- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:767

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åberg, Lawrence Heap - Åbergsson, Anders Victor - Åbergsson, Gustaf Fredrik - Åhlander, Tekla Ottilia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med. doktorn, professor Ernst
Georg Åberg
– en lång tid
praktiserande i Buenos-Ayres – och
Evelina Maria Heap.

Student i Uppsala 1871, vann Å. den
filosofiska graden 1877 och blef
docent i praktisk filosofi 1878. Hans
studier gjorde honom väl
förtrogen med den vid universitetet härskande
Boströmska skolans filosofiska världsåskåning. Emellertid
var han i sitt tänkande nog själfständig att icke låta
detta helt och hållet fjättras af det rådande
systemet. Detta visade sig omisskännligt i den
författareverksamhet, hvaråt han redan före sin
graduering började ägna sig och hvarmed han sedan i
ganska stor omfattning fortsatte vid sidan af sitt
akademiska lärarekall. Hans första, 1874
utkomna skrift, Ett försök att uppvisa
darwinismens förenlighet med en rationell idealistisk
världåsikt
, följdes 1877 af den akademiska
afhandlingen Om familjens begrepp och
väsentligaste grundformer
. Bland öfriga af honom
utgifna vetenskapliga skrifter kunna nämnas
Hegels och Boströms rättsfilosofiska grundtankar
1885, Om sedelagens allmängiltighet och den
sedliga viljans material
s. å., Om tiden 1890,
Filosofisk sedelära, I. II, 1893, III och IV
1894. Mera populärt hållna äro följande, delvis
anonymt utgifna, skrifter: Våra
äktenskapslagar
1879, Om darwinismens betydelse för
sedliga och religiösa frågor
1881, Den
boströmska världsåsikten, i sina grunddrag framställd

1882, I äktenskapsfrågan 1883, Olika dagrar,
religiösa samtal upptecknade af Amicus
Veritatis
1884, Skilda färger, politiska samtal,
under samma signatur 1886, Mannens
äktenskapsålder
1888, Stat och kyrka 1890, båda under
signaturen Styrbjörn Starke, Carl Pontus
Wikner. Hans lefnad och läror
1889 samt Fyra
föreläsningar i Göteborg
1891.

Såsom redan framgår af denna bibliografi var Å. en
samhälleligt intresserad man och han deltog lifligt i
1880-talets muntliga diskussioner i Uppsala. Om
detta intresse vittna äfven de broschyrer, han
1880 och 1882 utgaf i anledning af Ibsens
»Dukkehjem» och »Gengangere». Äfven i
tidnings- och tidskriftsuppsatser utvecklade han sina
åsikter, hvarjämte hans penna togs i anspråk för
artiklar af filosofiskt innehåll i »Nordisk
Familjebok».

Å. slutade plötsligt sin lefnad genom
själfmord d. 1 april 1895 i Uppsala.

Gift 1887 med Augusta Ågren, sedermera omgift med
fil. licentiaten J. W. Nilsson.


Åbergsson, Anders Victor,
jurist, riksdagsman. Född i Stockholm d. 26
mars 1835. Föräldrar: urboettmakaren Anders Wilhelm Åberg
och Eleonora Nymansson.

Student i Uppsala 1855, aflade
Å. 1859 hofrättsexamen, blef 1862
vice häradshöfding, 1868 fiskal
och 1872 assessor i Svea hofrätt
samt 1876 revisionssekreterare. Tillika var han
1872–74 ledamot af kommittén ang. ny
grufstadga. Å:s ådagalagda intresse för allmänna
värf föranledde hans val till stadsfullmäktig i
Stockholm 1882–88 och till ledamot af Andra
kammaren 1879–84, där han ådagalade
moderat-liberala åsikter och särskildt gjorde sig
bemärkt i diskussionen om lagfrågor. 1880–83
var han ledamot af lagutskottet och 1880–88
fullmäktig i riksgäldskontoret. 1883 blef Å.
expeditionschef i justitiedepartementet och 1884
justitieråd, tillhörde från 1879 Direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk och var sedan
1875 led. af Musikaliska akad. och dess præses
från 1885. Död å Furusund i Stockholms
skärgård d. 7 aug. 1897.

Gift med Augusta Resén.


Åbergsson, Gustaf Fredrik,
skådespelare. Född
i Stockholm d. 27 mars 1775.
Föräldrar: kungl.
ekonomihofmästaren Jonas Åberg och Fredrika
Maria Svan
.

Elev 1786 vid
K. operans kör, fick Å. 1792
anställning vid Stenborgs Svenska
komiska teater. Här kvarstannade
han i sex år, under hvilken tid
han dock icke ådagalade någon större dramatisk
begåfning. Annat blef förhållandet, då han 1798
öfvergick till Dramatiska teatern, där han
debuterade som Yngve i Leopolds tragedi på vers »Oden
eller Asarnes utvandring». Hans hittills slumrande
anlag gåfvo sig nu tillkänna med öfverraskande
styrka, och genom upprepade resor till Paris blef
han i tillfälle att ytterligare utbilda sig. Hans
konstnärsskap fick också en omisskännlig fransk
prägel, som i komiska roller kom honom väl till
godo, under det den franska skolans inflytande
visade sig mindre lyckligt vid hans uppträdande
i tragedien, detta genom den öfverdrift af dess
utmärkande kännetecken, hvartill han gjorde sig
skyldig. Bland de roller, i hvilka han ådagalade
ett erkändt mästerskap, nämnes i främsta
rummet Tartuffe. Med bibehållande af sin ställning
såsom aktör vid k. teatern blef Å. 1807
ordningsman därstädes. Med titel af hofsekreterare
var han 1812–20 »styresman» för scenen vid
operan och fortsatta såsom sådan 1823–27,
sedan han under mellantiden förestått egen teater
i Göteborg. Sedan han i nov. 1828 slutat
att uppträda såsom skådespelare, var han några
år instruktör vid elevskolan och till 1834 scenisk
styresman vid Dramatiska teatern och erhöll vid
sin afgång titel af öfverdirektör. Död vid
Furusund d. 20 juli 1852.

Gift 1:1793 med
premiärdansösen Margareta Christina Hallengren;
2: 1815 med Ottiliana Carolina Kuhlman, förut
gift med balettmästaren Deland och från honom
skild 1802. Första aktris vid k. teatern
1800–03, var hon i yngre år teaterns mest framstående
förmåga i älskarinneroller, där hon utvecklade
stort behag och ett af naturlig innerlighet buret
spel. Sedermera uppträdde hon, likaledes med
afgjord framgång, i subrettroller och omsider
såsom lyckad mère noble. Död i Stockholm d.
21 sept. 1866 vid 87 års ålder.


Åhlander, Tekla Ottilia,
skådespelerska. Född i Norrköping
d. 3 juni 1855. Föräldrar:
byggmästaren Anders Petter Åhlander
och Johanna Rockström.

Efter att 1872 ha såsom extra elev
antagits vid k. teatrarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free