Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET
41
»Om Schopenhauer eller Nietzsche eller kanske till och
med om kyrkomötenas historia? Nej, jag tackar —»
»De båda tänkare, som du nu nämnde, höra ej till
mina favoriter, så djupt och underbart deras språk än
är —»
»Har du då över huvud taget läst dem?»
»Nå än du då?» — Anton gjorde en nekande rörelse
med huvudet — »och beträffande kyrkomötena, så
känner jag föga till deras historia —»
»Så gör jag det i stället så mycket bättre. Som du
väl vet, var jag två år hos jesuiterna på Kalksburg —»
»Hos jesuiterna.»
Toni ryckte otåligt på axlarna. »Nåja, förlåt, hos
jesuiterna — och där studeras mycket noga allt, som
hör till kyrkohistorien. Mer än två år skulle jag i alla
händelser ej ha kunnat uthärda; jag hade dock aldrig
blivit en rätt lärjunge till jesuiterna.»
»Gud ske lov! Men det, jag nyss ville ha sagt, var,
att jag hoppas vi komma att stå i innerlig, andlig
gemenskap; att vi kunna tala med varandra angående allt
det vi beundra, allt det vi förvånas över i denna
underbara värld —»
»Jag förvånas över din underbara skönhet —»
Nu ryckte hon på axlarna. »Återigen?»
»Blir du nu ond över, att jag beundrar dig, att jag är
galen i dig?»
Nej, därför var hon ej ond; men det började inge
henne en viss bävan, att han ej var i stånd att tala om
någonting annat.
Han tryckte hennes arm tätt intill sig, böjde sig ned
över henne och sänkte sin glödande blick djupt i hennes
ögon —; det var en blick, som fyllde hennes inre med en
berusande känsla. Kunde det väl i hela världen finnas
något mer underbart än just detta? ...
Båda voro tysta. I den kvalmiga luften kändes en svag
doft, som tillkännagav det annalkande regnet. Den
underbara belysningen blev alltmera onaturlig; man skulle ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
