Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Slaget på Brunkeberg och dess förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Erik Lönnroth.
tjänst \ Dagen efter utfärdade Danmarks riksråd en
förklaring, att det hade rått Christiern att kräva tillbaka Gotland
av Ivar Axelsson 2. Konungen var ej sinnad att vid sin
uppgörelse med Axelssönerna gå in på Kungssätersfördragets
linje. I spetsen för sin härsmakt hotade han ej blott sina
fiender i Sverige; han behärskade åter sitt danska rike efter
den avsöndring av pantlän och de utrikespolitiska
svårigheter, som hertigdömenas förvärv och kronans ekonomiska
misär hade fört med sig3. Han hade goda skäl att kräva
sträng vedergällning av sina avfälliga danska länsherrar och
deras medhjälpare.
Men denna hotfulla inställning gentemot Axelssönerna
innebar ej, att Christiern avsåg ett våldsamt undertryckande
av det svenska folkets fri- och rättigheter4. Hans agitation
hade lockat med konstitutionella utfästelser, samtidigt som
den hade sökt vända svenskarna mot hans fiender. Och
även om hans löften ej i och för sig behöva ha varit
allvarligt menade, hade han flera reella anledningar att hålla dem.
Hans svenska anhängare utgjordes nu, i motsats till år 1457,
av Upplandsadelns kärna, som i samverkan med kyrkan och
bönderna alltid hade utgjort det förnämsta bålverket för
Sveriges fria statsskick. Han hade från 1464 avskräckande
erfarenheter av ett krigståg i landets inre delar. Hans här
utgjorde emellertid ett utmärkt påtryckningsmedel vid
förhandlingarna och en garanti för hans säkerhet.
Christiern uppmanade den 31 maj sina bundsförvanter
hansestäderna att låta sig representeras vid förhandlingarna;
tidpunkten var för sen för att städerna skulle hinna efter-
1 Diplomatarium Ghristierni Primi, s. 251 f.
2 Ibidem, s. 252.
3 Arup, Den finansielle side af erhvervelsen af hertugdømmerne, s. 371
f.; lista på pantlän i Registrantjournal 108 A, Lehnsvæsendet før 1513,
D. R. A.
4 Jfr G. Paludan-Muller, De förste Konger af den Oldenborgske Slægt,
Kbhvn 1874, s. 78: »Toget synes først at have været bestemt imod Ivar
Axelsen, i det mindste lod Kongen sig give af det danske Rigsraad en
Opfordring til at ’æske og annamme’ af Hr Ivar Visborg Slot og Gulland. Maaske
har dette blot været en Demonstration for at skuffe Fjenden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
