* Fjæstad, Gustaf Adolf, målare, träskulptör. Född i Stockholm d. 22 dec. 1868. Föräldrar: skomakarmästaren P. C. Fjæstad och Christina Andersson. F. var först elev vid Fria konsternas akademi 1891--92 samt senare hos Bruno Liljefors och Carl Larsson, hvars assistent han var vid freskomålningarnas i Nationalmuseum utförande 1896. Bland F:s arbeten märkas Våt skog, Augustimånsken, Björkarna, Vintermorgon i Värmland, Rakstahöjden, Snö, Göteborgs museum, Rimfrost på is, Snödrifva öfver en gärdesdrifva, Kommer aldrig våren?, Barrskogsinteriörer, Vinternatt, flera väfnader, hvartill han gjort kartongerna, träskulpturen Stabbestol, o. s. v. F:s specialitet är snö, is och rimfrost, som han afbildar fullständigt illusoriskt. Hans gobeliner med rinnande vatten, snö i månsken o. s. v. till ämne äro synnerligen originella och vackra. Gift 1898 med målarinnan Kerstin Maria (Maja) Hallen. 10. Fleming, Otto, riksråd. Å rad. 26 står: Det vägrades emellertid honom nu återinträda i rådet; läs: han vägrade emellertid nu återinträda i rådet. Forsgrén, Carl Robert, blef student i Uppsala 1855. Fredholm, Johan Henrik Gotthard, som afled i Stockholm d. 11 juli 1904, var till sin död ledamot af Andra kammaren men undanbad sig 1903 återval till bevillningsutskottet. Moderns namn var Johanna Carolina (ej Charlotta) Holm. Fries (släkten). Den senast utkomna delen af »Svenska Ättartal» angifver som äldste kände stamfadern en Jon, som lefde i början af 1600-talet och blef far till Adam Jonsson Frijs, sporrmakare i Linköping och död 1710. 2. Fries, Teodor (Thore) Magnus, utgaf 1902--03 en större lefnadsteckning i två band öfver Carl von Linné. Fries, Samuel Andreas, blef 1904 stadsfullmäktig i Stockholm. Han har vidare utgifvit bl. a.: Bibel och Babel, 1903; Läronorm och lärofrihet vid religionsundervisningen i den svenska evangeliskt lutherska kyrkan, 1904; Konfirmationsundervisning i den kristna religionen enligt den svenska evangeliskt-lutherska kyrkans grundsatser, 1905. 1. Friesen, Carl Sebastian von, visade sig som ecklesiastikminister i sällsynt grad vinna representationens öra för sina önskningar och förstod, tack vare sitt vinnande väsen och sin första klassens förmåga som debattör, att afväpna en från början ovillig församling. Så lyckades han 1903 genomdrifva Hernösands stifts delning mot sammanslagning af Kalmar och Växiö stift. Men hans förmåga ställdes på än större prof vid 1904 års riksdag, då den stora läroverksreformen framlades. Denna åsyftade latinets uppflyttning till sjätte klassen och införande af en allmän medborgerlig examen för dem, som vid 15--16 års åldern vilja afsluta sin skolgång, och utgörande ett kompetensprof till åtskilliga banor, en väsentlig löneförhöjning för lärarna och sist och viktigast: ett första steg till läroverkens emanicipation från kyrkan genom upprättande af en särskild öfverstyrelse för de allmänna läroverken. Många och skilda krafter organiserades af skilda anledningar mot förslaget, och särskildt riktade biskop Billing ur klerikala motiv en intensiv agitation mot läroverksöfverstyrelsen. Genom sin öfverlägsna skicklighet i debatten afväpnade F. motståndet å alla punkter, och till och med öfverstyrelsen nådde i Första kammaren sex rösters majoritet. Säkerligen skulle F. kommit att på sitt område verka ännu mycket godt, om han ej redan under 1905 års riksdag drabbats af en sjuklighet, som hindrade honom att reflektera å anbudet att under unionskrisen öfvertaga statsministertaburetten, och hvilken redan d. 10 juni 1905 lade honom i grafven. 2. Friesen, Sixten Gabriel, fungerade som ledamot i statsutskottet och liberala samlingspartiets ledare till juni 1905, då han af Stockholms stadsfullmäktige invaldes i Första kammaren. Han är fortfarande bankofullmäktig och från 1904 Stockholms stadsfullmäktiges ordförande, den förste valde å denna plats. 3. Friesendorf, Fredrik von, blef 1762 serafimerriddare. 1. Fåhræus, Olof Immanuel, blef serafimerriddare 1864. 1. Geijerstam, Gustaf af, har ytterligare utgifvet bl. a.: berättelsesamlingen Skogen och sjön 1903, romanerna Karin Brandts dröm och Själarnas kamp 1904, Andreas Vik och Farliga makter 1905 samt Bröderna Mörk 1906. 1. Gernandt, Kristian Emanuel, afled i Stockholm d. 1 juni 1906. 2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina, har ytterligare utgifvit I pagodernas land, roman 1903 och När sjön går hög. En sannsaga 1905. Gilljam, Gustaf Fredrik, är fortfarande medlem af Första kammaren, som 1904--06 invalt honom i talmanskonferensen, och var 1903 lekmannaombud vid kyrkomötet för Stockholms stad. Som universitetskanslär kvarstod han till 1904 och hugnades s. å. med serafimerorden. Gripenstedt, Johan August. Sonen Johan Theodor är fortfarande medlem af Första kammaren, som allt framgent invalt honom i statsutskottet och vid lagtima riksdagen 1905 i hemliga utskottet. * Gullstrand, Allvar, ögonläkare. Född i Landskrona d. 5 juni 1862. Föräldrar: förste stadsläkaren därstädes Per Alfred Gullstrand och Sofia Matilda Korsell. Student i Uppsala 1880, blef G. medicine kandidat därstädes 1884, aflade 1888 med. licentiatexamen vid Karolinska institutet och promoverades 1890 till med. doktor. Tidigt gjorde han ögonsjukdomarna till specialstudium och förordnades 1891 till docent i oftalmologi vid Karolinska institutet. 1891--94 bestridde han, dels som tillförordnad, dels som ordinarie,