ i
intrigspelet under 1741–43 års ryska krig för
Carl Peter Ulriks af Holstein-Gottorp val till
svensk tronföljare och blef den egentliga ledaren
af 1743 års daluppror. Han var dock nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free