- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
275

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull: Saxo inför Bestyrelsen av Det danske Sprog- og Litteraturselskab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Saxo inför Det danske Litteraturselskab.

275

procacius insultarent o: då danerna i det de jublade över den
nye konungens trontillträde fräckt begabbade pristinæ ruinæ.

Pristinæ är i den nya texten rättat till pristini.
Upphovsman till rättelsen är Kinch (291).

Bestyrelsen (17—19) ger sitt försvar för denna rättelse
formen av en mångordig redogörelse för hur Kinch nått
fram till sin ståndpunkt. Det skall till en början ha väckt
dennes uppmärksamhet, att »det allmänna språkbruket»
krävde pristini (o: regis) i stället för pristinæ. Han vände
sig därefter till Compendium Saxonis och Krantz. Det heter
i det förra: Cum enim Dani Olauo applauderent at Kanuto
mortuo insultarent. »På det skönaste sätt», förklarar
Bestyrelsen, svarar detta till den rättade texten. Hos Krantz
läses: Parum erat improbis illis, innocentissimo regi manus
iniecisse, nisi et cæsum infamarent, ut plauderent auribus
iam regnantis. Avvikelserna är här enligt Bestyrelsen större;
»dock synes infamarent att svara till insultarent, så att också
hons förlag har haft, att det var Knut, som stämningen var
vänd emot». Till sist skall Kinch ha funnit, att till följd av
Saxos allmänna uttryckssätt man hade att vänta en direkt
motsättning till novi regis.

Efter denna redogörelse, som vuxit ut till något annat
än Kinchs, förklarar Bestyrelsen, att rättelsen pristini inte
kan avfärdas såsom godtycklig, utan vilar på ett solitt
vetenskapligt fundament: hänsynen till språkbruk och tradition
är »formentlig indlysende».

Vänder vi oss först till språkbruket, torde det utan
vidare vara klart, att formen pristinæ i det sammanhang, där
den här förekommer, inte hör hemma i ordinär latinsk prosa.
Saxos språk är emellertid inte någon ordinär prosa: den är
en rent rhetorisk sådan. Och i denna rhetoriska prosa hör
pristinæ helt hemma. Konstruktionen innebär endast det
utomordentligt vanliga, att en genitiv förvandlas till adjektiv
och sättes som attribut till det substantiv, med vilket den
hör samman. Beläggen härpå är många även hos Saxo. Att
en eventuell antites innehållsmessigt inte därav rubbas,
behöver inte tilläggas.

Rättelsen pristini blir under dessa förhållanden rent
godtycklig, Och det verkar enbart hjelplös naivitet, när
Bestyrelsen för denna rättelse söker stod i texttraditionen.
Compendium Saxonis och Krantz har båda på det oskönaste
sätt, Compendiet oskönast som alltid, deformerat Saxo i syfte
av normalisering. Det är lika omöjligt att hos dem finna
stod för ett pristini som för pristinæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:07:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free