Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
185
nornas fiender, medan dalkarlarna alltifrån 1464, då de åter
ingrepo i rikspolitiken, varit patrioter och i första hand
bekämpat konung Christiern.
Stockholmarnas tidigare missnöje med Karl Knutsson,
som visade sig 1457, hade sin grund i dennes handels- och
tullpolitik. Emellertid fingo de tydligen efter tronskiftet
ånyo kämpa med ekonomiska svårigheter, som hade sin
grund i politiska förhållanden. Stockholms slott och län
undanhölls Oxenstiernorna av kung Christiern och
förvaltades av den pålitligare Ture Turesson, medan Nils
Christi-ernsson (Vase) innehade Västerås’ län med Dalarna.
Stockholms ställning som rikets ledande handelsstad hängde
framför allt på att dess köpmän reglerade avsättningen av
Bergslagens järn- och kopparmalm till hanseaterna. Men det
låg alltid i länsherrarnas och fogdarnas intresse att
uppmuntra handelsomsättningen på den ort, där de själva
residerade; det gynnade både kronans intäkter och
anskaffningen av förnödenheter till slotten. Det var därför en för
stockholmarna farlig situation, när deras stad och Västerås’
län styrdes av män ur skilda politiska grupper. Redan
på 1440-talet hade stockholmarna fått känning av en
hotande konkurrens från Västerås’ borgerskap i frågan om
nyckelställningen mellan gruvområdena oeh hansans
internationella köpenskap. Under Christiern I:s regeringsår
gynnades konkurrensen från Västerås av att fogdar och
ämbetsmän i Dalarna hindrade stockholmarna i deras
handelsverksamhet och ej ville lämna dem samma friheter som andra
uppstäders borgare1. Därtill kom en annan nackdel för
Stockholms borgerskap: Christiern hade i sina
kyrkoprivilegier tillförsäkrat klerkerna frihet att handla i Stockholm
och andra städer, på landet eller i stad med främmande
köpmän — en viktig kompensation för Jöns Bengtsson, som
förfogade över Almarstäks län utom inkomsterna av sitt
kyrkliga ämbete 2. Slutligen hade landets brytning med Karl
Knutsson också lett till fiendskap med Danzig, den främ-
1 Privilegier för Sveriges städer 1, s. 143, 151 f.
2 Ibidem, s. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
