Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Per Nyström.
Att den nya företagsformen på grund av sina sociala
följdverkningar skulle ådraga sig ett starkt motstånd insåg
den politiska ledningen. Det var nödvändigt att gå fram med
stor omsorg för att inte upprorsrörelser skulle uppkomma.
Avelsgårdsprojektet gick främst ut över prästerna och
bönderna. Därför tillställdes dessa brev, som äro mästerverk
av demagogisk konst.
Med stor sorg och stort bekymmer gav konungen
prästerskapet och bönderna tillkänna att liksom under hela
sin regeringstid hade han inte nu i sin yttersta ålder
efterlåtit att beskydda och beskärma det fattiga fäderneslandet
mot sådant övervåld, tyranni och fördärv, som hade rått
före hans tid och som det även efter hans regeringstillträde
stundom varit tillbud till i det fattiga fädernesriket. Nu hade
hela kristenhetens fiender de omilda ryssarna förhärjat den
fattiga landsändan Finland, de hade dragit in med 150,000
man och brukat så okristeliga stycken som att sönderriva
små barn och slå ihjäl fattiga barnsängskvinnor. När
konungen förnam deras onda uppsåt, hade han i egen person
förfogat sig till den fattiga landsändan och sökt förhindra
deras framfart. Om inte denna lilla hjälp hade kommit,
hade detta gamla kristna land, som framfarna kristna
konungar för många hundra år sedan lagt under Sveriges
krona och under kristendomen, kommit i ryssarnas våld
och under deras tyranni. Nu visste konungen ingen annan
utväg än att klaga sin nöd för Sveriges inbyggare i
förhoppning att de skulle som rätta kristna uttänka på vad sätt
ryssarnas företag skulle kunna motstås. Han ville dock inte
fördölja sina egna råd i denna angelägenhet. För det första:
det var nödvändigt att åkalla Gud om beskydd och beskärm.
För det andra: trettiosex års erfarenhet hade lärt honom
att krigsmakten måste förstärkas. Han bad prästerna och
menige man att icke förkasta dessa råd. Han hade givit
sina befallningsmän tillkänna, hur han ansåg att varje
landsända bäst kunde stärkas med krigsfolk och andra
förnödenheter; han hoppades att undersåtarna välvilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
