Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjæstad, Gustaf Adolf - 10. Fleming, Otto - Forsgren, Carl Robert - Fredholm, Johan Henrik Gotthard - Fries - 2. Fries, Teodor (Thore) Magnus - Fries, Samuel Andreas - 1. Friesen, Carl Sebastian von - 2. Friesen, Sixten Gabriel von - 3. Friesendorff, Fredrik von - 1. Fåhræus, Olof Immanuel - 1. Geijerstam, Gustaf af - 1. Gernandt, Kristian Emanuel - 2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina - Gilljam, Gustaf Fredrik - Gripenstedt, Johan August - Gullstrand, Allvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
* Fjæstad, Gustaf Adolf, målare, träskulptör.
Född i Stockholm d. 22 dec. 1868. Föräldrar:
skomakarmästaren P. C. Fjæstad och Christina
Andersson.
F. var först elev vid Fria konsternas
akademi 1891–92 samt senare hos Bruno Liljefors
och Carl Larsson, hvars assistent han var vid
freskomålningarnas i Nationalmuseum utförande 1896. Bland
F:s arbeten märkas Våt skog, Augustimånsken,
Björkarna, Vintermorgon i Värmland, Rakstahöjden,
Snö, Göteborgs museum, Rimfrost på is, Snödrifva
öfver en gärdesdrifva, Kommer aldrig våren?,
Barrskogsinteriörer, Vinternatt, flera väfnader,
hvartill han gjort kartongerna, träskulpturen
Stabbestol, o. s. v. F:s specialitet är snö,
is och rimfrost, som han afbildar fullständigt
illusoriskt. Hans gobeliner med rinnande vatten, snö i
månsken o. s. v. till ämne äro synnerligen originella
och vackra.
Gift 1898 med målarinnan Kerstin Maria (Maja) Hallen.
10. Fleming, Otto, riksråd. Å rad. 26 står: Det
vägrades emellertid honom nu återinträda i rådet;
läs: han vägrade emellertid nu återinträda i rådet.
Forsgrén, Carl Robert, blef student i Uppsala 1855.
Fredholm, Johan Henrik Gotthard, som afled i
Stockholm d. 11 juli 1904, var till sin död ledamot
af Andra kammaren men undanbad sig 1903 återval till
bevillningsutskottet.
Moderns namn var Johanna Carolina (ej Charlotta) Holm.
Fries (släkten). Den senast utkomna delen af »Svenska
Ättartal» angifver som äldste kände stamfadern en
Jon, som lefde i början af 1600-talet och blef far
till Adam Jonsson Frijs, sporrmakare i Linköping och
död 1710.
2. Fries, Teodor (Thore) Magnus, utgaf 1902–03
en större lefnadsteckning i två band öfver Carl
von Linné.
Fries, Samuel Andreas, blef 1904 stadsfullmäktig
i Stockholm. Han har vidare utgifvit bl. a.:
Bibel och Babel, 1903; Läronorm och lärofrihet vid
religionsundervisningen i den svenska evangeliskt
lutherska kyrkan, 1904; Konfirmationsundervisning
i den kristna religionen enligt den svenska
evangeliskt-lutherska kyrkans grundsatser, 1905.
1. Friesen, Carl Sebastian von, visade sig
som ecklesiastikminister i sällsynt grad vinna
representationens öra för sina önskningar och förstod,
tack vare sitt vinnande väsen och sin första klassens
förmåga som debattör, att afväpna en från början
ovillig församling. Så lyckades han 1903 genomdrifva
Hernösands stifts delning mot sammanslagning af
Kalmar och Växiö stift. Men hans förmåga ställdes
på än större prof vid 1904 års riksdag, då den stora
läroverksreformen framlades. Denna åsyftade latinets
uppflyttning till sjätte klassen och införande af
en allmän medborgerlig examen för dem, som vid 15–16
års åldern vilja afsluta sin skolgång, och utgörande
ett kompetensprof
till åtskilliga banor, en väsentlig löneförhöjning
för lärarna och sist och viktigast: ett första
steg till läroverkens emanicipation från kyrkan
genom upprättande af en särskild öfverstyrelse för
de allmänna läroverken. Många och skilda krafter
organiserades af skilda anledningar mot förslaget, och
särskildt riktade biskop Billing ur klerikala motiv en
intensiv agitation mot läroverksöfverstyrelsen. Genom
sin öfverlägsna skicklighet i debatten afväpnade
F. motståndet å alla punkter, och till och med
öfverstyrelsen nådde i Första kammaren sex rösters
majoritet. Säkerligen skulle F. kommit att på sitt
område verka ännu mycket godt, om han ej redan
under 1905 års riksdag drabbats af en sjuklighet,
som hindrade honom att reflektera å anbudet att under
unionskrisen öfvertaga statsministertaburetten, och
hvilken redan d. 10 juni 1905 lade honom i grafven.
2. Friesen, Sixten Gabriel, fungerade
som ledamot i statsutskottet och liberala
samlingspartiets ledare till juni 1905, då han af
Stockholms stadsfullmäktige invaldes i Första
kammaren. Han är fortfarande bankofullmäktig och från
1904 Stockholms stadsfullmäktiges ordförande,
den förste valde å denna plats.
3. Friesendorf, Fredrik von, blef 1762
serafimerriddare.
1. Fåhræus, Olof Immanuel, blef serafimerriddare
1864.
1. Geijerstam, Gustaf af, har ytterligare utgifvet
bl. a.: berättelsesamlingen Skogen och sjön 1903,
romanerna Karin Brandts dröm och Själarnas kamp 1904,
Andreas Vik och Farliga makter 1905 samt Bröderna
Mörk 1906.
1. Gernandt, Kristian Emanuel, afled i Stockholm
d. 1 juni 1906.
2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina, har
ytterligare utgifvit I pagodernas land, roman 1903
och När sjön går hög. En sannsaga 1905.
Gilljam, Gustaf Fredrik, är fortfarande medlem
af Första kammaren, som 1904–06 invalt honom i
talmanskonferensen, och var 1903 lekmannaombud
vid kyrkomötet för Stockholms stad. Som
universitetskanslär kvarstod han till 1904 och hugnades s. å. med
serafimerorden.
Gripenstedt, Johan August. Sonen Johan Theodor
är fortfarande medlem af Första kammaren, som allt
framgent invalt honom i statsutskottet och vid lagtima
riksdagen 1905 i hemliga utskottet.
* Gullstrand, Allvar, ögonläkare. Född i
Landskrona d. 5 juni 1862. Föräldrar: förste
stadsläkaren därstädes Per Alfred Gullstrand
och Sofia Matilda Korsell.
Student i Uppsala
1880, blef G. medicine kandidat därstädes 1884,
aflade 1888 med. licentiatexamen
vid Karolinska institutet och promoverades 1890
till med. doktor. Tidigt gjorde han ögonsjukdomarna
till specialstudium och förordnades 1891 till docent
i oftalmologi vid Karolinska institutet. 1891–94
bestridde han, dels som tillförordnad, dels som
ordinarie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
