34 (Scandia / Band IX. 1936)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Överenskommelsen med Adolf Fredrik är ett kontrakt
av det slag, som även modern statslära anser nödvändig vid
val av ny dynasti.[1] Svårligen skulle naturrättslärarna
godtagit överenskommelsen i Hamburg som en rätt tillämpning
av deras lära om ett härskarkontrakt. Intet visar heller att
1751 års ständer ansett den så vara och därmed förväxlat
den överenskommelse, som alltid måste träffas, med den, som
blott existerar som ett fantom. Vill man analogiskt klargöra,
huru de för sig konstruerat kungavalet, får man erinra om
den lösning ständerna riksdagen förut givit av frågan om
förhållandet mellan kommittenter och riksdagsmän. Så väl
kungaval som riksdagsmannaval avse att bestämma, vilken
person som skall utöva en viss makt. Huru stor denna skall
vara beror av rikets grundlagar och bestämmes icke vid
valtillfället genom en maktöverlåtelse från väljarna till den
valde [2]. Konungamaktens särställning enligt författningen
har dock vållat att båda parterna i samband med valet
behövt erinras om sina förpliktelser enligt samma grundlagar.
Detta har varit syftet med Hamburgförsäkringen, som är
analog med Ulrika Eleonoras preliminärförsäkran eller — då
ju Adolf Fredrik företräder en ny dynasti — Karl Gustavs
försäkran av 1650. När Adolf Fredrik gjort svårigheter att
finna sig tillrätta med vad grundlagarna bestämt i fråga om
svensk maktfördelning, har man hänvisat honom till att han
redan tagit den för god.[3]

[1] Jellinek,System der subjektiven öffentlichen Rechte,Zweite Auflages. 209.
[2] Lagerroth m. fl.: Frihetstidens maktägande ständer I s. 154 o. 161.
[3] Försäkringen i Hamburg avgavs enligt Malmström: Sveriges politiska
historia 1718—1772 III s. 226, den 3 sept. 1743 och är således ej identisk med
den, Brusewitz avtrycker i Frihetstidens grundlagar s. 67. Den senare är
daterad den 17 okt., 3 dagar efter det Adolf Fredrik anlänt till Sverige. Vad
Malmström a. a. s. 239 återger av försäkringen i Hamburg återfinnes i
oktoberförsäkringen § 8. Det torde vara denna utfästelse Gyllenborg särskilt har
i sikte i sitt resonemang.

Jag har så ingående uppehållit mig vid dessa problem, därför att min
uppfattning, när den först framlagts i mitt debutarbete, Om konungamakten
i frihetstidens statsrättsliga teori, Statsv. Tidskr. 1909, bestreds av S. J.
Boëthius i Till frågan om uppkomsten av 1809 års RF i samma tidskrift 1911 s.
90. (Jfr. Bertil Boëthius i Hist. Tidskr. 1916 Översikter och granskningar s. 12). Ett genljud därav möter i Olof Jägerskiölds anmälan av Frihetstidens
maktägande ständer i Nya Dagligt Allehanda den 20. 7. 1934. Karl-Elof
Rudelius synes däremot i Författningsfrågan i de förenade utskotten 1769 i
Statsv. Tidskr. 1935 ansluta sig till min uppfattning. Även Beth Hennings
talar i sin bok »Gustav III som kronprins» s. 15 om att Browallius givit
kontraktsteorien ett grundskott, dock utan någon hänvisning till mina
arbeten. Jfr. a. a. s. 93.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon May 19 11:16:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/scandia/1936/0044.html

		Scandia / Band IX. 1936 / 34 (1928-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|