Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Bjurling, Om oxstallningen och exporten av stalloxar från Skåne under årtiondena före och efter år 1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om oxstallningeii och exporten av stalloxar från Skåne kring år 1700. 265
ganska snart, men den torde att börja med varit högst blygsam.
De krigförande knektarnas aptit hade inte skonat
kreatursbesättningarna. Ystads exportsiffror visa också endast långsam
stegring. Är 1685 tenderade situationen att ånyo bli någorlunda
normal. Då utskeppades över Ystad 1,422 oxar, över Malmö 1,084
oxar, över Landskrona 299 oxar och över Hälsingborg 67 oxar
eller sammanlagt 2,872 oxar, alldenstund inga kreatur
skeppades över Kristianstad (att totalsiffran inte var större, står
naturligtvis även i samband med det ovannämnda utförselförbudet på
stalloxar under nio års ålder, då de exporttillåtna kategorierna
voro de som decimerats mest av kriget). Först omkring år 1690
torde man uppnått full exportvolym.
Efter utfärdandet av 1694 års bestämmelser stallades enligt
förteckningarna över exportstallningarna under åren 1694—1708
ungefär 3,000 à 4,000 oxar om året i och för utförsel och ibland
ännu mera. Men förutom de där specificerade kreaturen
utfördes ytterligare ett och annat hundratal emot speciell frisedel (år
1709 t. ex. gjordes en dylik tilläggsexport på ej mindre än 364
oxar). Fluktuationerna i stallningssiffrorna kunna väl förklaras
med hänvisning till foderskördens utfall. Möjligen kan man också
tänka sig en »pig cycle». Något sådant vore ju inte otroligt,
eftersom variationerna på den internationella marknaden hårdast
träffade den danska och skånska uppfödningen av stalloxar i dennas
egenskap av supplementär produktion \ Inga påverkningar från
krig spåras dessa år. — Utskeppningen blev under denna tid
huvudsakligen koncentrerad till Ystad och därnäst, i följd av
ändringarna i lilla tullen år 1700, till Landskrona. Anmärkas må, att
den avsevärt minskade exporten över Ystad år 1705 berodde på
det förut omtalade försöket att även där genomföra fördubblingen
av lantmannatullen.
Hur oxstallningen utvecklade sig under de besvärliga
krigs-och depressionsåren 1710—1728 är i regel svårt att fastställa i
siffror. Guvernementsmyndigheterna anslogo den emellertid
under de första tio åren av perioden till tredjedelen eller hälften av
vad som tidigare varit brukligt2. Exporten upphörde troligen helt
och hållet redan år 1710 i och med Danmarks inträde på
fiendesidan. Det hette nämligen år 1714, att de skånska oxarna blivit
»överstallade», på grund av att sjöfarten sedan några år tillbaka
varit avbruten 3. Sistnämnda år blev oxskeppningen visserligen
återupptagen men endast i mindre omfattning. Är 1716 kom så
1 Nielsen, Axel, sid. 140.
2 Brevkonceptbok 1720 5ho. Guvernementsarkivet.
3 Brevkonceptbok 1714 15/2. Guvernementsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
