Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
I.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa föreligger i en medeltida
avskrift \ Uppgiften om författaren härrör från denna. I
övrigt saknas alla upplysningar om visan.
En äldre tids forskning betraktade Frihetsvisan som
ett uttryck för en allmän, tidstypisk strömning. 1 våra dagar
har forskningen anlagt nya synpunkter. Den ser i
Frihetsvisan en dagspolitisk urkund och har i samband härmed
sökt fastställa den politiska situation, i vilken visan hör
hemma.
Uppslaget till denna nya uppfattning av Frihetsvisan
tillkommer Hans Hildebrand2. Han daterar visan till år
1439. Bevisen härför finner han dels i vissa överensstämmelser
med en av det svenska riksrådet detta år utfärdad
proklamation mot Nils Stensson3, dels i visans ord, där det Sveriges
olyckliga tillstånd, som skildras, uppges ha varat i 50 år,
vilket skulle åsyfta tiden 1389—1439. Hans Hildebrands
uppsats behärskas i övrigt av en strävan att framhålla biskop
Thomas’ uppträdande i offentliga frågor såsom en given
konsekvens av hans fosterländska sinnelag. Den hävdar
uppfattningen, att Frihetsvisan är ett uttryck för den av
Engelbrekt och Karl Knutsson ledda fosterländska rörelsen
i Sverige.
Frihetsvisan upptogs 1919 på nytt till historiskt studium
1 God. B. 42. Kungl. Biblioteket. Jmfr Klemmings edition, Svenska
Medeltids Dikter och Rim. S. F. S. 25.
2 Biskop Thomas i Ur Folkens Häfder årg. 1876, s. 247 ff.
3 Hadorph, Twå gambla Swenske Rijm-Krönikor II, s. 131 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
