Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget på Brunkeberg ocli dess förhistoria.
201
köping i juni, där hela rikets råd skulle försonas, då man
ej längre kunde lida tvedräkten i landet \ Men på detta
möte blev föga uträttat, då Sten Sture och Nils Sture ej
kommo dit. Återspegla Olaus Petris uppgifter verkliga
händelser, vittna dessa om att Erik Karlssons anhängare bland
Upplandsbönderna voro i verksamhet.
Den 12 maj ratificerade Christiern å sin sida
Kungs-sätersfördraget med tre förändringar: stilleståndets början
framflyttades från den 8 maj till den 2 juni, fredsmötet
förlades till Djurhamn i Stockholms skärgård i stället för till
Stegeborg, och ett krav inrycktes, att befästningsverken
framför Kalmar och Stockholm genast skulle nedrivas samt att
dessa slott under stilleståndet skulle komma i åtnjutande av
sina hela län. Denna Christierns ratifikation tyckes ej ha
blivit godtagen av det svenska rådet, som emellertid senare
gick med på ändringen av mötesplats efter en hemställan
från Kungssätermötets danska delegater 2.
Christierns ratifikation visar en aggressiv hållning. Det
var tydligt, att han ämnade utnyttja det övertag, som hans
rustningar och starka diplomatiska ställning hade givit
honom. Han värnade sina svenska anhängares intressen, och
genom ändringen av mötesplats önskade han tydligtvis
komma närmare Mälarlandskapens bönder och utöva ett starkare
militärt tryck än han kunde ha gjort i Östergötland. Hans
aggressivitet var riktad mot bestämt håll. Den 19 maj, en
vecka efter fördragsratifikationen, skänkte han bort några hus
i Köpenhamn, som hade tillhört en man i Ivar Axelssons
1 Olai Petri krönika, s. 268 och 348. Styffes skepsis mot dess preciserade
framställning, Bidrag 4, s. XI not 1, kan ej anses grundad på bärkraftiga skäl,
då Olaus Petri i sin framställning ofta utnyttjat nu förlorade dokument.
Krönikan förlägger mötet i Uppsala till en tidpunkt »väl ett år, sedan konung
Karl död var», och i den ursprungliga, i Codex Sernsköldianus bevarade
versionen, infaller Enköpingsmötet vid helga lekamens tid. Denna sista
datering har strukits i den senare textredaktionen, där författaren erhållit
kännedom om Arbogamötet den 1 maj, som nu sprängts in i texten efter
Enköpingsmötet och därigenom förryckt hela kronologien.
2 Sveriges Traktater 3, s. 305 f. och 316.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
