Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET
II
»Nej, hon kommer ej att avvisa mig — det är jag inte
rädd för, men det högtidliga däri — ovanan ...»
Sylvia skrattade: »Jag hoppas verkligen, att ni är ovan !
Vem kan skaffa sig övning i att fria? För övrigt känner
även jag mig förskräckligt ovan ... jag förstår inte alls,
att jag med ett kort ’ja’ har givit bort hela mitt liv... hal
jag ej överilat mig? Jag känner er egentligen så litet
och ni — känner mig kanske alls inte ...»
»Om jag känner er: den mest naturliga, glada, täcka
lilla varelse ...»
»Kort sagt, ett mönster för en väluppfostrad grevinna,
eller hur? Någon annan sida av min karaktär har jag ju
ej heller haft tillfälle att visa under de fem eller sex
ko-tiljonger vi dansat med varandra. Det finnes dock
verkligen inom mig åtskilligt, varom ni förmodligen ej har den
minsta aning?»
»Till exempel?»
»Oerhörda anspråk på livet och på människorna och i all
synnerhet på den man, med vilken jag skall framleva mitt
liv.»
»Måste han kanske vara en halvgud?»
»Nej, men en fullkomlig människa. Så som han
därborta», tillade hon och pekade på brodern.
Rudolf närmade sig. »Varför peka ni på mig?»
»Du blir prisad som ett mönster för fullkomlighet»,
svarade Delnitzky. »Du motsvarar det ideal, som din
syster har bildat sig för en — hur var det nu hon uttryckte
sig — fullkomlig människa.»
Rudolf skakade med en suck på huvudet:
»Då måste jag ännu en gång upprepa motivet för mitt tal
— leve framtiden — den skall frambringa fullkomliga
människor; nu finnes endast fjärdedelen, åttondelen,
hundradelen ...»
»Du går ej ens in på, att det finnes halva?»
»Ack, halvhet i en annan betydelse, det påträffar man
endast alltför ofta. För att tala allvar, så har du en
alltför god tanke om mig, Sylvia. Du vet dock min uppgift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
