- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:762

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zetterström, Carl - Zettervall, Helgo Nikolaus - Zibet, Kristoffer Bogislaus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Zettervall, Helgo Nikolaus,
arkitekt. Född i Lidköping d. 21 nov. 1831.
Föräldrar: garfvaren Peter
Zettervall
och Maria Elisabet
Lagergren
.

Omedveten om sin
kallelse, försökte Z. sig, sedan
han slutat sina skolstudier, först
i handel och sedan med
landtbruk, utan att känna böjelse
för någotdera af dessa yrken. Han återvände
därför till hemmet och uppgjorde där sin första
byggnadsritning, nämligen till nytt hus åt
föräldrarna, som blifvit husvilla vid Lidköpings
stadsbrand 1849. Sedan han kort därpå
erhållit en kontorsplats i en spannmålshandel,
fortsatte han dock att sysselsätta sig med
arkitektoniska studier och planer. Då stadens
nedbrända kyrka skulle uppbyggas, antogs han 1852
till byggnadsbiträde af kyrkoarkitekten F. B.
Oppman, begaf sig 1853 till Stockholm och
ingick som elev vid Konstakademien. Under sina
studiiår här hade han den lyckan att åtnjuta
professor Scholanders särskilda handledning,
hvarjämte han under sommarferierna utförde
åtskilliga byggnadsföretag, reparationer och
ombyggnader, såsom: Ryholms slott i Västergötland
1855–56, bibliotekshuset i Skara 1857, Västerås
domkyrkas reparation och ombyggnad 1858–59.
Vidare utarbetade han under Oppmans ledning
förslag till Jönköpings hotell och blef såsom
deltagare i täflingen för byggnad åt Teknologiska
institutet, afsedd att förläggas vid
Kungsträdgården, en af de tre pristagarna.

Efter att på
våren 1860 ha fått afgångsbetyg från akademien
och blifvit anställd som extra ordinarie konduktör
vid k. öfverintendentsämbetet, antogs han på
hösten s. å. till Brunii efterträdare som arkitekt
för Lunds domkyrka och utarbetade, sedan han
1862 gjort en resa till Tyskland, Frankrike och
norra Italien, en omfattande plan för denna
domkyrkas restauration 1863, hvilken plan under de
närmast följande åren på grundvalen af mera
ingående studier jämkades, utvecklades och
fullständigades. Efter en ny för ytterligare
konststudier företagen resa till Italien 1868, tog han
med kraft itu med domkyrkans restauration,
hvilken 1880 fortskridit därhän, att alla konstruktiva
arbeten då voro afslutade. Under det nordens
yppersta byggnadsmonument, Lundakatedralen,
under hans skickliga hand år från år alltmera
återtog sitt äldsta, stilfulla, rena romanska
utseende, hade han tid öfrig att gifva ritningar och
förslag till öfver hundra stads- och
landtbyggnader. Däribland är att nämna den 1865–69
företagna ombyggnaden af Malmö gamla rådhus, som
därigenom betydligt förskönades,
restaureringsförslagen beträffande Linköpings domkyrka 1874,
Strängnäs domkyrka, Jäders kyrka i Södermanland
1875, Skara domkyrka 1878 och Kalmar domkyrka
1879. Efter Z:s förslag utfördes 1877–86
ombyggnaden af Linköpings domkyrkas torn. Bland
de nya kyrkor, till hvilka han gaf ritningar, må
ihågkommas: Hoby och Hellaryds i Blekinge 1861,
Klagstorps, Västra Bösarps och Lilla Bedinge i
Skåne 1864, Västra Vrams i Skåne 1867,
Håslöfs därsammastädes 1873 samt Allhelgonakyrkan
i Lund, påbörjad 1877, invigd 1891. Bland
hithörande arbeten kan äfven räknas den 1875
lämnade ritningen till Kristianstads kyrkas förhall.
Vidare uppgjordes af honom ritningar till
mångfaldiga andra byggnader, såsom 1864 Kirurgiska
lasarettet i Lund, 1869 hufvudbyggnaden å
Råbyholm i Skåne, 1874 corps de logis å
Toppeladugård i Skåne och Bolinderska huset i Stockholm,
1876 Norra latinläroverket i Stockholm, 1877
universitetshuset i Lund o. s. v. Om Z:s
ovanliga arbetsförmåga, hvilken framgår tillräckligt
af ofvanstående, vittnar ytterligare det
förhållandet, att han dessutom var i stånd att deltaga
i täflingarna för protestantisk katedral i Berlin
1868, för rådhus i Wien 1869 samt för
riksbanks- och riksdagshus å Helgeandsholmen 1873.
Pristagare i den första af dessa täflingar, erhöll han
i den sistnämnda 2:dra priset. Kallad 1871 till
ledamot af Konstakademien, förestod han såsom
vice professor i byggnadskonst därstädes
lärarebefattningen 1881–82. 1881 blef han intendent
i Öfverintendentsämbetet och 1882 såsom
öfverintendent chef för detta ämbetsverk. Äfven på
antydda plats fortfor han att utveckla en
betydande verksamhet såsom arkitekt. Så
uppfördes bl. a. efter ritningar af honom 1887–92
Matteuskyrkan i Norrköping och 1889–93 Oskar
Fredriks kyrka i Göteborg. Förutom nya kyrkor,
kommo ytterligare kyrkorestaureringar till stånd
efter hans planer. Det förnämsta af dessa
restaureringsarbeten gällde Uppsala domkyrka och
utfördes 1885–93. Vidare kunna nämnas Skara
domkyrkas restaurering, afslutad 1894, och
uppförandet af nytt torn i Klara kyrka i Stockholm,
färdigt 1886. I fråga om de beslutade
riksbyggnaderna på Helgeandsholmen bidrog äfven Z.
med åtskilliga förslag till anordnande på ett ur
estetisk synpunkt ändamålsenligt sätt af denna
väldiga byggnadskomplex. Dessa förslag lyckades
dock ej vinna fastställelse på vederbörligt håll.
Samma var förhållandet med en af honom
uppgjord plan för åstadkommande af ett tidsenligt
operahus. Från öfverintendentsbefattningen
afgick Z. först 1904.

Gift 1861 med Ida Lagergren.


Zibet, Kristoffer Bogislaus,
ämbetsman, vitter.
Född i Skåne d. 25 dec. 1740
och härstammande från en
ursprungligen engelsk släkt, som
inkommit i Sverige öfver
Livland och Rostock. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden i
Kvidinge Alexander Ziebeth och
Helena Kristina Nolleroth.

Student i Lund 1752, aflade Z. juridisk examen
därstädes 1760, hvarefter han ingick såsom
e. o. i Inrikes civilexpeditionen och efter någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free