Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
31
av Erland Hjärne1, Denne fastslår, att »Visan om
Engel-brekt och Karl Knutsson» och den i handskriften
omedelbart följande »Nota de libertate», som man stundom tagit
för två visor, utgöra ett sammanhängande, fullständigt och
avrundat diktverk. En fast grund för uppfattningen av
Frihetsvisans innehåll har härmed vunnits. En närmare
tidsättning av dikten söker Hjärne erhålla genom en
undersökning av unionsfrågans läge i Sverige åren 1439—1440.
Han finner, att den nationella strömningen under år 1439
visar en märkbar stegring inom riksrådet, betecknad av
dettas övergång från Kalmarfördraget av år 1436 till 1438
års Kalmartraktat som basis för en unionsuppgörelse. Denna
utveckling skulle enligt Hjärne ha kulminerat i ett beslut
på ett möte i Arboga under januari 1440 till förmån för
inhemskt konungaval. Men detta den fosterländska
samlingens resultat kom att omintetgöras. Karl Knutssons
separatavtal med kung Kristoffer längre fram samma år ledde
till rådsbeslutet om Kristoffers val till Sveriges konung vid
Mikaelsmässotiden 1440. I denna politiska situation har
enligt Hjärne Frihetsvisan tillkommit. Den har diktats vid
tiden för Arbogamötet i januari 1440 och återspeglar den på
mötet rådande andan. Den vill varna mot nya unionella
kompromisser och vänder sig sannolikt främst till Karl
Knutsson, som genom sitt avfall från det nationella
programmet skulle för lång tid omöjliggöra dettas förverkligande.
Diktens frihetsbegrepp förenar enligt Hjärne den nedärvda
rättsordningen, utformad under kyrkligt inflytande och stödd
på landslagen, med den Engelbrektska upprorsrörelsens
nyvaknade och mot unionen riktade nationalkänsla.
Frihetsvisan blir på detta sätt för Hjärne »den nya svenska
fosterlandskänslans äldsta litterära urkund».
Hjärne och tidigare forskare ha hävdat uppfattningen,
att Frihetsvisan är ett belägg på biskop Thomas’ sympatier
för den nationella rörelsen inom Sverige. I en uppsats, som
1 Biskop Thomas’ av Strängnäs visa om striden för Sveriges frihet.
Finsk Historisk Tidskrift 1919 s. 96 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
