- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:768

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åhlander, Tekla Ottilia - Åhlström, Olof - Åhrberg, Maria Lovisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skola,som då förestods af Frans Hedberg,
blef Å. ordinarie elev därstädes 1874 och kom
under fru Betty Almlöfs ledning, i det skolan
1874—77 förestods af denna skådespelerska och
hennes man. Antagen till aktris sistnämnda år,
då hon på hösten debuterade som gammal mamsell i
»Ett namn», har hon fortfarit att tillhöra nämnda
teater, äfven efter dess öfvertagande 1888 af en
association. Hon fick nu efterträda sin lärarinna
i dennas komiska rollfack. Sålunda blef hon en
mycket använd framställarinna af mer eller mindre
bedagade damer, helst sådana af ett löjeväckande
skaplynne. Och det är endast en mening om, att
hon som sådan varit utmärkt lyckad. Dock har
det anmärkts, att hon kanske vunnit sina vackraste
lagrar i roller, där ett djupt allvar legat
under den komiska ytan. Också har hon äfven
haft afgjord framgång vid återgifvandet af
älskvärda gamla fruntimmer. Af de många utaf
fröken Å. utförda roller må nämnas Fru Ström i
»Blommor i drifbänk», Bélise i »Lärdt folk i
stubb», Madam Rask i »Ensam», Fru Bonivard
i »Duvals skilsmessa», pigan <i>Ane</i< i »Geografi
och kärlek», Fru Heinecke i »Ära», Mormodern
i »Familjelycka», Gamla Lotta i »Lilla
professorskan», Gamla Frun i »Lönndörren»,
o. s. v. »Den bredd, som hvilar öfver hennes
spel, och hennes säkra diktion erinra om den
tid, då de sceniska artisterna, om de också icke
förmådde fånga lifvet i dess allra finaste skift
ningar, likväl kanske kunde gifva mera öfvertygande
totalbilder än nu.»

Åhlström, Olof, musiker, tonsättare. Född
d. 15 aug. 1756 i Vårdinge socken i Södermanland,
där föräldrarna voro bondfolk.
illustration placeholder
— Då Å. tidigt röjde ovanliga musikaliska
anlag, lagade föräldrarna, att han erhöll
undervisning af församlingens organist.
Men den spirituelle gossen fann sig ej längre
tillfredsställd med, hvad han där fick lära. Vid
sexton års ålder sade han därför fädernehemmet
farväl och begaf sig, med en matsäck af endast
några brödkakor, på vandring till Stockholm,
hvarest han vann inträde vid Musikaliska akademien.
Utom hvad han med de öfriga eleverna här inhämtade,
erhöll han enskild undervisning af akademiens inspektor
Zellbell, och gjorde sig hufvudsakligen förtrogen
med Glucks och Haydns tonskapelser. 1777
förordnades han till organist vid Maria församling
i hufvudstaden och innehade denna befattning
till 1792, då han förflyttades som organist till
Jakob. För sitt orgelspel, hvilket skildras såsom
något särdeles utmärkt i sitt slag, var han
städse högt uppburen af Stockholms musikälskande
allmänhet. Samtidigt med det han erhöll
organistbefattningen i Maria, begynte han
taga undervisning i kameralvetenskap och inskrefs
1779 som e. o. kammarskrifvare i krigskollegium.
Inom detta ämbetsverk fortgick han sedan till
kamrerare i passevolanskontoret 1794, till
krigskommissarie 1802 samt blef 1805 krigsråd
samt ledamot i krigskollegii civildepartement.
Vid sextiåtta års ålder sökte och erhöll han
afsked ur rikets tjänst men bibehöll organistsysslan
i Jakob fortfarande till sin död i Stockholm,
d. 11 aug. 1835. Led. af Musikaliska akad. —
Hans befordringar och arbeten som tjänsteman
åstadkommo aldrig några afbrott i hans verksamhet
som musiker och tonsättare. 1789 anlade han det
första nottryckeri i Sverige och utgaf därifrån
flera värdefulla arbeten, såsom: Musikaliskt
tidsfördrif
1789—1834, innehållande
pianokompositioner, kantater, uvertyrer m. m.,
Vikmanssons kvartetter, Arier ur de på k.
teatern uppförda operor, Traditioner af
svenska folkdanser, Skaldestycken satta i musik

o. s. v. Stort och berättigadt var det anseende,
han vann såsom tonsättare. Obestridligt var
han ock den yppersta viskompositören i vårt
land på sin tid. Utom redan nämnda arbeten
har han författat och utgifvit: Trois sonates
pour le clavecin avec l’accompagnement d’un
violin
, det första i koppar stuckna musikverk i
Sverige. Fyra klaverduetter, favoritpjäser ur
Haydns symfonier, musiken till operorna Frigga,
Tanddoktorn
och Crispinerna, flera sånger t. ex.
de af nationen länge med hänförelse sjungna:
»Du med trängtande rop», »Sörj ej den gryende
dagen förut!» Goda gosse, glaset töm

o. s. v. — Som ledamot i kommittén för kyrksången
biträdde han vid utarbetandet af den
koralbok, som utgafs under Hæffners namn 1819.
Men ännu före Hæffners död måste Å. själf utgifva
en koralbok i öfverensstämmelse med svenska
församlingens vanliga sång, hvilket koralverk ännu
följes i en del landsförsamlingar. En viktig och
till sitt värde beståndane insats i Sveriges
musik- och sångarlif gjorde Å. genom att åt
Bellman uppteckna och harmonisera de melodier,
på hvilka dennes 1790—91 utgifna »Fredmans epistlar
och sånger» skulle sjungas.
— Gift med Hedvig Charlotta Lenngren.

Åhrberg, Maria Lovisa, sårläkarinna. Född
i Uppsala d. 17 maj 1801 och dotter af en
akademivaktmästare.
illustration placeholder

— Under sin uppväxt hade Å. tillfälle iakttaga,
huru yttre skador helades af hennes mor och
mormor, som båda häri voro kunniga. I Stockholm,
där hon sedan tjänade som husjungfru,
hände sig vid några tillfällen, att under hennes
ögon kommo fall af yttre kroppsskador, dem hon med
framgång sökte hela. Med anledning däraf började
hon, när hennes tid det medgaf, ägna sig åt botandet
af dylika skador hos fattiga personer. De lyckade
kurer, hon därvid gjorde, hade till följd, att hennes
rykte spreds, och allt flera lidande, äfven ur
de bättre lottade klasserna, anlitade hennes
hjälp. Hon fann sig däraf föranlåten att lämna
sin tjänst och var sedan 1840 uteslutande verksam
såsom sårläkarinna. Hennes lika villiga som
skickliga och mestadels lyckosamma hjälp togs i
anspråk i allt större utsträckning, så att
det icke sällan inträffade, att hon på en enda
dag hade att sysselsätta sig med ända till ett
hundratal patienten, som sökte henne för
benbrott, sårnader och andra yttre skador.
Då hon icke använde annat än naturliga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free