Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Erik Lönnroth.
mande hamn, med vilken Stockholm stod i livligast
handelsutbyte näst efter Lubeck.
Karl Knutssons segrande fiender, främst Oxenstiernorna,
hade berett Stockholms köpmän allvarliga svårigheter. Det
är således förklarligt, att efter Tyska ordens avgörande
nederlag mot de preussiska städerna och Polen vid Sarnowitz
i september 1462, vilket stärkte Danzigs makt, borgare i
Stockholm kunde misstänkas för förbindelser med Karl
Knutsson, och att i samband härmed en bestående brytning
kom till stånd mellan borgerskapet och Jöns Bengtsson.
1464 kunde detta politiskt förena sig med Dalarnas och
Bergslagens folk.
Då dalkarlarna på våren 1464 anslöto sig till biskop
Kettils uppror, gingo de på samma sida som hela allmogen
i landets övre delar. Det anmärkningsvärda är, att de
därefter principfast hyllade ett nationalistiskt program utan att
som bondebefolkningen i Sveriges övriga bygder vackla
mellan lokala opinioner och tillfälliga demagogiska impulser.
Detta hänger samman med att den politiska
opinionsbildningen var så mycket fastare organiserad i Bergslagen och
Dalarna än annorstädes. Man har all anledning antaga, att
förhållandena på 1460-talet liknade dem, som rådde 1504,
då enligt Arvid Siggessons vittnesbörd »mest allesamman»
av dalkarlarna i Siljansbygden brukade arbeta hos
bergsmännen nere i gruvområdena och där inhämtade de
underrättelser i politiska frågor, som de sedan spredo i
hembygden. Den politiska makten i denna landsända vilade hos
ett fåtal förmögna bergsmän — på Kopparberget
uppskattades deras antal 1504 till fyra eller sex — som behärskade
gruvdriften l. Antagligen innehades en sådan ledande
ställning av den Hans Djäkn, som 1462 levde i Norberg och
vilken enligt Olaus Petri »alltid var hövitsman för Dalarna»
samt 1464 tillsammans med rådsherrarna Christiern Bengts-
1 Gamla papper angående Mora socken II. Arvid Siggessons
brevväxling, utg. av L. Sjödin, Västerås 1937, s. 11 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
