- Project Runeberg -  Marthas barn /
18

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karaktär. Många ansågo henne förtjusande, och Rudolf höll
henne innerligt kär.

På så sätt kände sig Martha fullt lugn och tillfredsställd
med sonens äktenskapliga lif. Annorlunda var förhållandet
med dotterns förestående giftermål. Härvidlag kände hon sig
outsägligt ängslig. Hon hade städse närt den förhoppningen,
att Sylvia i ett harmoniskt äktenskap skulle finna samma lycka,
som hon själf funnit vid Tillings sida. Och för något sådant
erbjöd den unge Delnitzkys karaktär föga garanti.

*



Det var samma afton som dopfesten. Sylvia satt vid
fönstret i sitt rum. Skymningen hade redan sänkt sig. Fönstret
stod öppet, och den ljumma, doftmängda nattluften strömmade
in. Bakom trädens toppar höjde sig månens blodröda,
onaturligt stora skifva. Fjärran från hördes grodornas sakta
kväkande ; från det närmaste buskaget ljöd en näktergals drill.

Sylvias hufvud var tillbakalutadt mot länstolens ryggstöd,
och hennes händer hängde ned öfver armstöden. Hennes
andedräkt gick hörbar och hastig öfver de halföppna läpparna;
hon kände hur hennes hjärta slog.

Kär . . .! Denna visshet var ej endast en inre lycka,
utan äfven en fysisk sådan. Hon kände en så behaglig värme,
en så salig beklämning i sitt inre, en så sällsam bedöfning i
hufvudet.

Vid afskedet — de stodo osedda af de andra i ett hörn
af den mörka vestibulen — hade han tryckt en kyss på hennes
läppar. Den första kärlekskyssen i hennes lif. Nu satt hon
där och sökte att i minnet återkalla denna tilldragelse, denna
känsla. Hon var så upprörd, så rik — med ett ord: förändrad;
hon var ej mer samma Sylvia som hon varit för några timmar
sedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free