Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom hade jag virtuosmässigt låtit dessa våldets verktyg hvina
genom luften, yttrade jag endast i bildlig betydelse. Jag står
här för att tala mot den råa styrkan, men hvad beträffar själfva
det talade ordet, detta känslans och tankens vapen, vill jag
taga min rätt i anspråk, vara skarp och bestämd och kraftigt
och oförfåradt, liksom man fordom använde bila, lans och
gissel, begagna mig af detsamma. Afven det, jag skulle önska
se besegradt, tänkte jag mig i bildlig mening. Dessa bojor
äro icke af järn, dessa drakar ha inga fjäll, och det tempel,
jag menar, hvilar icke på några stenpelare. Jag måste uttrycka
mig tydligare ...»
Och nu började han i lugn ton förklara, hvilka bojor och
fjättrar, som enligt hans åsikt binda oss alla, och hur man
skall kunna skaka af sig dem, hvilket härligt tempel, som
månglarna vanhelga, och hur man skall kunna bortjaga dem,
och slutligen hvad den drake heter, som så härjande far fram
i samhället, och den Sankt-Georgs-bragd, genom hvilken detta
vidunder skall nedgöras.
, »Hvar man födes till slaf. Han måste träla, antingen
han vill eller icke; han måste lära sig ett visst föreskrifvet
pensum, såvida han icke vill underkasta sig militärtvånget
tre, i stället för endast ett år, och på samma gång han trälar
detta tvångsår, kallas han ’frivillig’. Frivillighet och
själfbe-stämning förekomma sällan i samhällslifvet. Lifegenskapen är
visserligen upphäfd — men är man icke bunden vid sin torfva,
när man icke får resa hvart man vill och vara borta hur
länge som helst utan att kallas desertör, och är man kanske
fri, när man släpar på fattigdomens fjättrar? Hur alla dessa
bojor skola kunna sprängas? Genom den sociala frågans
lösning. Att han nu skulle ha denna lösning klar, sammanfattad
i en färdig formel, en sådan dåraktig förmätenhet skulle man
väl icke — ville han hoppas — tilltro honom. Han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
