arkeolog. Född på Sörby i Nerike d. 24 juli 1829; den föregåendes sonson. Föräldrar: kaptenen frih. Gabriel Djurklou och friherrinnan Kristina Maria Silfverschiöld.
Efter förberedande studier vid Uppsala lyceum, inskrefs D. vid universitetet som student 1847 och aflade kansliexamen 1854. S. å. anställd som e. o. amanuens i riksarkivet, lämnade han inom kort denna befattning för att öfvertaga sin ärfda fädernegård Sörby i Nerike. Såsom fornvän har D. visat mycket nit i att hos svenska folket väcka kunskapen om och intresset för våra forntidsminnen. Ett af hans föredrag 1856 i Nerikes präst- och lärareförening om »Svenska landskapsmålen», gaf anledning till stiftandet af Nerikes fornminnesförening, den första provinsiella sammanslutning i landet för upptecknandet och vården af de inom det egna landskapet befintliga minnesmärken, hvilken förening blef förebild för en mängd dylika i andra delar af riket. Vid Nerikesföreningens stiftelse 1856 utsedd till dess förste sekreterare, innehade han denna befattning till 1865, då han förordnades af Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien till hennes antikvitetsintendent. I denna egenskap företog han resor och verkställde antikvariska forskningar i Värmland 1866-67, i Älfsborgs län 1868-69 samt i Finveden och Mo härad i Småland 1870, öfverallt sökande väcka befolkningens intresse för ålderdomsminnen och fornlämningar, på samma gång målet för hans egna studier var att utforska den äldsta odlingens gång i de genomsökta orterna.
1863 förordnad till tjänstgörande kammarherre hos drottning Lovisa, utnämndes han till registrator vid k. maj:ts orden samt till underceremonimästare vid k. maj:ts orden 1870. Arbet. ledamot af Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien och för öfrigt medlem af flera in- och utländska lärda samfund, blef D. 1879, vid Köpenhamns universitets jubelfest, fil. hedersdoktor och 1888 ledamot af Landtbruksakademien. 1893 förordnades D. till domänintendent i Örebro län. Länets hushållningssällskap utsåg honom 1883 till sin v. ordf. och 1894 till ordf. och tilldelade honom 1892 sin stora guldmedalj. D. blef 1886 ordf. i styrelsen för Tekniska elementarskolan i Örebro och 1893 medlem i styrelsen för riksbankens afdelningskontor därstädes samt var 1891-92 ledamot af jordbrukslägenhetskommittén. D:s af trycket utgifna skrifter äro, förutom årsberättelser, anmälanden, recensioner och uppsatser i åtskilliga tidskrifter och tidningar: Några ord om svenska landskapsmålen 1856; Ur Nerikes folkspråk och folklif 1860; Hjälmaresänkningsfrågan förr och nu 1863; Om svensk fornforskning 1872; Om vapentaget 1872; Hambrei öfversättning af Erasmi Roterodami De civilitate morum puerilium 1872; Unnarsboarnes seder och lif 1874; Hjälmaresänkningsfrågan i sitt sista skede 1876; Om Göran Månssons till Bohusnäs jordebok 1879; Lifvet i Kinds härad i Västergötland i början af 17:de århundradet 1885; Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål 1883 m. m.
Gift 1863 med Hedvig Nathalia von Hennigs.
